Västerbron är jobbig för löparna i Stockholm Marathon. Men vad är Västerbron, Klevaliden i Husqvarna, Mölndals Kråka i Mölndal eller Oringebacken utanför Härnösand mot Teton Pass på gränsen mellan Idaho och Wyoming.? Det var den värsta långbacke jag någonsin varit med om; 8 kilometer upp och 8 kilometer ner och alla 16 kilometrarna med 10 procents lutning, dessutom på 2 570 meters höjd (8 431 feet) så luften var väl ganska tunn, förmodar jag. Vi talar om Klippiga Bergen, Rockey Mountains.
Att det skulle vara omöjligt att springa uppför Teton Pass hade jag förstått. Men att det nästan skulle vara omöjligt att gå uppför denna mördarbacke överraskade. Jag orkade gå 50-100 meter, sedan fick jag stanna och pusta ut. Så där höll jag på nästan hela dagen, kändes det som. Och det var ingen större befrielse att ha nått toppen, att gå i nerförsbacken var också ett långt lidande- fast utsikten var ju fantastisk med lätt snöklädda toppar i fjärran. Till råga på allt var det stekande hett och mängder av bromsar och stickflugor.
Visst, man är en självplågare. Men samtidigt är det så underbart att klara av sådna utmaningar. En annan utmaning var att hitta ett motellrum i Jackson. I denna turistfälla vimlar det av motell men alla var fullbokade på grund av närheten till Yellowstone. Dessutom var rumspriserna svindlande (180 dollar påstods vara normaltaxan). På Super 8 tog man dock emot mig med öppna famnen, trots att det var fullbokat. Redan i entrén utbrast man: You must be a long distance runner, wow! Chefen ordnade fram ett rum, gav kraftig rabatt men dyrt blev det ändå.
Strax utanför motellet blev jag hejdad av en bil.
-Är du Björn Suneson från Sverige? frågade en för mig helt okänd kvinna på klingande svenska.
Det kunde jag naturligtvis inte förneka, trots att jag försöker se så amerikansk ut som möjligt och inte har någon flagga eller skylt på vagnen som skvallrar vad jag håller på med. Det visade sig vara en svensk familj som firade semeste i Jackson. Det blev en trevlig pratstund med paret Eva Trane och Lars Lindberg och barnen Victor och Nicklas. De hade läst om mig på SvD-bloggen och förstod att jag skulle vara i området.
Dagens pass blev kort, 38 kilometer. I morgon bär det av till Moran, en vägkorsning nära Yellowstone där det påstås finnas ett motell, förmodligen fullbokat så det blir nog att slåss mot myggorna ännu en natt.
Keep on running och fråga på, gott folk!
#1 Lars Törnquist - 2007-07-08 12:34:04
Hej du makalöse Björn.
Att läsa din blog är mycket mer underhållande än de normala sommarföljetongerna.
Din färd är otrolig. Att din kropp klarar prestationen utan skador är fantastiskt. Jag själv (snart 59 år) fick hälsporre för drygt 2 år sedan och känner fortfarande av den. Jag följer din rutt via programmet Google Earth och kan bl a se den tuffa vägen över Teton Pass. Man får en fin 3D-upplevelse genom att "tilta" bilden men ansträngningen uteblir.
Lycka till!
Hälsningar
Lars Törnquist
#2 Erik - 2007-07-08 21:27:59
Så du sprang över Teton Pass!! Imponerande! Jag har åkt skidor nerför den på WY sidan. Det var nog enklare :-)
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg