Kommentarer på Tungt i Malaga


Soligt, varmt och mogna apelsiner på träden- Malaga visade sig från sin bästa sida. Maratonbanan tillhör en av de bättre jag sprungit; flack och vacker.

Förr var målet att gå under 3 timmar på en mara. Tills inte så länge sedan var målet 3.30. Nu ligger jag kusligt nära 4-timmarsgränsen.

Malaga Marathon blev en överraskande tung historia. Jag siktade på runt 3.40 men hade i bakhuvudet att en bra dag kanske 3.30 vore möjligt. Men jag sprang in på 3.52.24, tvåa i min åldersgrupp M70 där 18 löpare ingick varav tre svenskar.

Vad hände? Ja, jag har inget att skylla på. Banan är snabb, vädret var perfekt (12 grader vid starten på morgonen och 19 vid målgång) och jag var hyfsat tränad. Men redan efter halva sträckan gjorde jag mitt första lilla gångstopp. Och så där fortsatte det ända till målet. Gissar att jag gjorde ett 10-tal gångpauser där varje var uppemot en halv minut.

Uppenbarligen var jag inte tränad för dessa måltider. Nu blev Malaga min näst sämsta mara någonsin, cirka fem minuter sämre än på Veteran SM i Växjö (blev tvåa där), ett lopp som också var ett misslyckande. Eller lever jag kvar i en drömvärld där jag tror att stortider är möjliga? Märkligt ändå att resultatförsämringen kommit så snabbt. För två år sedan var jag under 3.30.

När jag nu efteråt läser av min klocka inser jag att det gick lite för fort mellan 10-20 km där tempot låg strax under 5-minuter per km. Normalt tittar jag inte på klockan under loppen men det gjorde jag nu men reagerade inte- otaktiskt! Jag tror signaturen Erik H gör en alldeles korrekt analys när han i kommentarsfältet skriver:

-Bra startfart. Formen är inte dålig, men uthålligheten är inget vidare? Det är precis tvärtemot vad man kan tro om dig. Varför?

-Med uthålligheten menar jag fartuthålligheten. Du orkar ju springa över USA om du håller rätt tempo som är lägre än maratontempo, så uthållig är du!

En annan sak jag reagerar på är att pulsen var relativt hög under den första milen (140-150 slag per minut) men sjönk till ca 120 under andra milen när det gick som fortast. Borde det inte vara tvärtom?

Nåväl, jag får trösta mig med att jag inte har ont någonstans. Därför bävar jag inte inför nästa coast to coast den 30 maj 2020.

Keep on running!




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Erik H - 2019-12-15 18:11:00

Trist, jag trodde på dig men något är galet. Kroppen är kanske för utsliten för att orka bygga upp en form. Nu får du analyser och bara vila upp dig ordentligt inför USA.

#2 Bernt Hedlund - 2019-12-15 22:52:07

Ok, men grattis ändå till att du fick springa i sånt fint väder. Hoppas träning utan avbrott för tävlingar kan ge dig lätta ben igen.

#3 sverker - 2019-12-16 11:46:00

övertränad? har du testat magnesium? God Jul!

#4 Erik H - 2019-12-16 15:16:55

Grattis 2:a i M70 på 3'52'24. Riktigt bra trots att du var missnöjd.
Timothy Kirk segrade på 3'38'33

#5 Erik H - 2019-12-16 15:35:37

0-10 km: 5'15 m/km
10-15 : 4'56
15-21,1 : 5'04
21,1-30 : 5'48
30-38 : 6'06
38-42,2 :6'04
Bra startfart. Formen är inte dålig, men uthålligheten är inget vidare? Det är precis tvärtemot vad man kan tro om dig. Varför?

#6 Erik H - 2019-12-16 15:46:45

Med uthålligheten menar jag fartuthålligheten. Du orkar ju springa över USA om du håller rätt tempo som är lägre än maratontempo, så uthållig är du!

#7 Nilsson - 2019-12-16 19:17:49

Magnesium! Intressant. Hur kan ett grundämne med atomnummer 12 ha nån betydelse? 12 protoner i sin atomkärna och 12 elektroner, bara 2 elektroner i yttersta elektronskalet. (Valenselektroner.) Inte särskilt stabilt?

#8 sverker - 2019-12-16 20:46:43

tja vi är ju vandrande atomkärnor - det ska vara avslappnande och uppbyggande -
jag tar det extra men Björn tar tydligen inte ens vitaminpiller....

#9 Nilsson - 2019-12-17 02:55:43

Jag tror stenhårt på massor av frukt, Verkar logiskt som djurart som vi är trots allt.. att äta.

#10 Kalle - 2019-12-17 08:44:55

Inledningsvis så var väl måltempot strax över 3.30 (" i bakhuvudet 3.30 vore möjligt"), o det fungerade väl ? Men uthålligheten räckte väl inte till att slutföra ?

Det är stor skillnad på på 6 min/km o 5 km/h tempo i princip 20 %. 140-150 slag per minut, vid 5 min tempo o det är väl nära din maxpuls. Men sjönk till ca 120 under andra milen då var tempot runt 6 min/km

#11 Lars L - 2019-12-17 13:36:22

Grattis till att ha kommit genom loppet utan känningar! Det där att toppkapaciteten ramlar ner ett stort dteg nån gång sedan toppen passerats känner jag igen- från andra, jag har min instabila puls att skylla på. Men jag tror det till stor del är mentalt och det känner jag själv. Sedan jag började med maraton har det i princip funnits två möjliga utfal: pb eller mycket sämre. Nu blir det inte pb längre men jag kan lyckas med ett tidsmål- eller missa grovt. Det som avgör är förstås form och att omständighetdrna ska vara bra men sen är det att motivationen ska vara tillräckligt stark och det krävs mycket för
det, att äntligen komma under x:xx som man jagat under några års fokuserad träning och att kroppen verkligen känns redo. Jag sänkte mitt pb men en minut på varannan mara i tio år och så plötsligt kändes det nästan lätt att krossa 3:30 även om det bara var med ca 90s.

#12 sverker - 2019-12-18 11:39:15

Har Din tränare nån förklaring? Ursäkta men kan inte låta bli minnas
när jag var med M/S Massilia och hämtade apelsiner i Valencia julen
1962 och julafton på Biscaya - ja - det stormade kan jag lova...
Då var Du 14 år hemma i Göteborg - innan jag mönstrade på
bodde jag på Sjömanshemmet på Masthugget. Granstammar var en jätte-
exportprodukt - perfekta till master. Nere på kajen fick jag bära ombord
potatissäckar. Sköj som man säjer i Götet. (Nu har jag väl retat nån igen.)

#13 Patrick - 2019-12-18 14:38:36

Jag är ju rätt imponerad av din förmåga, dels att springa väldigt långt, dag efter dag utan att bli skadad eller sjuk, dels att göra bra tider på 5 km upp till halvmara. Men grejen för att orka hålla ett jämnt tempo på maran är kanske att på träning hålla ett rätt bra tempo på vad som i min tillvaro är långpass, på 20-30 km. Du har ju klarat det förr.

#14 Björn - 2019-12-19 21:59:32

#Erik H: Intressanta synpunkter. Men att kroppen är utsliten är nog att ta i (känns i alla fall inte så).
#Sverker: Nä, tar inte magnesium, vitaminpiller m m. Du nämner Sjömanshemmet i Masthugget. Minns jag rätt låg det på Sjömansgatan och där sålde jag 1963 och 1964 på söndagsmornar GP och GT, ett lönande extraknäck. Och några år senare jobbade jag extra med blixtbricka som stuvare i hamnen och tjänade kopiöst.
#Kalle: Fast det var under andra milen det gick som snabbast och då borde pulsen vara som högst men det var den inte.
#Lars: Ja, jag tror du har rätt; motivationen var inte på topp.
#Patrick:Ja, så är det.

#15 sverker - 2019-12-19 23:18:48

Intressant! Stuvarna värvades ju varje morgon och fick en pollett med
nummer och sen ropades numren upp - den som inte hade rätt nummer
var då avpolletterad! Blixtbrickan fick alltså jobb direkt? Jag blev skonsamt behandlad - skalade inte en potatis faktiskt...Sonen till Decca Navigator var
med som jungman så resan hade lyxkaraktär. Apropå julgran - handla för
500 i Vällingby Centrum och få en julgran.

#16 Nilsson - 2019-12-21 16:18:30

Apelsinträd! Va häftigt. Fick man provsmaka?
Persikoträd går att ha här, men apelsiner?

#17 Nilsson - 2019-12-24 15:50:43

GOD JUL

#18 Göran Nilsson - 2019-12-25 11:50:06

Jag känner igen dina tankar och det inspirerar mig att inte ge upp målet om 3 timmar, en gång till. Tror träningen måste ske på de tider där tävlingen ska genomföras. Man får sällan det oväntade flytet på tävlingsdagen. Nyårslöftet
Är att bli snabbare, om än på 1km. Dina kust till kust är fantastiska projekt som övertrumfar alla minutjakter över eller under klockslag på 42,2km.
God Jul till dig o till alla som håller på med pulshöjande idrott.

#19 Björn - 2019-12-25 18:55:06

#Nilsson: Fanns mycket apelsinträd längs gatorna i Malaga och frukterna verkade få sitta orörda, såg ingen plocka.
#Göran NIlsson: Ge inte upp drömmen om sub3. Erik Östbye sprang på 2.44 och Konrad Hernelind på 2.45 i M60 men då talar vi om 80-tal. Själv var jag 57 år när jag sista gången gick under 3 timmar.