Kommentarer på Dag 47: 13 syskon och 50 års slit på köttfabriker


Thomas är killen längst fram till vänster på familjeporträttet med 13 syskon. Om du klickar på bilden blir den större.

Han är 71 år, jobbat fram till 69 år på olika köttfabriker i Nebraska och han är barn nummer nio i en syskonskara på 13. Livet har varit tufft för många arbetare i Amerika.

Jag träffar Thoma Bauer på The Silver Spurr i Farnam, ett litet samhälle i Nebraska med 150 invånare. Jag har sprungit 30 km, är hungrig och han bjuder mig att sitta ner vid bordet där han dricker sitt kaffe i en stor plåtmugg. Jag får höra hans levnadshistoria, en fantastisk berättelse om ett hårt, långt och fattigt yrkesliv.

Vi har vissa likheter; vi är jämngamla och hans yngsta dotter är lika gammal som min yngsta. Men sedan är skillnaderna enorma. 50 år på tre olika företag som packar in kött, tre paket cigaretter om dagen och jobbat fram till 69, det borde sätta sina spår. Men han ser ändå inte så sliten ut.

Hur kommer det sig att du jobbade så länge? frågar jag.

-Bara för att min dotter skulle ha råd att gå på college. Det kostar enormt mycket.

Den medelålders servitrisen intill nickar instämmande. Hon har två olika examen men fick ändå inget jobb som matchade utbildningen och hon dras nu med stora studielån.

Thomas börjar berätta om livet på köttfabrikerna. Dessa var enorma industrier med i princip enbart tillfälliga arbetare från Mexico. Han har alltså jobbat tillsammans med folk han inte kunnat göra sig förstådd med. Han har stått hela dagarna på stengolv och packat in kött och knäna är förstörda.

-För två år sedan slutade jag röka. Jag ville inte gå runt och bära på en syrgastub resten av livet som mina jämngamla nu gör. Det var enkelt att sluta, säger han och tar upp ett hårt piller bestående av kanel. Det tar han om rökbegäret sätter in.

Hans föräldrar var lantbrukare på en stor gård utanför Lexington. Den stora syskonskaran förklarar han med att barnen då kunde hjälpa till med sysslorna på gården. Hans jobb var bl a att mjölka en massa kor och samla in delar från majsplantor som kunde användas för att elda med. Gården gick bra ända tills pappan började med att föda upp hästar, då rasade allt och han fick börja med att packa in kött på fabrikerna i trakten.

Elva av syskonen är i livet men han träffar dem sällan. Däremot ringer han varje dag sin dotter. När han får mitt visitkort och förstår att denna lilla berättelse kommer att publiceras och att han kan be dottern logga in på min blogg skiner han upp och tar mig i hand. Han sätter sig i sin bil där han har ett antal hönsburar på flaket (han föder bla upp höns han ställer ut på tävlingar), säger att jag måste komma tillbaka nästa år, vi vinkar och han är borta.

Äntligen Gothenburg och halvvägs!

Idag hade jag nog min hittills bästa löpdag. Vackra vägar, visserligen ganska backigt, men de sista 2-3 milen gick det svagt nerför. Oj vad det gick undan! När jag nådde Gothenburg var jag nästan gråtfärdig av lycka. Här har jag varit under alla mina löp, dessutom ytterligare två gånger, totalt alltså nio besök. Tyvärr var motellfamiljen jag lärt känna i stan sjuk men de hade skickat en liten välkomstkommitté att möta mig. I Gothenburg stannar jag nu två dagar. Och kanske bäst av allt- jag är exakt halvvägs!

Dagens distans: 59 km

Keep on running!




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Klas-Peter Suneson - 2019-04-03 10:22:10

Halvvägs! Stort GRATTIS!!
Tack för berättelsen om kättpackaren. Den berör!

#2 Marianne Nordin - 2019-04-03 10:45:32

Härligt! Stort grattis!

#3 sverker - 2019-04-03 12:15:45

Härligt! Det märks att Du är bland bönder från nordeuropa - lutheraner - stabilt
och tryggt? 45 % tyskar och 11 % svenskar i stan läser jag - men grundaren
var hälsing som värvade nybyggare i götet. helnykterist.

#4 sverker - 2019-04-03 12:17:24

till höger om dej det jag saknat på Prärien - en trädplanterarorganisations skylt!

#5 René Skree Jensen - 2019-04-03 12:55:37

Fantastisk at følge dig - du er en inspiration for alle!

#6 sverker - 2019-04-03 13:19:03

Monsanto med sitt ogräsmedel RoundUp har en anläggning för genmanipulering
av majs (ska tåla torka bättre.) i stan. Amerikanarna är ju efter när det gäller miljötänk men några bönder har stämt dem för att ha fått cancer (Hodgin´s syndrom) nåt som Monsanto påstår är omöjligt - glykofosfat är helt ofarligt..... advokater brukar ju starta årslånga processer där rökare fått miljarder av tobaksbolagen.

#7 sverker - 2019-04-03 14:09:59

Hodgins Lymfom var det - lymfan är en lömsk transportör av cancerceller
i hela kroppen! Läskigt....

#8 sverker - 2019-04-03 15:07:23

läser nybyggarnas berättelser: för 150 år sedan var detta helvetet på jorden!
två meter högt blått präriegräs som kunde börja brinna när som helst (inga träd)
massor med flugor och myggor - indianerna var okontrollerat i farten - förbannade
över massutrotningen av bufflar. Maten svindyr att köpa - de antastas av cowboys
som bara super. Intressant är i dalgångarna finns ceder som de kan timra hus av. Tror många utvandrare var naiva - de hade tagit sig till New York men sen togs de om hand av banditer (eller i bästa fall ledare som t.ex. Olof Bergström.)
Denne grundade Sveriges första Godtemplarloge Klippan I Göteborg vilket inte
hindrade att han dog alkoholiserad.....

#9 Erik - 2019-04-03 15:20:42

Grattis pappa!
Keep on running!

#10 Pontus - 2019-04-03 16:09:10

Stort grattis, halvvägs, sjukt imponerande

#11 b_å - 2019-04-03 16:53:28

Bra jobbat Björn! Men börjar lite så smått känna ängslan att inte ha din blogg som starter för dagen, är riktigt intressant och inspirerande med din blogg tack-tack!

#12 Kenneth Alexandersson - 2019-04-03 18:06:49

Grattis! :)

#13 Erik H - 2019-04-03 18:12:16

Bra gjort. Tänk att Goteborg ligger mitt i USA. Det visste jag inte. Du känner dig säkert nästan som hemma i två dagar. Blir det kända löpvägar i fortsättningen till Ney York?

#14 Björn - 2019-04-03 21:39:26

#Erik H:Ja, nu är jag på hemmaplan. Andra halvan är i stort sett samma som tidigare. Översvämningarna i Nebraska och Iowa (Missouriefloden) gör dock att jag tvingas ta en liten omväg. Att springa på kända väger är en liten fördel.

#15 sverker - 2019-04-03 22:01:10

Med all respekt men - med 50 år på stengolv går det inte åtminstone att bli förman
på vägen? Och tre paket cigg om dagen - hur orkade karln? Under vaken tid blir det
fem cigg per timme! En del amerikanare - eller många - verkar helt hjärntvättade?
Nu var det sagt - tack och god natt.....

#16 Johan - 2019-04-03 23:02:51

Du är grym Björn, vilket tempo du har! Fantastiskt också att du är skadefri. Hur gör du med skor, byter du ofta och hur funkar dina lågprisskor?
Hur mycket väger din packning i vagnen?

#17 Björn - 2019-04-04 06:09:37

Springer långsamt, brukar ligga på 8,5-9 km/tim, alltså runt 7-minuterstempo. Aldrig snabbare än 5- minuterstempo. Däremot krypkör jag i de flesta uppförsbackar. Har tre par jag skiftar, spriger aldrig i samma skor två dagar i följd. Packningen exkl vätska väger runt 11 kilo och vagnen lika mycket.Långtidstesten av Lidlskorna är klar. Resultatet presenteras troligen imorgon.