Kommentarer på Dag 61: Hemma bra men borta bäst!


Det bästa med Nils Holgerssonlöpet- hjortronplockningen ute på myrarna.

Hur mycket mer krävande är ett coast to coast jämfört med ett Nils Holgerssonlöp? Egentligen inte alls, snarare tvärtom!

Svaret förvånar säkert många. USA-löpen är runt 500 mil och 100 dagar. Mitt nu på fredag avslutade Holgerssonlöp blir knappt 350 mil och 63 dagar. Hur ska man jämföra de här två typerna av äventyrslöpningar, som har många likheter men också några stora skillnader.

Så här resonerar jag:

* Rent fysiskt är ett coast to coast något jobbigare; först fler dagar och längre men också bevärligare yttre förutsättningar (värme, kyla, blåst, tornados, hagelstormar, backar, höga höjder och lite syre etc).
* Det är dock inte, som dom flesta tror, enbart en fysisk utmaning. Den sk mentala biten är minst lika viktig, ja viktigare, tror jag. Det gäller att alltid gilla läget och det har inte så mycket med om du är en duktig löpare eller inte. Aldrig gnälla, bara mala på och hålla sig till uppgjord plan.
* Det är just det mentala som kan bli besvärligare på hemmaplan, i alla fall för mig. Det har sin förklaring i följande:
A) På ett coast to coast är det så påtagligt att du springer från punkt A till B, oftast från västkusten till östkusten. Det känns i kroppen att du rör dig över en kontinent och det blir ännu mer påtagligt när du tittar på en karta. På Holgerssonlöpet går det lite hit och dit; norr, söder, väster, öster och det kan ibland kännas som att du står still.
B) Märkligt nog kan hemlängtan vara större när du är nära hemmet än när du är på andra sidan Atlanten. Du kan ju inte bara avbryta vilket jag skulle kunna göra när jag springer i Sverige. Dessbättre har jag aldrig drabbats av hemlängtan, varken i Amerika eller i Sverige även om den nu under de sista dagarna kommit smygande.
C) Sverige är inte alls lika "spännande" som Amerika. Det gör att löpningen blir lite tråkigare, det mesta är föutsägbart och skulle något hända finns hjälpen nära.
D) På hemmaplan är jag mindre mottaglig för intryck, är inte lika nyfiken, pratar inte alls med så många människor som i Amerika och får i princip ingen uppbackning eftersom ingen vet vad jag håller på med. Att under två månader springa annonymt kan vara tufft även för en ensamvarg.

---

Sammanfattningsvis: Att hålla på två månader i Sverige är för lång tid. Risk finns att det blir tråkigt även om de flesta dagar varit roliga. De svenska hotellen håller högre klass än de amerikanska, våra vägar är aningen bättre, vägnätet inte alls så glest som i Amerika, vi har cykelbanor vilket knappt existerar i Amerika och vi har persontåg och bussar även i små städer och på landsbygden (jag har ju haft en och annan tåg/bussteve som hjälpt mig mycket). Så egentligen skulle jag inte klaga Sverige är fantastiskt - men tråkigare.

Största behållningen under detta löp har varit vildmarkslöpningen i Norrland (ja även i Värmland och Dalsland) och bäst av allt- hjortronplockningen ute på myrarna.

Dagens löpta distans: 42 km.

Keep on running! 



Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Elljussparisverige - 2021-08-19 04:59:32

Fantastiskt prestation av dig! Mästarnas Mästare utan att ens vara i närheten av någon utmanare.

#2 Liselott - 2021-08-19 06:36:36

Alltid lika roligt att följa dina löparäventyr. Kommer sakna de dagliga uppdateringarna. Tack för att du delar med dig ännu en gång!



#3 Tomas - 2021-08-19 10:14:27

Har man följt din blogg ett tag så kan man ju konstatera att du absolut har rätt attityd och inställning till vad du håller på med flertalet skulle aldrig uppnå vad du uppnått och uppnår.
Bara det man kunde läsa nyligen då du löpte i hällande regn men fann tillvaron riktigt ombonad under kapuschongen en formulering som vi säkert hade kunnat träffa på hos Sommar med Ernst för han kan också mästerligt formulera en känsla och upplevelse som kan få en att känna efter om det kan bli övertygande.
Jag skulle också identiskt uppleva vad du skriver i C och D ovan.
Det känner jag intuitivt och USA skulle vara en mycket större positiv kontrast .
Skulle kunna föreställa mig att det senare även skulle gälla i vissa delar av Europa.
Danmark skulle vara ett sånt önskat land att springa eller cykla i.
Danskar har en mer avslappnad attityd till det mesta är min uppfattning.
Du har absolut rätt i att din kontinuitet blir avgörande för hur du ska må rent psykiskt och blir dessutom av stor betydelse när det kommer till det fysiska att hålla och inte dra på sig skador.
Imponerande !

#4 Maths - 2021-08-19 11:44:16

Otrolig prestation du går i mål med snart! Måste vara nytt svenskt rekord i lanskaps- och landsvägslöpning?

#5 Catarina - 2021-08-19 15:31:39

Instämmer med ovanstående, det är så inspirerande att följa dina löparäventyr, såväl ?coast to coast ? som i vårt avlånga land. Kanske t.o.m. att denna läsare finner det lite mer spännande med landet i väst. Amerikanarna är nog också lite mer nyfikna o då framförallt om det kommer en svensk löpare längs deras vägar.
Danmark, där fick jag en idé. Tack för den Maths
Ser fram emot ditt nästa löparäventyr.

#6 Monica - 2021-08-19 20:17:38

Håller med om att det varit fantastiskt att följa ditt löparäventyr genom Sverige. Skönt ändå att du är i Stockholm igen och i hemmets lugna vrå. Nu får du njuta av en macka med hjortronsylt. Jag tycker det var roligt när du postade hjortronen och vi fick se den klara hjortronsylten.

#7 Jan Suneson - 2021-08-20 02:31:30

Monica Björn är inte hemma. I dag Fredag tar Akka honom till det sista landskapet Gotland. På kvällen springer Björn från Bromma hem till Tomtebogatan. Alla Svenska landskap är nu besökta. Eventuellt blir det ett löp i USA nästa sommar och planeringen för att ta de återstående staterna börjar snart. Alaska blir nog en flyg Steve liksom Gotland och målgången blir kanske på Hawaii. Då är nog Björn den enda i världen som har satt sin fot i alla svenska landskap och alla amerikanska stater.

#8 Hanso - 2021-08-20 16:17:32

Jadu Sunis,
jag såg att du hade visat upp dej vid Fäbodammen strax nedanför Näsåker och blivit vederbörligen avfotograferad.
Känner du månne (till) den här mannen? Han var fotograf på VA i Härnösand och sen reporter i Sollefteå strax före mej. Man kan säja att vi avlöste varann. Signaturen Björkas.
https://www.mitti.se/nyheter/eric-har-gatt-jorden-runt-i-hagaparken/repsjr!WxAAuC5jrOOpyhjWGqINDA/

Vila på lagrarna nu.

#9 Ingrid o Olle - 2021-08-20 20:43:10

Björn, paddan blev lika viktig för oss på köksbordet som tidningen på morgonen sedan sammanträffandet i Håsjö. Fantastiskt intressant läsning, många gånger tyckte vi synd om dig i ösregn eller bruna bönor o potatis. Vi var på Bromma Blocks i eftermiddag, hade vi vetat att du var på G hade vi stått på flygplatsen med blåbärssoppa. Du är sannerligen en person som det bara finns en av i sitt slag. Slicka nu dina sår och ta hand om dig o din familj, gärna med havregrynsgröt med hjortronsylt. Varma hälsningar från oss som undrar vad vi nu skall se fram emot vid frukostbordet.

#10 Björn - 2021-08-21 12:51:17

Tack för alla vänliga ord!
#Maths: Tror nog att det finns andra som sprungit minst lika långt i Sverige. Ultralöparen Bertil Järlåker är en sådan som på 80- och 90-talet sprang ofantliag sträckor. Och många har ju sprungit Treriksröset-Smygehuk (fast kanske inte t/r).
#Tomas, Catarina: Ja, Danmark är ett bra land för löpare, dock mycket kuperat på sina ställen, också gott om restauranger och övernattningsmöjligheter.
#Hanso: Intressant. Visste inte att han jobbat på VA. Däremot läste jag om honom i lokaltidningen. Han får knata på i Hagaparken om han ska komma i kapp. Jag har fem jordevarv . . .
#Ingrid och Olle: Mötet med er var en av resans höjdpunkter vid sidan av hjortronplockningen och sista dagens besök i Visby- vilken fantastisk stad där man känner sig liten utanför ringmuren. Tyvärr tycker jag att jag inte fick något riktigt bra flyt på bloggandet den här gången, lättare att skriva från Amerika där jag känner mig mer inspirerad. Förresten Sophia hälsar till er båda..

#11 Ingmariehttp://blog.yoging.se/ - 2021-08-26 23:24:57

Intressanta reflektioner!
F.ö så säger jag grattis till ännu en makalös prestation! Du är en stor inspiration och föredöme!

Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg