Kommentarer på Den långa vägen tillbaka
När är jag i slag igen? Bilden från trevande löpning i området vid postterminalen i Tomteboda.
Efter två veckors löpuppehåll var det dags att testa löpförmågan. Jo, jag är bättre men det kommer att ta tid innan skadan är läkt.
Det blir inget Stockholm Marathon för mig. Jag är inte återställd och det här kommer att ta tid. Jag har nu varit på tre laserbehandlingar mot mitt piriformissyndrom (en liten päronformad muskel långt in i rumpan som klämmer på ischiasnerven). Det känns bättre men långtifrån bra.
Tack för alla glada tillrop och tips på alternativa träningar. Det värmer. Annars känns tillvaron ganska trist just nu, nu när det är som vackrast i naturen och man bara vill springa, springa, springa.
Jag håller ändå igång hjälpligt. Det har blivit många och långa cykelturer och promenader, några nya träningsmodeller med inlines, rullskidor vågar jag mig inte på, det skulle kunna sluta med nya skador. Taktiken är att smyga igång löpningen försiktigt, försiktigt. Målet nu är någon mara i höst, kanske Växjö maraton som jag aldrig sprungit. Och så hoppas jag naturligtvis att kunnan genomföra mitt löp i juli Stockholm-Oslo. Tiden läker alla sår, heter det ju.
Löpning denna vecka: 5 km
Keep on running!
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
#1 Berit - 2009-05-24 14:48:29
Jag håller tummarna för dig. Du kommer igen, Björn!
#2 Lisette - 2009-05-24 16:50:48
Hoppas att det inte tar alltför lång tid att komma tillbaks, men det kommer garanterat att gå bra.
#3 Hasse - 2009-05-25 12:29:33
Det går fler tåg. Fortsätt att springa (lätt) och fortsätt att skriva (ofta). Jag håller tummarna, Björn.
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg