Följ via RSS
Avverkade KM: Totalt i år: 5811 km. Denna vecka: 320 km. Idag: 71 km

2021-07-17 - Dag 28: Orten som kämpar för sin överlevnad

Östavalls Rum & Frukost Café och OK-macken är den enda service som finns kvar i samhället. Ifjol las sågen ned och drygt 100 anställda förlorade jobbet. Det blev en jättemäll för samhället med ca 200 invånare där en av tre jobbade på sågen.

Småorten Östavall i Ånge kommun är en av många samhällen i Norrland som håller på att dö. Men Östavall hade kunnat skonas från en brutal industrinedläggelse om ägarna haft kurage att sälja till en konkurrent.

Jag har nu kommit tillbaka till Medelpad på min löptur söderut. Just nu befinner jag mig i Östavall två mil utanför Ånge och ganska nära gränsen till Härjedalen. Här slår jag mig i slang med lokalbefolkningen och får höra ett och annat.

- Skolan, förskolan, affären, ja det mesta har försvunnit och dråpslaget var när sågen las ner förra sommaren. Norra Skog skyllde på att det var brist på timmer och vägrade sälja när en konkurrent ville köpa upp sågen, säger en äldre man,

Det var sågverksföretaget Fiskarheden i Dalarna som ville köpa. Dom såg inga problem med att få fram virke.

Östavall är inget unikt exempel på hur en småort är beroende av ett enstaka företag men det blir väldigt påtagligt för en utomstående på tillfälligt besök. Lite ironiskt ska Trafikverket snart sätta igång med att bygga en cykel- och gångbana in till samhället.

-Der skulle dom gjort för tio år sedan, muttrar mannen. Vilka ska gå och cykla på den?

På pensionatet jag bor finns också en grupp bärplockare från Litauen. Just nu är det hjortron som gäller och uppköparna betalar 60-70 kr/kg. Ingen kan engelska utom en 17-årig kille.

-Vi tjänar bra, behöver inte skatta och vi stannar två månader för att också plocka blåbär och lingon. För pengarna ska han köpa prylar, säger han.

Tufft jobb?

-Ja, men det är det värt, säger han och visar en klocka som markerar att han idag gått 35 000 steg ute på myrarna. DEt är gott om hjortron, berättar han.

Är ni inte räda för att gå vilse?

-Nej, det har inte hänt. I våra mobiler markerar vi var vi ställt bilarna. Och är vi i nya områden sätter vi upp band på träden så vi hittar tillbaka.

Själv lyckades jag inte hitta några myrar under dagens löpning. För mig verkar det vara mer lönande att plocka burkar i vägdikena än hjortron.

Igår var jag svag som en kalv, idag stark som en oxe och sprang i princip oavbrutet  56 km utan lunchstopp. Morgondagen till Ytterhogdal i Härjedalen kan därför bli besvärlig.

Om du mot förmodan skulle ha vägarna förbi kan jag starkt rekommendera hotellet här. För ett stort rum med delat badrum betalade jag 389 kronor. I priset ingick också ett skrovmål.

Korsar Ljungan för andra gången.

Keep on running!

Postad av Björn kl 22:58:26

Läs / skriv kommentar (4)


2021-07-16 - Dag 27: När lätt blir svårt

Tur att det fanns en bänk att sitta på för en trött luffare. Eftersom det inte fanns några människor vid stranden passade luffaren också på att sova.

På pappret lätta dagar blir sällan lätta. Å andra sidan brukar tuffa dagar inte alls bli så tuffa.

Idag hade jag problem att ta mig till Bräcke. Motvind, backigt, kraftlös, lite småkallt och omotiverad. Sträckan var inte särskilt lång så det borde ha varit en lätt match. Men det blev en av de tyngsta dagarna. Dålig sömn och kallt i campingstugan kan ha bidragit. 

Det är sällan det flyter på bra under en hel dag. Går första halvan tungt brukar andra halvan gå lätt. Det är bra att veta när det känns tungt från början. Efter att äntligen ha nått Bräcke piggnade jag till såpass att jag kunde ta en extra joggingtur i omgivningarna. Kanske dumt men det stärkte psyket.

Höhässjning på gammalt manér. I bakgrunden kvällsbadare i Revundasjön i Bräcke.

Dagens löpta distans: 50 km.

Keep on running!

Postad av Björn kl 23:28:09

Läs / skriv kommentar (6)


2021-07-15 - Dag 26: En lockelse för holländare

Min enkla campingstuga vid Gastsjön i Jämtland var helt OK. Fast jag frös, upptäcke först när jag vaknat att det fanns ett element. Den svenska naturen, tystnaden och vildmarkliv är gefundenes fressen, inte minst för holländare.

I Värmland drivs mängder av campingsplatser och vandrarhem av inflyttade holländare. Det gäller även här i Jämtland och med holländska ägare kommer också de holländska turisterna.

Igår låg jag på ett vandrarhem i Hammarstrand som drevs av ett holländskt par. Samma här vid Gastsjön utanför Kälarne.

-Naturen, tystnaden och att svenskar och holländare är ganska lika lockade oss att slå oss ner här. Vi marknadsför oss också i Holland, berättar Annelotte Grotemarsink.

Dagens löpning mellan Hammarstsrand och Gastsjö blev relativt kort, 44 km, men bjöd på en stor överraskning. På den ensliga vägen ser jag två kvinnor promenera och plötsligt säger den ena:

-Hej Björn, vad gör du här?

Det visar sig vara en gammal arbetskamrat från Svenska Dagbladet. Jag blir inbjuden på fika i henens föräldrarhem i byn Håsjö. Där träffar jag ytterligare en kollega från SvD, hennes sambo. Ja, det blir rena pensionärsträffen där också en synnerligen vital 81-årig granne dyker upp.

Ingrid Vikström  och Olle Ericsson, i bakgrunden Ingrids föräldrahem i Håsjö. Till höger Håsjö gamla kyrka. Känns klockstapeln igen? En kopia står på Skansen i Stockholm.

Imorgon springer jag til Bräcke, därefter Östavall, Ytterhogdal och Sveg.

Keep on running!

Postad av Björn kl 22:08:28

Läs / skriv kommentar (8)


2021-07-14 - Dag 25: Jämtland och hjortronsylt

Jämtland blev mitt tioende landskap. Snart är jag halvvägs efter totalt 151 löpta mil. SMHI gick ut och varnade för mycket höga temperaturer (idag 30 grader) i kombination med hög luftfuktighet. Jag stod pall genom att dricka ca 1,5 liter/mil, dvs uppåt 8 liter.

Idag skulle det plockas hjortron i stora mängder. Men myrarna var få liksom bären varför det hela kokade ner till en ynka liten burk hjortronsylt.

Lite av ett fiasko, kan man säga. Jag trodde det skulle finnas myrar längs den sex mil långa vägsträckan mellan Långsele och Hammarstrand. Eftersom jag bespetsat mig på hjortron gav jag mig inte. Till sist fick jag ihop några deciliter och kunde koka min sylt på vandrarhemmet i Hammarstrand. Lycka!

Det får bli fler hjortronkok framöver.

Vädret gjorde att det blev en ganska tuff löpning. Jag har nu fått in en bra teknik för när jag ska dricka och hur mycket jag ska dricka. Tekniken skiljer sig totalt från vätskeintag under maratonlopp. I tävlingar brukar det bli en mugg i varje kontroll, här handlar det om flera muggar. Ja, jag märker att jag inte kan dricka för mycket.

Vad dricker jag då? Hälften är vatten, resten cola, nyponsoppa eller Lidls hallonsoda, 9 kr för 1,5 liter. Jag är faktiskt självförsörjande på dryck. I vägdikena plockar jag tomburkar och petflaskor och får ihop för 20-40 kr/dag. När dagsbehovet är uppnått slutar jag plocka. Småstoppen är snarare en fördel än en nackdel.

I Jämtland stannar jag fyra dagar och därefter väntar Härjedalen. Imorgon blir det en enkel campingstuga vid Gastsjön. Ogillar sådant boende eftersom jag vill ha det bekvämt efter en ansträngande dag på vägarna. Och bo ute i obygden där det inte finns någon service är inget vidare.Men man får ta vad som erbjuds. Det som slagit mig under den här resan är att det är de fina hotellen som är de mest prisvärda.

Dagens löpta distans: 60 km

Keep on running!

Postad av Björn kl 23:13:11

Läs / skriv kommentar (4)


2021-07-13 - Dag 24: Har tåget gått för Sollefteå?

Här var det länge sedan tågen stannade. Sollefteå är lite på dekis och befolkningen har minskat kraftigt sedan 70-talet, från 27 000 till 19 000 invånare. Men det finns kanske hopp: regementet I21 ska åtteruppstå nästa år.

Insidan är i bättre skick än utsidan. Här har jag dansat på 70-talet och nu bott i nyrenoverat rum. Ska Appelbergs med anor från 1882 gå mot en ny glansperiod?

I morgon springer jag till Hammarstrand i Jämtland. SMHI varnar känsliga personer för hög värme i kombination med hög luftfuktighet. Puh!

Dagens distans 43 km.

Keep on running!

Postad av Björn kl 20:51:00

Läs / skriv kommentar (2)


2021-07-12 - Dag 22-23: Att springa längs floder

Ångermanälven vid Nämforsen i Näsåker. Älven är Sveriges tredje största flod, 46 mil, och har många kraftverk.

Det är toppen att springa längs en flod. Först är det väldigt vackert, dessutom lättsprunget.

Ångermanälven har blivit mitt sällskap de två senaste dagarna, från Åsele ner till Sollefteå. Och på uppvägen följde jag denna vackra flod från trakterna av Härnösand och upp till norra delen av Kramfors.

Ångermanälven vid Åsele resp Junsele.

Fördelen med att springa längs en flod är uppenbar; medströms får du nerförsbacke men uppströms bruka backarna ändå bli överkomliga. Samma gäller att springa längs en järnvägslinje.

I Tyskland har jag och min bror Jan sprungit resp rullat längs flera floder, bl a Weser till Hannover och  Donau till Wien. Där finns dessutom ofta cykelbanor längs stränderna, ytterligare en fördel. Här i Ångermanland är ändå trafiken gles men Jan skulle ha klagat på dålig asfalt.

Igår var jag utan internetuppkoppling, bodde på ett enkelt vandrarhem vid Ångermanälven någon mil norr om Junsele. Det var förresten just där som tittarsuccén Den stora älgvandringen spelades in. Nog spanade jag men såg inga älgar simma över älven.

Sigrid är ursprungligen från Tyskland men i Gafsele har hon funnit himmelriket på jorden där hon sysslar bl a med hantverk och tusen andra aktiviteter. Detta vackra armband har hon tillverkat och jag fick det för att det ska bringa mig lycka under Holgerssonturen.

Dagens distans: 52 km

Keep on running!

Postad av Björn kl 20:56:08

Läs / skriv kommentar (2)


2021-07-10 - Dag 21: Hjortronen på gång

Nästan mogna hjortron. "Om några dagar kom flickan fram till gossen, när han mjölkade renkorna, och bad att få hjälpa honom. Hon företog sig också att göra opp eld under grytan, där renköttet skulle kokas, att bära vatten och att ysta. De hade nu en god tid. Vädret var varmt, och det var lätt att få mat, De gick tillsanmians att sätta snaror för fåglarna, metade laxöring i forsen och plockade hjortron på myren". Ur Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige

Hjortronmyrarna är gigantiska, det finns hur mycket hjortron som helst och om bara någon vecka är det skördetid. Hur ska jag få hem all hjortronsylt utan att den förstörs?

Idag var jag ute och inspekterade hjortronmyrarna utanför Åsele i Västerbotten. Det är lite lurigt med myrarna vid vägarna eftersom de i regel skyms av en trädbarriär. Men innanför buskagen öppnar sig himmelriket. Så här mycket hjortron har jag aldrig sett och de verkar mogna snabbt. Räknar därför med att snart börja plocka i trakterna av Sollefteå eller Hammarstrand.

Frågan är bara: 1) var ska jag koka min sylt? 2) Kommer den att hålla hela vägen hem till Stockholm, dvs mer än en månad? 3) måste man hälla upp på glasburkar och var får man tag på dom? 4) ska man ha konserveringsmedel i sylten?

Nog fanns det en del mogna hjortron. Vad goda dom var! Hade jag bott här uppe hade jag nog blivit hjortronexportör till USA.

Under många år har jag varit med i löparutmaningen Springs Tills Du Stupar. Den arrangeras på FB under februari och juli och går ut på att du ska springa minst det antal kilometrar som dagens datum anger. Det är ingen tävlingmen jag har "vunnit" de flesta år, så även i juli. Lite mallig över att det just nu är en 73-årig pensionär som kanske springer längst av alla i Sverige.

Dagens distans 53 km. Imorgon springer jag till Kullbergs vadrarhem utanför Junsele och sedan två nätter på legendariska Appelbergs i Sollefteå. Imorgon antagligen tyst på bloggen eftersom det är tveksamt om jag får internetuppkoppling.

Keep on running!

Postad av Björn kl 21:19:39

Läs / skriv kommentar (6)


2021-07-09 - Dag 20: Sakta i backarna!

Väg 365 mellan Lycksele och Åsele är ca nio mil. Rena ödebygden, knappt ett hus men massor av långbackar. Mer än halva sträckan avklarad idag och i backarna gick jag inte en meter.

Att springa i uppförsbackar är mycket teknik. Ultralöparna brukar tala om "ultrabackar", dvs backar man får gå i. Eftersom jag inte klassar mig som ultralöpare springer jag istället.

Det går inte fort uppför. Jag har en teknik som är aningen snabbare än gång men som inte ödslar på krafterna. Vägvinnande! Ja, idag kände jag mig urstark och tog mer än halva sträckan Lycksele-Åsele och lyckades exakt pricka in den enda eftermiddagsbussen mot Åsele. En bussteve med andra ord. Resten tar jag imorgon.

Jag kände mig lite som Fantomen när jag steg på bussen ute i ödebygden.

-Du får inte ha cykeln inne i bussen, sa chauffören.

-Det är inte en cykel, det är en barnvagn. ("Det är inte en hund, det är en varg").

Ångermanälven vid Åsele. "Jag har inte sett annat än furuskogar och granskogar under hela resan. En mängd stora mossar och många forsande och strida älvar finns där också, men allt, som inte är mosse eller älv, är mörk barrskog". Ur Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige.

Det är många stora älvar jag hunnit korsa: Dalälven, Ljusnan, Ljungan, Indalsälven, Ångermanälven, Umeälven, Skellefteälven, Vindelälven, Öreälven mfl. Och flera har jag passerat två gånger nu när jag  är i inlandet på väg söder ut.

Vindelälven i ösregn. Vindelälven är en av de fyra oreglerade Norrlandsälvarna. Vattenfalls utbyggnadsplaner på 60-talet stoppades av kraftiga lokala protester och även planeringen av kärnkraft och ett då lågt oljepris bidrog till att regeringen Palme fick backa.

På väg 365, som jag idag sprang på, får inget oförutsett hända. Men det var precis vad som hände, inte mig men två ungdomar. De hade fått punktering och upptäckte till sin förskräckelse att den begagnade nyinköpta bilen varken hade domkraft eller fälgkors i bagagen. Där stod dom helt utlämnade men hade fått kontakt med en kompis som skulle komma ut och hjälpa.

Nathalie och Christoffer. Ett reservhjul fanns i alla fall i bilen.

Dagens distans 53 km. Imorgon lokal löpning i Åsele, därefter Junsele, Näsåker och Sollefteå.

Keep on running!

Postad av Björn kl 21:04:01

Läs / skriv kommentar (4)