Klockan 12.30 lokaltid passerade jag pa glada loparben gransen till Louisiana. Nu har jag sprungit genom fem delstater och ar snart framme. Kanske blir det malgang redan pa torsdag, annars fredag. Har i dag kommit till staden Bogalusa (13 000 invanare) efter cirka 6 mils lopning, sista milen fick jag oka farten for att hinna till biblioteket innan det stangde. Efter nagra dagar da det kants ratt monotont har gladjen aterkommit i lopningen. Jag ar ju nu sa nara malet att det blir roligare ju narmare jag kommer. Hur Rune Larsson, som sprang drygt tre ganger langre stod ut att vara borta sa lange, har jag sjalv lite svart att forsta. Skulle nog mentalt inte klara det. For ni skall veta att man kanner sig valdigt liten nar man springer pa dessa vagar som aldrig tycks ha nagot slut. Har nu kommit in i en fin loprytm, tycker jag. Haller 5-6-minuterstempo i cirka en timma, varvar med gangpauser pa 15-30 minuter, valdigt vagvinnanade. Har ocksa slutat att ga i backarna (dom ar inte jattebranta). Bibliotikarien kom just nu och sa att dom stanger klockan 16.30. Tyvarr hinner jag inte svara pa era fragor nu heller. Men jag aterkommer. Och tack for allt stod ni ger mig. Utan det skulle det aldrig ga. Morgondagen lite oklar. Jan har sakert ratt att dte inte gar att springa pa den langa bron. Kvallen fgar agnas at planering.

Nu finns det v�ldigt m�nga nya bilder fr�n resan uppe p� sidan. Klicka helt enkelt p� "Bilder fr�n resan" i menyn till h�ger. /webmaster

(Även detta är inringt av Björn)
Ingen mobiltäckning, stängda bibliotek och idag fjärde juli USAs nationaldag har gjort att jag inte har kunnat lämna några rapporter. Två grova missar i lördags gjorde att jag hamnade totalt ur kurs och kom alldeles för långt öster ut. Får nu ändra rutten så jag springer in i östra New Orleans, inte västra, och över en fyra mil lång bro över sjön punt chartrain.

Frånsett ett infekterat skavsår på naveln (orsakat av ett spänne på ryggsäcken) går allt fortsatt bra. Kommer snart till staden Colombia och har då sprungit ca 5 mil idag.

Hinner just nu inte svara på era frågor, men återkommer så snart som möjligt.

(Inringt av Björn) Har kommit någon mil söder om Jackson. Råkade idag springa fel ett par mil. Slår nattläger i Christal Springs. Dagsdosen blir uppåt sex mil.

Jag springer i 34-35 grader, luftfuktigheten ar hela 88 procent. Enda svalkan ar fran forbisvichande timmerbilar upp till Oregon Pacfics massa- och pappersbruk i Grenada. Men herregud, i dag klarar jag varmen och benen pinnar pa hela tiden. Stundtals kanner jag mig valdigt lycklig. Idag togs en fin skalp, jag lyckades ta mig ner till staden Canton, bara 2 mil norr om Jackson, som ar huvudstaden i Mississippi. Sista tre milen var dock ett aventyr. Det fanns namligen inte en enda mack, butik eller bilverkstad dar jag kunde fa vatska och det fanns knappt heller nagra hus. En polisman jag fragade innan skakade skeptiskt pa huvudet nar han sag mina tva vattenflaskor. Men tva kyrkor (inga dar men kran pa husvaggen) blev dock min raddning och jag hade inga problem med vatskan. Ja Jan, det ar absolut varst mellan 14-16. Dessutom har man ju ocksa varit ut hela dagen. I dag startade jag redan strax efter 6 pa morgonen. Det blev anda en lang dag, hann precis till biblioteket har i Canton och nu ar dom pa vag att kasta ut mig harifran. Morgondagens mal ar inte riktigt klart men det blir formodligen Jackson. Dessutom behover jag byta skor, mina ar nu nasta helt utslitna och i Jackson lar det finnas en butik som saljer Brooks. Andra marken vill jag helst inte springa i (sa fick Brooks ocksa lite reklam). Far se om jag har samma tur och lyckas fa ett par gratisskor. . .

Idag nog den varsta dagen av alla. Luftfuktigheten ar just nu mycket hog (88 procent) och det kombinerat med hog varme, 33-34 grader celcius, gor att det blir tungsprunget. Startade visserligen starkt vid 8-tiden pa morgonen da det inte var sa varmt och kunde springa 1 timme och 45 minuter. Men sedan slog hettan till och det blev valdigt mycket gang men det ar ocksa tungt att ga. Just kombinationen varme/hog luftfuktighet ger markliga effekter; aven om du egentligen inte ar trott av sjalva lopningen sa orkar du anda ingenting. Och det lar inte bli lattare ju langre soderut jag kommer. Troligen tvingas jag darfor dra ner dagsdoserna och ocksa starta lopningen tidigare pa morgonen. Nagon sa i dag att det ar 240 miles till New Orleans (en mara ar 26 miles) vilket kanske betyder att jag har 8-10 dagar kvar. Tyvarr bli dagens etapp mycket kort (32 km), dels pa grund av varmen men ocksa pa att det ar alldeles for langt till nasta motell. Maste darfor motvilligt checka in har i staden Durant (dar detta skrivs pa biblioteket). Igar tilbringades natten pa ett sk truckstop, ett motell for langtradare. Det var det klart samsta motellet jag tagit in pa, smutsigt, langtradare med motorerna igang hela natten och en aircondition som inte fungerade. Det var fruktansvart varmt pa rummet men en svag strimma kallluft sipprade anda ut fran aggregatet och gjorde att jag inte kokade. Att ga pa golvet var som att ga pa glodande kol. Och vad som gomde sig under badkarsmattan skall vi inte tala om. Reducerat pris? Nej, inte alls. 39 dollar, svindyrt for ett stalle for svin.

Annu inga bomullsfalt i sikte. Ganska markligt landskap jag springer i, inga stora akerfalt utan mest lovskog med inslag av tall, vacker eftersom landskapet ocksa ar kuperat. I USA har man pippi pa att klippa gras och vagrenarna ser ut som perfekta villatradgardar. Tradgardar ja, det ar mest grasmatta, valdigt lite blommor och buskar, daremot grasligt fula tradgardskulpturer i cement. Och utanfor minst vartannat hus vajar den amerikanska flaggan, den ar snygg, tycker jag.

Och sa svar pa era fragor: Laufen och Kaj (om hur mycket jag dricker, svalkande vindar, hur kul 4:e milen ar mm). Det kan nog ga at uppat tio liter vatska varav kanske 1/3 ar cola och Gatorade. Vatten halls pa huvudet, nar tillfalle ges fylls loparkepsen med is och vatten halls ocksa pa handleder och vader. Nej, fjarde milen kanns inte alltid sa rolig. Men man startar dagen med att ha ett slutmal och det ar bara att mala pa, sa lange du satter en fot framfor den andra ror du dig framat och da kommer man alltid fram. Prata med mig sjalv har jag dock (annu) inte borjat gora.

Henke (om nagot jag saknar i min utrustning). Du fragade tidigare om detta och da svarade jag att jag hade allt jag behovde. Men visst ar det en sak jag skulle ha jattemykcet nytta av- tank om man hade en 3G-telefon man kunde surfa pa, skicka epost med etc. Da skulle jag ocksa kunna kolla upp en massa platser jag passerar, om det finns motell dar, sevardheter etc. Nu famlar jag liksom i morkret och ar beroende av bibliotekens datorer (hart tryck pa datorerna och man kan inte sitta hur lange som helst).

Dagens epistel agnas at amerikansk vagmat. Texten skrivs fran biblioteket i staden Winona. Dagens etappmal ar ett motell 16 km soderut i staen Vaiden. Da skal jag ha gjort drygt 5 mil i dag.

Manga talar om amerikansk skrapmat. Men jag tycker att jag lyckats fa tag i riktig bra mat och dessutom mycket valsmakande och inte sarskilt dyr. Portionerna ar ocksa storre an hemma och det ar ju bra for en langlopare behover mycket energi. Igar var jag pa Pitza In (ungefar som Pitza Hut men mycket mer pa menyn. Jag maste ha varit en valdigt dalig kund, jag har nog aldrig atit sa mycket i mitt liv och kande mig inte ens proppmatt, hjarnan fick saga stopp. Hemmasnickrade hamburgare som serveras pa olika mackar gillar jag ocksa. En av favoriterna ar snabbmatkedjan Sonic, deras bananslit for 2.99 ar helt fantastisk. Daremot tycker jag frukostarna pa motellen ar valdigt torftiga, ibland serveras ingen alls och da maste man ladda upp med lite inkopta varor och det ar inte sa kul att sitta ensam pa motellrummet och ata. Maste beratta om Gurkmannen. I forrgar nar jag var i Water Valley kom jag i kontakt med en mycket vanlig motellagare som hjalpte mig med en massa saker. Nar jag sedan var ute och sprang kom han korand och gav mig en massa gurkor som han odlat. Jattebra krubb eftersom gurka innehaller sa mycket vatten. Och vilken omtanksamhet! Allt kanns myckety bra och jag ar fortsatt helt skadefri. Jag ar sjalv forvanad over detta. Idag kom fortsa regnet- men jag blev inte blotare, jag var redan plaskblot av svett.

Svar pa era fragor. Ni som kanner till higway 51 och eventuella sevardheter fran Jackson ner till New Orleans, skriv garna och beratta vad jag inte far missa. Jag har visserligen inte tid att gora nagra avstickare men det kan ju vara intressant att veta vad jag passerar. Bakiren (om kostnader, kontakter med andra lopare mm) Har satt av en rejal slant till det har aventyret och jag gar inte in for att snala. Motellrummen gar kanske i snitt pa 50 dollar och varje dag koper jag mat och annt for ca 20 dollar. 70 dollar om dagen under ca 30 dagar gor corka 15 000 kronor. Med flygbiljett innebar det en totalkostnad mycket grovt raknat pa 20 000 kronor. Vart varenda krona! Nej, jag har inte tagit kontakt med nagra andra lopare innan. Borde kanske ha gjort det men da skulle jag ocksa ha en massa tider att passa vilket skulle krangla till mycket

Arnold (traffat andra lopare) Tack for att du kontaktat en tidning. Nej,jag har inte stott pa nagra andra lopare. Egentligen skandalost att det inte finns nagra joggare/lopare ute. Oroande, befolkningen ar som vantat fet, i Sverige har jag aldrig sett sa groteskt feta manniskor. Sarskilt kvinnorna ar overviktiga. Men i nation som byggts upp kring bilen ar knappast nagot annat att vanta. Lite beklammande att se alla drivein-restauranger. Men aven om man kor bil bord eman ju ha lite tid over for motion ocksa.

Fernando (ont, andra utmaningar) Hej Fernando! Nej, inte ont nagon stans. Nya utmaningar ligger jag lagt med. far racka med det har. Kanske skulle jag nagon gang gora som Rune Larsson, springa tvarsover USA, men det later valdigt langt.

Mackan (halla vikten?) Det skall bli valdigt intressant att vaga sig nar jag kommer hem. Tror att jag tappat flera kilo trots att jag forsoker ata sa mycket som mojligt. Igar pa Piza In efter att ha atit massor av avslutade jag med att lassa in ett antal varma wienerbro, gott, men ocksa for att halla matchvikten.

Precis nar jag svarat pa era fragor kommer min brorsa Jan med ytterligare. Om jag stinker? Ja, det gor jag. Men det ar bara nar jag arbetar, nar jag val kommer till motellet blir det noggrann rengoring av saval kropp som klader. Att tvatta utrustninmgen ar det forsta jag gor. Tyvarr har jag bara vanlig tval men det verkar ga bra. Loparlinnet ser dock forskrackligt ut och har skulle nog int ens en vittvatt hjalpa. Nar jag sprang till Goteborg i somras tyckte jag det var kul att strunta i rakningen. Men nu ar det rakning som galler, man vill ju inte se ut som en luffare!