Följ via RSS
Avverkade KM: Totalt i år: 4853 km. Denna vecka: 59 km. Idag: 7 km

2022-08-11 - Del 1 USA23: Planer smids

Bilden är från West Virginia och Appalacherna under mitt första coast to coast 2007. Med en tioliters vattendunk under kärran stretar jag upp för backarna där det på toppen står en lastbil med kokande kylare. Nästa år återvänder jag kanske hit men är jag som 75-åring lika starka som 59-åring?

Ja, det blir ett nytt coast to coast nästa år! Planen är att återgå till rötterna och i stort sett springa samma rutt som premiäråret 2007.

Inget är spikat men det lutar åt att det åttonde löpet, från Florence i Oregon till Virginia Beach i Virginia, blir ett nostalgilöp. Kanske blir det också mitt sista men så har jag sagt många gånger tidigare.

Motivationen finns och även löpförmågan. Det senast genomförda Sverigelöpet på drygt 200 mil och ett dagssnitt på dryga fem mil har fått mig att tro att jag ännu inte fallit för åldersstrecket. Hur långa distanserna i Amerika blir återstår att se (tidigare har alla löp legat  runt 52 km/dag) men kanske drar jag ner dagsdosen något.

Pandemin har gjort att jag tvingats skjuta upp löpet flera gånger, senast jag sprang över USA var 2019. Coronaläget är fortfarande besvärligt i Amerika, samma med den politiska och ekonomiska situationen men detta ska nog inte behöva hindra mig. En löpare är fri som fågeln och påverkas inte lika mycket av sådana världsliga ting.

I april 2023 springer jag Boston Marathon. Jag är då yngst i min åldersklass M75 vilket är en stor fördel. Förra gången var jag också yngst. Först tänkte jag att som förra gången fortsätta att springa från Boston och väster ut men har nu tänkt om. Troligen flyger jag istället över kontinenten och startar på västkusten vilket är en fördel, inte minst ur vindsynpunkt.

Jag kommer nu i flera blogginlägg berätta om planeringen inför löp nummer åtta. Nästa avsnitt blir om utrustningen. Där har det hänt en del under de senaste 15 åren.

Keep on running!

Postad av Björn kl 11:13:25

Läs / skriv kommentar (8)


2022-08-01 - En Ardenner som försöker bli ett fullblod

Intervallträning på Kristinebergs IP. För att få fart på Ardennern sprangs superusingar. Vet du vad det är?

Jag känner mig som en Ardenner; stark och uthållig men långsam. Det räcker inte med en sockerbit för att få kusen snabb.

Formen är inte på topp. Det går långsamt och tungt. Så brukar det visserligen vara efter avslutade äventyrslöp. Jag är dock varken skadad eller nerkörd, men oj vad långsamt det går! Motivationen är heller inte på topp. Men att ta några vilodagar finns inte på kartan, det ska till mer för att bryta en nära åtta år lång runstreak.

I förra inlägget skrev jag att målet i år är att springa en halvmara på 1.45 och en mara under 4 timmar. Det ligger fast men skjuter nu fram tävlingsstart till oktober för att hinna komma i form. Eventuellt blir det loppen i Göteborg och Växjö men misslyckas jag där blir det någon tävling på kontinenten. Hittills i år har jag bara sprungit en tävling; halvmaran i Kungsbacka på svaga 1.53.

Det stora målet är Boston Marathon i april nästa år. Jag har då precis fyllt 75 år och är yngst i M75, en stor fördel. En tid runt 4 timmar brukar räcka för medalj. Premiärsprang Boston när jag fyllde 70 och kom då in som fyra. 2023 blir det också ett nytt coast to coast, återkommer om det när planerna klarnat.

Nu gäller det alltså att få upp farten, mängden har jag redan. Framöver blir det därför kvalitetsträning; backe och intervaller men inga mängdveckor med över 15 mil. Idag sprang jag för första gången så kallade supertusingar. Det är en stege med 100 m + 200 m + 300 m + 400 m= 1 000 m. Blev inspirerad av löparkompisen Lasse Eichinger (han som sprungit alla elljusspår i Sverige). En både lätt och tuff intervallvariant- man ser fram emot de korta 100 m och 200 m och har inte som när det gäller 1 km intervaller i huvudet att springa varje intervall på samma tid. Jag gjorde nu 5 stegar och det gick bra i 5-minuterstempo. Norska intervaller på band gillar jag också.

Att som jag springa med vagn har mest fördelar. De flesta löpturer har också skett med just vagn men nu när Ardennern ska bli ett fullblod är det slut med det. Att ha en kärra att kånka på befrämjar inte löphastigheten och löpsteget.

Keep on running!

Postad av Björn kl 13:19:00

Läs / skriv kommentar (13)


2022-07-28 - Nära att stupa

Blodröda siffror. Runt omkring mig stupar den ena löparen efter den andra, hittills nära ett hundratal. I tabellen finns jag med på rad 180 och griper som den drunknande efter ett halmstrå för att hänga med.

Den senaste tiden har varit tuff. Ja så tuff att jag varit nära att stupa.

I löparutmaningen "Spring tills du stupar", STDS, ska du under juli månad springa eller gå minst lika många kilometrar som summan av månadens datum (totalt ca 500 km eller i snitt 16 km/dag). Klarar du inte det, ja då har du stupat och är ute ur "tävlingen". Jag låg på latsidan i början och det straffar sig nu.

Har varit med många år på de här tokerierna och ofta har det gått riktigt bra. Men nu efter Sverigelöpet då jag lagt om träningen för att försöka bli snabbare blev det problem med att få ihop mängden. Springa intervaller, backe mm och samtidigt en massa distans, ja det är tufft.

Stupa ska jag dock inte behöva göra. Jag har en del kilometrar sparade på "banken" så några 29, 30 och 31 km ska de inte behöva bli de sista dagarna.

Efter långa äventyrslöp blir du uthållig men samtidigt långsam. MInsta fartökning känns jobbig. Därför har den försiktigt inledda kvalitetsträningen varit slitsammare än normalt. Planen är att  försöka få upp farten till hösten och springa en halvmara på 1.45 och en mara på under 4 timmar. Dit känns det dock långt.

En Lidl-runda med stopp för energiintag. Jag springer nu allt mindre med vagn, allt för att öka farten.

Keep on running!

PS den 30 juli sprang jag i mål i STDS

Postad av Björn kl 20:47:03

Läs / skriv kommentar (8)


2022-07-13 - Cykling och löpning och ännu en podd-intervju

Med hyrcykelns hjälp tog jag mig till en passande backe för backträning.

I Stockholm kan du hyra en elcykel under ett helt år för bara 157 kr. Ett otroligt bra erbjudande- inte minst för oss löpare!

Idag äntrade jag för första gången en av dessa tusentals fina sjuväxlade hyrcyklar, som  börjat placeras ut på 300 staioner runt om i staden. Eftersom jag inte äger någon cykel, än mindre provat en elcykel, kommer stadens erbjudande som en skänk från ovan. Naturligtvis är erbjudandet starkt subeventionerat av skattebetalarna men jag tror att trafikborgararådet Daniel Helldén (mp) lyckats med något som är både samhällsekonomiskt- och miljömässigt bra.

Men du är ju löpare, inte cyklist? Visst, men med cykeln tror jag det går att variera löpningen lite mera. Du kan t ex ta hojen till ett nytt område, parkera cykeln, ta en löptur i området och sedan cykla hem. Kanske kommer jag använda elcykel för att ta mig till blåbärs- och lingonmarker. Blir faktiskt billigare än att som annars ta allmänna färdmedel.

Jag har turen att ha flera hyrstationer i närheten av bostaden. Med en app ser jag vilka som har cyklar inne. Och skulle det inte finnas några lediga i närområdet är det bara att springa till nästa. Kombinationsmöjligheterna cykling&löpning är många.

Första intrycket med elcykel blev positivt. Cyklarna är i nyskick, stabila, lyse och korg fram, går i minst 25 km/tim och trampar man på känns det som man kommer upp i svindlande hastighet. Backarna går i ett enda huj och egentligen behöver man knappt trampa för att ta sig fram.  Det har dock varit  en hel del barnsjukdomar i början. Och jag råkade ut för en av dessa;  när jag pausat och ställt ifrån mig cykeln för backträningen gick det sedan inte att få igång cykeln igen. Att inte återlämna den vid en hyrstation är förbjudet och att försöka rulla den till en sådan var oerhört tungt. Svettig meddelade jag på telefon uthyraren om problemet och efter ett tag låstes cykeln upp igen. Puh!

Andra intrycket, dagen därpå, då jag skulle hyra cykel igen blev inte lika positivt. Appen, som ska visa om det finns lediga cyklar på stationerna, fungerar inte. Den visade att det fanns lediga cyklar men det stämde inte alls. Gick runt i halva stan för hitta en hoj men gav upp. Illa att systemet inte testatats bättre! 

Jag har bara tecknat för en hyrtid på en vecka (26 kr). Kanske blir det ett årsabonnemang, alltså 157 kr. Lite synd är att inte grannkommunerna har samma erbjudande för nu måste jag återlämna inom stadens hank och stör.

Löparen Stefan Bergsten gjorde nyligen en intervju med mig. HÄR kan du lyssna på hans podd om mitt löp mellan Smygehuk-Treriksröset. Intervjun är 1 timma lång och mycket kretsar kring planeringen.

Keep on running!

Postad av Björn kl 19:30:11

Läs / skriv kommentar (7)


2022-07-08 - Nej, jag är ingen 40-åring

Målgång vid Treriksröset- då kände jag mig kanske som en 40-åring. Men annars är jag bara en pigg pensionär.  

Jag är 74 år men har en 40-årings kondition.  Testade idag min maximala syreupptagningsförmåga, VO2max.

Man behöver tydligen inte springa sig fördärvad på ett löpband och ta ett blodprov för att kolla konditionen. Det ska räcka med en enkel skrivbordsundersökning framför datorn, allt enligt en artikel i löpartidningen Spring (Nr 2 2022). Mata bara in några värden och vips har du ett resultat.

I en kalkylator fyllde jag i bland annat uppgifter om midjemått, vilo- och maxpuls, ålder, kön samt hur ofta och intensivt jag tränar. Resultatet visade att jag var i skick som en 40-åring och syreupptagningsförmågan angavs till 48. Det skulle enligt en annan tabell vara "mycket bra" för en 40-åring, dock inte för en elitlöpare. Smickrande. Liknade svar har löpbandet på gymmet och träningsklockor gett.

Vet ändå inte hur man egentligen ska tolka de här resultaten. För inte känner jag mig i största allmänhet som en 40-åring. Tittar jag på resultaten från årets Stockholm Marathon låg mediantiden för löparna i klass M40 på runt 4 timmar. Det däremot skulle i så fall stämma väldigt bra med vad jag presterar idag.

Keep on running!

 

Postad av Björn kl 18:34:43

Läs / skriv kommentar (4)


2022-07-05 - "Vill ha medvind, nerförsbacke och bra hotell"

HÄR kan du lyssna på Daniels Westergrens intervju med mig efter att jag precis fullföljt Treriksröset-Smygehuk (40 dagar, 215 mil, 54 km/dag). Intervjun börjar 22 min in i programmet.

"The age doesn´t matter so much in long distance running", brukar jag svara när amerikaner försynt frågar om min ålder. I den här intervjun handlar det också en del om ålder och försynta svenskar.

Keep on running!

Postad av Björn kl 11:30:33

Läs / skriv kommentar (2)


2022-07-03 - Kan bli strandsatt i Tromsö

Lugnet före stormen? Ovisst in i det sista om jag kommer med mitt Sas-plan från Tromsö på måndag kl 13.55. Strejk kan ha brutit ut strax innan.

Springa till flygplatser är något jag är van vid. Den här gången blev det en rekognoseringstur ut till Tromsö lufthavn. Imorgon måndag flyger jag hem med Sas och då gäller det att hitta rätt här i bergen och vara ute i tid. Men kommer jag hem?

Sas håller oss resenärer på halstret. Pilotkonflikten är framflyttad till klockan 12.01 på måndag. Knappt två timmar senare går mitt direktflyg till Stockholm. Jag kan alltså få strejkbeskedet där ute på flygplatsen bara timmarna innan.

Ishavskatedralen är byggd 1965.Sprang över bron i förgrunden och det gungade under fötterna.

Nu är Tromsö inte värsta platsen att bli strandsatt på. Stan är en pärla; vacker stadskärna med en hel del äldre bebyggelse, omgiven av hav och snöklädda toppar och en stad som med sina 65 000 invånare andas välstånd.

Turister och joggare överallt. Här ska visst finnas ett 70-tal hotell. Mitt ligger nere vid bryggan, hotellet är fint och jag blev uppgraderad igen. Utanför fönstret ser jag lyxiga segel- och motorbåtar, två bogserbåtar, några fiskebåtar och i morse Hurtigrutten, som dagligen anlöper Tromsö med en nord och sydlig tur. Och från fönstret ser jag också den vackra Ishavskatedralen. Ändå vill jag inte bli kvar här.

I juli drog ”löpartävlingen” Spring till du stupar igång, där det går ut på att sammanlagt under månaden springa minst lika många kilometrar som summan av datumen (totalt ca 50 mil). Jag har varit med många år och ofta legat med i toppen. Så blir det dock inte i år eftersom mängdträningen nu trappas ner för att jag ska bli lite snabbare. Synd att utmaningen inte var i juni då jag sprang totalt 163 mil. . .

Hade tur att komma med mitt SAS-plan från Tromsö till Stockholm trots att strejken redan brutit ut. Oerhört nervöst och stressigt men jag är alltså hemma igen.

Veckans distans: 267 km

Keep on running!

Postad av Björn kl 22:17:19

Läs / skriv kommentar (7)


2022-07-01 - Daga 40: I mål!

Klockan 11.10 finsk tid la jag min hand på den gula cementklumpen i Treriksröset, väglöst land där Sveriges, Norges och Finlands gränser möts. Under mina 40 dagar med start i Smygehuk har jag sprungit 2 152 km vilket gör ett dagssnitt på 54 km.

Äventyret är över. Har följt plan till 100 procent. Men det var mer krävande än jag räknat med, fullt i klass med ett coast to coast. Ja, egentligen en större utmaning.

Den två senaste veckorna i Lappland och Finland har varit tuffa.  Det är därför med viss lättnad jag nu pustar ut här på hotellet i Kirkisjärvi i Finland. Men fortfarande återstår ett litet problem; ska flygstrejken bryta ut och stoppa hemresan på måndag med SAS från Tromsö?

Det låter kanske konstigt men jag har gått fram som en maskin. Kvällen innan har jag kollat excelarket och sett vad som ska göras. När jag lägger händerna på babyjoggern "vet jag alltid" att jag kommer att nå dagens slutmål.

Kroppen har fungerat perfekt, samma med återhämtningen och jag har aldrig haft ont. Det är främst detta som glädjer gammal man. Och ett dagssnitt på 54 km är aningen längre än vad jag hållit på mina coast to coast. Det skulle kunna indikera att det är fullt möjligt att till våren göra mitt åttonde och förmodligen sista Amerikalöp. Hustrun får ha sista ordet om den saken . . .

Att de två senaste veckorna i Lappland och Finland varit slitsamma beror främst på fyra saker:

* Ödsligheten. Inga lunchrestauranger, jag har fått springa orimligt långa distanser på tom mage eller sitta vid vägkanten, äta smörgåsar och slåss mot myggen.

* Backarna. Fullt i klass med Oregon, Montana, Wyoming och Appalacherna.

* Värmen. Egentligen ska jag inte klaga eftersom jag är värmetålig.

* Boendet. Relativt enkelt och i något fall dåligt. Ändå mycket glädjande att jag kunnat bo under tak varenda dag och sluppit camping. Det hade jag inte räknat med!

Storslagen avslutning? Både ja och nej.

På morgonen tog vi passagerarbåten över sjön och sedan var det två kilometers löpning  till Treriksröset. Eftersom jag blivit en "lokal kändis" slapp jag att betala. Men äventyret var inte över, återstod en besvärlig fjälled på ca 12 km.

Storslagen natur längs fjälleden. Kunde inte springa här och kunde heller knappt gå, kröp ibland fram i stenskravlet, vadade i fjällbäckar och var helt slut när jag äntligen nådde landsväg. Fjällvandring är inget för mig!

Firade dagen med finsk bastu. I bastun en jämngammal man, tyvärr kunde han varken ett ord engelska eller svenska. Vilket handikapp!

Lite sifferuppgifter om löpet:

Antal löpdagar: 40

Totalt sprungna km: 2 152

Snitt per dag: 54 km

Dagar under 40 km: 3 st

Antal hotellnätter: 42 (inkl  2 nätter iTromsö)

Pris per natt: 773 kr

Antal skor: 3 par (Brooks Adrenaline, Salomon, Lidl där de två första var halvslitna och Lidlskorna nya, alla utslitna men Lidl  för 195 kr höll bara 80 mil vilket är ungefär 1/4 av livslängden för "vanliga" joggingskor.

Keep on running!

Postad av Björn kl 17:47:28

Läs / skriv kommentar (40)