Hemma och joggingvagnen full med nyplockade äpplen. Imorgon börjar pensionärslivet.
Disciplin, disciplin, disciplin. Imorgon måndag springer jag inte till jobbet. Jag är "ledig" och kan ligga och dra mig i sängen som nybliven pensionär. Men det kommer inte att ske, nu börjar "allvaret".
Tänk vad mycket jag haft gratis i min löpning. Genom att varje dag springa till och från jobbet samt hem på lunchen har jag till skillnad från andra löpare egentligen aldrig behövt ut och träna. Min transportlöpning har räckt.
Och tänk vilken frihet jag haft. Arbetsgivaren har förlängt min lunchpaus med en timma, tid jag kunnat ägna till löpning. Denna skattefria löneförmån har varit guld värd men i praktiken har också arbetsgivaren varit vinnaren. Under mina 23 år på Svenska Dagbladet har jag knappt haft en enda sjukdag. Och när jag varit ute och kutat på lunchen har jag alltid varit nåbar. Ingen har kunnat hävda att jag varit på rymmen, med mobiltelefonen har jag alltid varit nåbar och det är det som gäller när man är nyhetsreporter. Otaliga snabbintervjuer har jag gjort under mina lunchrundor.
Men i morgon måndag är det slut med dessa transportlöpningar. Jag är lycklig avgångspensionär, fått sluta tre år i förväg och får oförskämt bra privatekonomi. Jag ska inte till jobbet mera men hur ska det då gå med löpningen?
Jag får visserligen hur mycket tid som helst. Men människa är av naturen lat, även jag, så nu gäller det att få till nya rutiner. Och då är det stenhård diciplin som gäller i början. Jag har ambitionen att springa minst lika mycket som tidigare vilket betyder två löprundor om dagen, sex dagar i veckan, totalt 10-15 mil.
När andra går till jobbet går jag till mitt "jobb". Jag ska försöka ge mig ut på första rundan vid 8-9 på morgonen och sedan klämma ytterligare någon mil på eftermiddagen. När väl rutinerna satt sig ska det nog kännas helt naturligt. Jag tänker inte sova bort livet men lite mera sömn ska det nog bli ändå, det är bara bra.
Jag hoppas kunna resa mycket som löparpensionär. Jag tar något billigt flyg, sätter mig på ett regionaltåg och åker till någon bonnhåla i Tyskland, England, Danmark eller Holland, tar in på ett pensionat och springer några dagar i området. Det om något är frihet för mig, dessutom ett pefekt träningsläger. Och jag kommer säkert också att ställa upp i ett antal maratonlopp runt om i Europa.
Hur har du förresten själv löst tillvaron som löparpensionär? Berätta hur du gjorde och om det var en stor omställning! Själv har jag ett exempel på en löparbroder i M60 som gått en ny löparvår till mötes efter att ha fått avgångspension. Hoppas samma sak händer mig.
Keep on running!
#1 Oliver Sture - 2009-11-01 18:44:42
Jag gick i pension för drygt ett år sedan. För att hålla löpardisciplinen följer jag Szalkais träningsprogram. Enkelt och bekvämt. Det är bara att gå in på nätet och se vad som gäller. Visserligen varierar jag något och stuvar om, men grundprogrammet ger den nödvändiga stadgan.
#2 Berndt Hallberg - 2009-11-01 19:17:21
Kul om du deltar i MIK,s GP fler tävlingar framöver. Kanske du redan kommer på självaste nyårsafton och springer sylvesterloppet, vore roligt Björn.
Må så gott i din nya dimension.
H-expressen.
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg