Det var underbart vackert längs Ångersjön söder om Iggesund. Löpartröjan åkte av och rundan på asfalterade vägar, grusvägar och knappt framkomliga stigar avslutades med ett bad i sjön.
Åker man långt i bil är det bra med en bensträckare. På väg till Umeå stannade jag därför till vid Ångersjön i Hälsingland. Den löparrundan ångrar jag inte!
Spontanlöpning är det bästa jag vet. Plötsligt får jag ett infall och bromsar in när en skylt om en badplats dyker upp. Jag är på väg till Umeå i fullpackad hyrbil till yngste sonen, som börjat studera vid Umeå universitet.
Jag parkerar vid "Sveriges vackraste rastplats 2008". Ångersjön glittrar mellan granarna, här finns en timrad stuga med matservering och jag ser en liten väg ringla in i skogen. Vilket underbart ställe för löpning!
I nästan obanad terräng tar jag mig fram över kalhyggen, stenskravel och myrar.
Det finns gott om lingon i skogen och de smakar underbart.
Jag sänder en tacksamhetens tanke till Vedmora byalag där jag springer i skogen. Byalaget har märkt ut en vandringsled och målade stenar och käppar i blått och rött leder mig rätt. Det pirrar ändå lite i magen eftersom jag inte har en aning om hur långt det kan tänkas vara runt sjön.
Vandringsleden var så väl markerad att det var omöjligt att springa fel. Men hur långt är det runt sjön?
Stigen går upp och ner hela tiden och ibland är det svårt att ta sig fram i stenskravlet. Jag blir snabbt trött och stannar till vid några blyertstextade skyltar byalaget satt upp. Jag läser att här häckar storlom, brun kärrhök och storspov och på en annan läser jag följande vädjan till vandraren:
"Varsamt far i bygd och mark
Skada icke kådig bark
Riv ej björkens vita hud
Stör med skrän ej skogens ljud
Bort med skräp och matsäcksrester
Städa efter edra gäster . . ."
Kanske är jag ändå ett störande moment för plötsligt flyger en stor fågel upp framför mina fötter. Och från kullen med skylten "Viloplats" ser jag några fåglar lyfta från det speglblanka vattnet nere vid sjön. Jag passerar en liten bäck men vågar inte dricka det kristallklara vattnet. Efter ett tag kommer jag ut på en grusväg, passerar ett torp med några äppleträd och en tygpåse hängande på grenarna för vandaren att lägga betalningen i. Nej äpple vill jag inte ha, däremot Wallenbergarna med äpplemos och citronvatten som är Dagens Rätt i timmerstugan.
Ute på asfaltvägen drar jag på, jag förstår nu att det inte är så långt runt sjön, kanske bara 6-7 kilometer.
Efteråt blir det ett bad i Ångersjön. Oj vad det var kallt med skönt!
Årets första dopp i Sverige på öde badplats längs Ångersjön i Hälsingland.
Keep on running!
#1 Fredrik - 2010-09-09 09:45:16
Låter alldeles underbart att bara stanna o snöra på sig skorna o få se lite nya miljöer.
Önskar att man själv hade tid till sådant.
#2 Micke - 2010-09-10 07:58:42
Harmonisk läsning!
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg