I väntan på Mälartåg mot Uppsala. I "Edens lustgård" i Tobo plockade jag lingon och fick på köpet löparskorna fyllda med vatten.
Löpning och bärplockning är en bra kombination. Bäst är lingonplockning. Hustrun skulle nog säga att jag är besatt (av båda).
Varken löparåret eller lingonåret 2024 har varit några rekordår, sämst definitivt på bärfronten med bara drygt 25 kilo där merparten blivit lingondricka. Var finns lingonen? Ja, inga mängder i alla fall i Älvkarleby, Mehedbey, Tierp, Skyttorp, Vallentuna, Tranås eller Växjö för att nämna några platser jag besökt.
-Det här var årets sista tur, lovade jag hustrun efter att ha gjort tre misslyckade turer till Tobo, en gammal bruksort mellan Uppsala och Tierp.
Misslyckade och misslyckade, kanske ändå inte. Utflykterna med pendel, regionaltåg och löpning sista biten ut till bärmarkerna, gillar jag. Och sitta på en stubbe ensam ute i skogen med kaffe i en termos, en plastpåse med smörgåsar, några kokta ägg och en liten chokladbit är livet. Synd bara att dagarna är så korta.
Tobo ja. Orten ligger en bra bit från tågstationen och ger så här på senhösten ett öde och kallt intryck, knappt en människa är ute, inte ens de röda vackra brukslängorna värmer sinnelaget. Det enda som finns i serviceväg är en pizzeria. Tyvärr råkade den vara tillfälligt stängd i förra veckan, synd också att jag råkat glömma kvar mackorna hemma i kylskåpet. Vid besök nummer två i Tobo tändes dock hoppet. Jag beklagade mig för en ortsbo över att jag fått så lite lingon.
-Va! Det har aldrig varit så mycket lingon som i år, utbrast han. Och så tipsade han om ett ”hemligt” ställe på en höjd bara 1,5 km utanför Tobo.
Klockan hade dock blivit mycket och jag hann inte besöka hans Edens lustgård förrän dagen därpå. Men inte fanns det några lingon där, några futtiga deciliter bara. Fast motion fick man ju- att gå på ett kalhygge med stenbumlingar, rotvältor, ris och nerfallna träd är jobbigt, blev trött som efter ett maratonlopp. För en gamling med dålig balans var det här säkert också en bra övning: ingen löparbana precis men en vattengrav nedanför höjden i form av ett brett och djupt dike som måste passeras. Med vatten långt upp på benen trodde jag att det var kört men konstigt nog värmde vattnet i skorna och turen tillbaka till stationen blev ett snabbdistanspass och den nu öppnade pizzerian nobbades.
Bärsäsongen är som sagt över men ännu inte tävlingssäsongen. Den 9 november springer jag en halvmara i Jämjö, Blekinge och veckan därpå Vintermarathon i Simlångsdalen utanför Halmstad. Och så drar Bore Cup igång i december.
Keep on running!
#1 Andreas - 2024-11-01 23:13:37
Instämmer bedrövligt lingonår.
#2 Axel - 2024-11-02 08:23:35
Men ett mycket bra år för kantareller.
#3 Tomas - 2024-11-03 10:28:28
Härligt med din positivitet även fast det krånglar till sig emellanåt .
Det ör en mycket bra egenskap du har att vända på kuttingen och framkalla det positiva i allt .
Coast to coast fixar du så bra med din positivitet och inställning .
Trevligt med dina upptåg under dina löparrundor.
#4 Jan Suneson - 2024-11-05 19:37:21
Tobo pizzeria har räddad oss några gånger. Undrar hur länge de små pizzeriorna kommer att finnas kvar på landsbygden? Det är väl ölen som håller dom igång!
På lördag åker jag till Turkiet på tre veckor. Kan det finnas lingon där?