Kommentarer på Boken du inte bör missa
Liten men naggande god. På drygt 50 sidor lär Ulf Johansson i sin nya löparbok ut grunderna i joggning och långdistanslöpning.
Jag har aldrig varit sjuk. Det skriver Ulf Johansson i sin senaste löparbok. Fysisk träning ger fysiskt välbefinnande, är hans livsfilosofi.
Den som sprungit i hela sitt liv har mycket att dela med sig. Ulf Johansson, en gång svensk mästare på marathon, norrlänning men sedan länge bostatt i Enskede i Stockholm har tränat långdistanslöpning sedan början av 60-talet. Själv har jag sprungit med Uffe sedan mitten på 80-talet då jag kom med i Enskedegruppen, ett gäng glada motionärer som varje söndag brukade ta ett långpass i Nackarservatet eller runt Årstaviken.
Under de här rundorna delade Uffe med sig av sin klokskap. Mycket av vad han lärde ut känns igen i hans senaste lilla häftade bok, Från joggare till löpare. Den är är uppföljare till hans klassiker, Att bli en bättre långdistanslöpare, löparbibeln som kom ut i sin första upplaga 1985.
Det är inte de stora ordens man vi möter. Skryt har aldrig legat för honom. Löpning är friskvård är hans paraoll. Själv berättar han att han aldrig varit sjukskriven. Men en gång var det nära när han brutit nyckelbenet under en match i innebandy.
-Du är sjuksriven i sex veckor, sa läkaren.
-Jag skall inte vara sjukskriven för då kan jag inte träna, kontrade Uffe.
-Du kan inte träna med ett nyckelben som är av.
Men visst kunde han det. Fast när knuten på mitellan gick upp en januarimorgon under ett löppass från hemmet i Solna till jobbet på Lånngbro var han tvungen att stanna en cyklist och begära hjälp. Jag fick stå med bar överkropp medan cyklisten knöt mitellan under tiden som jag höll nyckelbenet på plats, skriver han. Uffe i ett nötskal!
--
Om en vecka är det Stockholm Marathon. Idag var jag ute och testlöpte den delvis nya sträcknigen. Istället för att vika av vid Stadshuset och springa längs Kungsholmsstrand och Fleminggatan springer vi rakt fram till Tegelbacken och fortsätter Vasagatan, Järnvägsgatan och Torsgatan upp till Odengatan. Just urtrista Torsgatan är jobbig och stigningen under andra varvet kommer att knäcka många. Varför denna klara försämring av banan? Jo, arrangörerna ville plocka in fler deltagare. Samtidigt tjänar man mer pengar men det är något man inte trumpetar ut.
Keep on running!
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
#1 Berndt Hallberg - 2008-05-26 22:16:21
Att få vara frisk och kunna löpträna är en stor del av ett meningsfullt liv. Lycka till på maran Björn.
#2 Gunnar Bengtsson - 2008-06-02 09:55:55
Jag fick mig ett gott skratt i min ensamhet när jag läste om Ulf Johanssons mitellaäventyr.
Starkt sprunget i Stockholm!
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg