Kommentarer på Dag 4: Hon kämpar för sitt sjukhus


Margaretha Hoppstadius Bodén i sjukhusentrén till Sollefteå sjukhus. I sju år, redan från första dagen då BB las ner, har hon och tusentals andra stått här och demonstrerat. Kampen har haft påverkan, tror hon,  trots att läget idag är ännu värre, ja kanske total nedläggning.

Vad är Tesslakonflikten och den nyligen avblåsta sjukhusstrejken mot denna? När jag idag kom till Sollefteå mötte jag en kämpaglöd som kanske bara befolkningen i Ådalen kan uppbringa.

På en bänk i entrén satt 76-åriga Margaretha med jämngamle maken Lars-Erik, de hade en skylt intill sig, en termos med kaffe och lite tilltugg. Hon behövde knappast övertyga mig om hur besvärligt och farligt det kan vara att köra födande mammor till BB i Örnsköldsvik eller Sundsvall. Jag hade precis samma dag sprungit från Övik, rena tassemarkerna och backe efter backe. Hur det är vintertid är lätt att förstå.

Margaretha är mild i tonen men hon har inte mycket till övers för politikerna. Det är tjänstemännen som styr i regionen och allt handlar om pengar. Men att det skulle bli billigare att centralisera allt till Övik och Sundsvall 10-12 mil bort, tror hon inte.Hon fruktar att hela sjukhuset på sikt fösvinner och ger exempel på verksamheter som avvecklats.

Synd att jag inte är kvar som journalist i de här trakterna, tänker jag när jag lämnar paret. Det är något rättframt med befolkningen i Ådalen. Margaretha är lite ledsen över att medierna inte längre uppmärksammar deras "ockupation".

-Minns du en annan ockupation här i Sollefteå för länge sedan? frågar jag.

Hon tror jag menar Ådalen 31 där hennes pappa gick i demonstrationståget men kommer sedan ihåg Eisersömmerskornas ockupation av fabriken i Sollefteå den 30 juni 1981. Jag jobbade på Västernorlands Allehanda under 70-talet då bl a Eiser, Nylands Mattor och Värnamo Gummi etablerade sig här. Det blev en misslyckad stalig satsning och företagen försvann snabbt.

Höga Kusten, vackert men backigt. Fast idag var jag urstark- fick lite USA-feeling i det fuktklibbiga vädret med en tröja och löparkeps som droppade svett. Bilden tagen utanför Sidensjö.

Gålsjö bruk som numera inte är i kyrkans ägo utan har privata ägare. Inte en kotte i de många stugorna.

Bor i Sollefteå på anrika Appelbergs, som ockspå fått nya ägare.

Dagen distans 46 km

Keep on running!




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 b_å - 2024-07-17 20:03:20

Oh så härlig läsning Björn, precis som reportagen från kust till kust.
Läste att du är på gång att ta den turen ytterliggare eb gång, jag blir matt av tanken.
Själv är jag inne på mitt 12 år med sommarkorts löpning(2 månade hur mkt inom Skåne. i dag 17 med ca 18 mil avklarade, Med tanke på att jag blev cancer opererad för 2,5 år sedan, tyvärr redan efter 5 mån en ny,
Så i det ljuset är jag kanske en av landets lyckligaste löpare tar dag för dag.
När jag läser att du trycker ner 5-7 mil om dagen är en bragd.
Är din tidigare anställning som gör dej jävig, tänker på SvD Bragdmedalj den hade platsat runt din hals!

#2 b_å - 2024-07-17 20:06:15

Förtydligande har sprungit 17 gånger och samlade sträckan är ca 18 mil sen starten 15/6 håller på till 15/8-
Kuta_mera!

#3 Björn - 2024-07-17 21:20:36

Tack för de vänliga orden. Nej, inte jäv men Bragdguldet ska ges till "årets främsta svenska idrottsbragd" och det är inte mina USA-löp, dessutom är de inga tävlingar. Men Årets Äventyrare har jag och Rune Larsson utsetts till.


Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg