Kommentarer på Dag 30: Oss coast to coast löpare emellan
Paul Staso och jag på Hwy 24 utanför Peru, Indiana. Att två coast to coast löpare stöter samman är närmast unikt.
Jag springer på den ganska glest trafikerade landsvägen mellan Peru och Logansport i Indiana. Jag ser en man gå ur sin bil och hålla upp en kamera. Är det lokalpressen som är ute? tänker jag. Men plötsligt känner jag igen personen som säger:
-Hi Bjorn, nice to meet you!
Herregud, det är ju Paul Staso, den gamle coast to coastlöparen! Paul är jämte vår egen Rune Larsson den person som inspirerat mig mest vad gäller att springa över USA. Jag träffade Paul 2010 då han bodde i Missoula, Montana. Det var 2006 han sprang över USA, jag slukade allt han skrev på sin blogg och faschinerades av hans videosnuttar. Nu står han här plötsligt framför mig i hög person. Jag visste visserligen att han flyttat till Indiana och nu bodde i området men hade inga förhoppningar om att träffa honom.
-Jag är på väg hem från jobbet för att träffa min fästmö Kelley, vi ska gifta oss i oktober, berättar han.
Vi står där vid vägkanten och pratar gamla minnen, minst 45 minuter. Paul berättar att han nu slutat med löpningen och gått över till cykel. Just denna väg där vi står sprang han på under sitt coast to coast. Världen känns plötsligt väldigt liten. Paul jobbar på en större juristfirma i Logansport. Han är välklädd, slank, verkar vid god vigör och skrattar ofta.
-Du låter som John Denver, särskilt när du skrattar, skämtar jag.
Då skrattar Paul ännu mer och låter ännu mer lik John Denver, en av många countrysångare jag brukar lyssna på.
Första mötet med Paul 2010 i Montana.
Ja, världen är verkligen liten. En timma senare har en annan bil stannat till och föraren frågat om jag behöver hjälp. Vi ska precis skiljas då jag säger:
-Jag måste berätta, jag har preci träffat Paul Staso, en annan coast to coast löpare som jobbar på en juristfirma i Logansport. Har du hört talas om honom?
-Jag är hans chef, säger mannen och presenterar sig som Andrew B Miller.
Andrew and Amy Miller i sin stora fina villa bjöd mig på hemgjorda hamburgare gjorda på kött från egna kor utanför tomten. Vi och deras tre söner pratade om löpning, skola och politik. Paret var inga fan av Mr Trump, en kastrof, menade de.
Andrew erbjuder mig logi och middag hemma hos familjen och jag tackar självklart ja till middagen, hotellrum hade jag ju redan. Jag fortsätter att springa de sista kilometrarna till hotellet, duschar och blir sedan upphämtad. Att få komma hem till folk på det här sättet är nog höjdpunkterna under ett sådant här äventyr. Gästfriheten hos vanligt folk i USA upplever jag som stor. Och mer är snart på gång men det berättar jag om senare. . .
Keep on running!
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
#1 Tomas - 2018-05-16 06:50:44
Just ja det glömde jag nämna i mitt tidigare inlägg .
Du avstår från att uppleva den otroligt vackra våren som vi nu har i Sverige.
En belöning vi alla får efter bister vinter.
Sova lite uppleva desto mer av denna Guldtid .
#2 Jan Suneson - 2018-05-16 12:22:08
Troligtvis springer Björn idag till Lafayette och imorgon till Hoopeston. Där kan det bli problem med övernattning.
Troligen är Hoopeston problemet löst ? Gästfriheten hos vanligt folk i USA upplever jag som stor. Och mer är snart på gång men det berättar jag om senare.? Om inte så finns en tuff alternativ plan?
https://goo.gl/maps/StMD1ZerDmv
Jag skriver det här på ett tåg mellan Göteborg och Stockholm (Gävle). Tåget är just nu 1 timme efter tidtabellen och nedrivna kontaktledningar väntas i Halsberg. Nerresan i måndags tog 12 timmar. Snälla rösta inte på något parti som vill bygga snabbtåg utan på ett som vill bygga dubbelspår mellan Stockholm och Göteborg
#3 Klas-Peter Suneson - 2018-05-16 12:40:22
Härligt Björn !
Att möta fränder med lika erfarenhet är givande. Att mötet gav ytterligare positiva kontakter känns än mer stärkande. Att Du hittar några amerikaner som delar flertalet Européers uppfattning om Mr Trump, tar jag som en positiv signal inför framtiden. När Merkel, Macron och May försökte få honom att inte bryta ingångna avtal utan att lyckas, så slutade det i att Merkel nu offentligt uppgivit att Europa inte längre kan räkna med USA som en allierad. Finland och Sveriges försvarsministrar var samtidigt i USA och skrev under ett samverkansavtal där bläcket knappt torkat innan vi skeptiker börjar undra hur mycket det är värt? Dina löp över USA stärker tron på att framtiden måste bli ljusare.
Keep on running !!
#4 sverker - 2018-05-16 12:46:34
Lafayette? Därifrån kom historiens störste friidrottare med mest OS-guld av alla - 8 st.
Ray Ewry! Stående höjdhopp (även om rekordet innehas av Rune Palm 1980 - 190 cm) stående längd och tresteg! Tänker på Björns spänsthopp vid gränserna! Ser samma dojor (eller likadana heter det) som mej - Sacony Triumph 12?
#5 sverker - 2018-05-16 13:04:43
Denne otrolige praktkille fick polio och satt i rullstol som barn - det var även stående
tresteg - dessa tre grenar är borta ur OS - liksom terränglöpning - finnarna störde tydligen med sina vinster? ("olika banor" var förklaringen - IOK är tokig och även SOK.)
#6 l-p - 2018-05-16 14:09:55
Man kan lugnt säga att författaren Hjalmar Söderberg var besatt av nazismen.
Någon skulle kanske till och med säga att han tjatade om den. ?Jag har bara en sak på hjärtat: katastroferna. Kan någon människa med förnuft och hedern i behåll tala om annat eller tänka på annat?, sade Söderberg i en intervju med Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning ett år före andra världskrigets utbrott, 1938.
Forumet för intervjun var ingen tillfällighet. Med GHT:s chefredaktör Torgny Segerstedt var Söderberg i gott sällskap i sina dystra profetior om nationalsocialismens konsekvenser. Omedelbart efter Adolf Hitlers maktövertagande 1933, långt före de flesta andra, uppfattade de konturerna av en annalkande katastrof. Men i en tyskvänlig svensk offentlighet sågs de som entoniga ? och tjatiga ? stormkråkor.
Också jag kommer att uppehålla mig vid något som många upplever som tjatigt. Just det. Donald Trump. På natten efter hans valseger i det amerikanska presidentvalet hösten 2016 skrev den rysk-amerikanska journalisten Masha Gessen en artikel med konkreta råd om hur man överlever i en totalitär tid. Det var nämligen en sådan hon såg framför sig. Medan andra ? mest minnesvärt den tidigare svenske statsministern Göran Persson ? sade sig sova gott om nätterna och menade att Trump snart skulle inrangera sig i den rådande ordningen vädrade Gessen omedelbart fara. Varje försök att göra Donald Trump till en del av det acceptabla måste motarbetas, menade hon. Hon skrev: ?Med tanke på vår benägenhet att normalisera är det viktigt att behålla sin förmåga att bli chockad.? Där andra i Trumps utspel och twittrande bara hade sett en räcka av små farser, såg hon en större tragedi ta form.
I dag vet vi att det var hon som fick rätt. På punkt efter punkt besannas Masha Gessens farhågor. Donald Trump är inte bara en person eller en president, han är den yttersta representanten för en tidsålder där ledande makthavare kan ljuga i en hittills okänd omfattning ? utan att det får konsekvenser. Lögnen som strategi är i sig inte ny, det nya är den brist på både skam och konsekvenser som omger den. Numera ljuger man ostraffat. Detta i sin tur leder till att begrepp som sanning och lögn förlorar sin innebörd ? och hela världen därmed sin fakticitet. Om ingenting är sant eller falskt blir ingenting heller längre på riktigt ? och allt politiskt engagemang meningslöst. Om ingenting finns på riktigt kommer tillräckligt många till slut att uppfatta att allting bara är ett spektakel. Ett internationellt kärnteknikavtal kan ?få sparken? på samma sätt som en deltagare i en dokusåpa. En ambassad i Israel kan flyttas lika lättvindigt som man försätter ett kasino i konkurs i Atlantic City.
Jag skulle tro att även Torgny Segerstedt och Hjalmar Söderberg hade förstått vad som står på spel. Så många mekanismer går igen, från deras 30-tal till vår tid. Den minoritet av USA:s invånare som valde Donald Trump till president tog honom själv på allvar men tolkade inte det som han sade bokstavligt. Hans motståndare, däremot, tolkade det Trump sade bokstavligt men tog inte honom själv på allvar. Förrän det var för sent. Trump var alltså ? enligt känd förebild ? skicklig på att övertyga sina anhängare om att han var en politisk omstörtare och sina motståndare om att han var en ofarlig charlatan som snabbt kunde tämjas när han väl kom till makten.
År allt detta skulle Torgny Segerstedt ha nickat, ogillande men igenkännande. Han varnade tidigt för att skratta bort de tyska nazisterna som narrar. ?Vi taga icke dessa herrar på allvar. Att de utöva regeringsmakten i Tyskland, det hålla vi däremot för en utomordentligt allvarlig sak?, skriver han redan 1933 i sin berömda replik till Hermann Göring i GHT.
I dag, när Donald Trump är i full färd med att vandalisera världen, vet vi att denna distinktion mellan personligt löje och politisk ödesmättnad fortfarande är giltig. Men i takt med att Trumps vansinne eskalerar har många slutat skratta och börjat gäspa i stället. Bland många intellektuella, både till höger och vänster, är det i dag fashionabelt att rycka på axlarna åt Trump. Det är så normaliseringens och förskjutningens lagar fungerar. Vi förlorar förmågan att varje dag häpna över att det vi ser hända faktiskt händer. De som ändå fortsätter att insistera uppfattas som ? ja, tjatiga.
Och kanske är det just här, vid den punkt i tiden då det tidigare otänkbara är på väg att förvandlas till det nya normala, som Torgny Segerstedts exempel behövs som bäst. ?Här skall tjatas! Ja, just tjatas! För det behövs!?, skrev han i sin I dag-spalt i GHT den 21 december 1933. Han skrev ? med en för vår tid skrämmande aktualitet ? om ?gaphalseriets segertåg genom världen? och om hur vägen till inflytande hette ?skrän och skrävel?. Det var mot detta han hade för avsikt att tjata.
Han var själv medveten om att han kunde verka monoton ? och att detta var själva poängen med hans verksamhet. Sannolikt hade han rätt. Om medierna i Europas demokratier på 30-talet hade dominerats av publicister med Segerstedts instinkter skulle kanske åtskilligt ha blivit annorlunda. Och om republikanska politiker i USA hade förstått hur etablerade konservativa eliter genom historien alltid har agerat dörröppnare för fascismen och totalitära krafter hade kanske Donald Trump kunnat stoppas i tid.
Läs fler texter av Björn Wiman
Vad var det då Torgny Segerstedt tjatade om? Och hur gjorde han det?
Med sin bakgrund som teolog var han inte rädd för att närma sig de stora bråddjupen. Inte heller för de stora orden. Han förstod att politiken inte bara handlar om sakfrågor och fakta, utan att den är kamp om människans inre liv. Segerstedt såg, som Vilhelm Moberg skriver i sin bok om vännen, världen klyva sig i två hälfter, för eller mot Hitler. För honom handlade det om den stora kampen om människosjälarna, en kamp utan motsvarighet i Europas historia sedan reformationen.
De människofientliga strategier som Torgny Segerstedt identifierade 1933 ser vi runt omkring oss också i dag, som direkta lån från den tidens totalitära propaganda. Populismens sätt att avfärda motstånd som en reaktion från en självgod ?elit? är detsamma. Viljan att stöta bort främmande element ur det enhetliga ?folket? likaså. Nu liksom då pekas medierna och den liberala demokratins institutioner ut som obstruktioner för den rena folkviljan.
Det är bara det att verktygen i dag är så mycket mer sofistikerade. Det 30-talets totalitära ledare fick lösa med cynisk intuition klarar dagens nätjättar med algoritmer, botar och big data. I den stora skandalen kring datanalysföretaget Cambridge Analytica nyligen avslöjades en av bolagets högsta chefer när han rättframt talade om filosofin bakom företagets påverkansoperationer ? en insikt i människans inre som teologen Segerstedt både skulle ha förstått och fasat för: ?Det duger inte att bedriva en valrörelse med fakta, eftersom allt handlar om känslor?, sade Cambridge Analytica-chefen. ?Människans två grundläggande drivkrafter är hopp och rädslor och många av rädslorna är outsagda eller till och med omedvetna. Man vet inte alltid vad man är rädd för tills något väcker denna reaktion i en.?
I klartext: nu som då handlar det om att väcka människors rädslor. Tekniken må vara ny men strategin bakom den är uråldrig. Det som sägs behöver inte nödvändigtvis vara sant, så länge som det underblåser en befintlig oro hos tillräckligt många.
På så vis riskerar ett slags digitaliserat urtidsmörker att sänka sig över världen. Den auktoritära populismen ? från Östeuropa till USA ? försöker systematiskt att omforma vår syn på verkligheten, genom att skapa en känsla av kris och instabilitet som berättigar totalitärt styre och hyllandet av en stark ledare.
Vi har inte råd att göra oss några illusioner om att detta inte kan inträffa också i Sverige. Även här sker de små förskjutningarna, både i språket och i vardagen. Det som i går var otänkbart att säga i offentligheten är i dag vedertagen politisk praktik. Snart behöver ingen längre ens hymla om sin oanständighet. Postsanningens tid har blivit postskammens. ?Nu börjar den verkliga storviltsjakten?, sade nyligen Ungerns premiärminister Viktor Orbán inför landets parlament. ?Den liberala demokratins era är över.? Han har åtskilliga anhängare, också i vår riksdag.
Ibland kan man få för sig att vår dystra samtid mildras endast av utsikten om en fasansfull framtid. Det är lätt att paralyseras och tappa tron på att det lönar sig att bekämpa vansinnet. Det är då man ska minnas att ?förgäves? är språkets fånigaste ord. I sitt lovtal till tjatet 1933 framhöll Torgny Segerstedt hur en hotfull situation kan verka både förädlande och befriande för människan. Det tjänar ingenting till, menade han, att gnälla och vrida händerna inför den framvällande råheten och tarvligheten: ?Nu får humanitet och vett ånyo taga nappatag med sina fiender från begynnelsen. Det kan aldrig skada.?
Men det fanns en ännu djupare innebörd i Torgny Segerstedts maning till den som vill fortsätta vara människa i en mörk tid. Den gällde inte bara det vi gör, utan också det vi inte gör. ?Ansvarskänslan gäller icke blott vart ord som yttras. Den riktar sig också på varje ord som blir outtalat?, skrev han. Människan är ansvarig inte bara för de gärningar hon gjort utan även för dem som hon underlåtit men borde ha gjort.
Det betyder: Också den som inte tjatar har ett ansvar. Gentemot de som levde under Torgny Segerstedts och Hjalmar Söderbergs 30-tal har vi en stor fördel ? vi vet hur illa det kan gå. Historien upprepar sig inte, men den kan ge vägledning. Det människofientligas frammarsch förbinder oss att fortsätta tjata.
#7 sverker - 2018-05-16 21:04:31
annars var väl Torgny Segerstedt inte radikal så det stör? Sossarna motarbetade han och varje morgon vid kanalen sågs han på morgonpromenad från sin enorma lyxvilla med sina hundar - en Grand Danois (Eller Deutsche Dogge som stridshunden heter) och så bulldoggen Winston...troligen tyckte han Hitler var en ovärdig ledare för Tyskland? (Ursäkta Björn för debatten på Ditt forum långt från ämnet!)
#8 Jonas - 2018-05-16 21:42:12
Intressant som vanligt!
#9 Björn - 2018-05-17 05:30:06
#Thomas: Ja, men här är det också vår och vackert.
#Jan: Ja, Hoopestonproblemet är löst. Jag har samma fina boende som tidigare och välkomstkommitté väntar bestående av press och Chamber of Commerce. Nu gäller det bara att ta sig till Hoopeston- långt varför det får bli tidig avfärd. Dåligt med mat också längs vägen. Ja, jag är i W Lafayette på ett halvloppigt motell.
#Sverker: Bilderna ljuger, jag är inte spänstig. Förr kunde jag hoppa högt, inte nu.
I-p: Bloggens längsta kommentar någonsin. Först undrade jag vad detta var för rappakalja. Men när jag började läsa insåg jag snabbt att texten var intressant och kanske relevant eftersom jag skrivit lite om Trump. Nyfiken bara: Är detta dina egna reflektioner eller något du kopierat från annat håll? Och eftersom du verkar stå bakom innehållet får du gärna presentera dig med namn.
#10 l-p - 2018-05-17 08:38:48
RE: Björn-Precis efter jäg läst din blogg och din namnes kommentar läste jag texten på DN
https://www.dn.se/skribent/bjorn-wiman/
och tyckte bara att den var så bra och passade in på dagens blogtext(flåt att den blev såååålååång)
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg