Jacob Manning, 20 år, i Angelica (NY) drömmer om att börja på College i grannstaden Wellsville tre mil bort. Men då måste han först spara ihop för att ta körkort och skaffa bil- de allmänna kommunikationerna är obefintliga på landsbygden.
Efter 35 km löpning tar jag paus i Angelica (1 000 invånare) för att äta lunch. ”Alla” restauranger är stängda på måndagar. Jag slår följe med 20-årige Jacob Manning, som kommer gående på Main St.
Jacob jobbar pizzerian jag just stannat till vid. Vet han kanske något annat ställe som kan vara öppet? Vi tittar i min gps och han tipsar om en grannstad där kanske något kan vara öppet. Det skulle dock bli en för stor omväg så jag fortsätter min promenad tillsammans med Jacob, som är på väg hem.
Han berättar stolt att han gått ut High School.
-Pappa blev jätteglad när jag klarade skolan, själv gick han aldrig vidare. Han jobbar mest hela tiden,10-12 timmar om dagen. Mamma gick bort häromåret så hon fick aldrig uppleva att jag klarade skolan.
Vad har du för framtidsplaner? frågar jag.
-Min dröm är att börja på College. Jag har sökt några och blivit antagen men jag har inte råd. Jag hoppas att senare komma in på det närmaste, Alfred State i Wellsville. Men då måste jag först spara ihop till körkort och bil eftersom jag vill bo kvar hemma, att bo på college kostar en förmögenhet.
Jacob berättar att han är intresserad av datorer, han har själv satt ihop några. Hans största intresse är annars film och teckning och han skulle gärna vilja syssla med tecknad film, typ Walt Disney.
Hus i Angelica.
Framtiden finns inte i Angelica, menar han. Och han har säkert rätt, staden har minskat i folkmängd under senare år. Jag förstår att Jacob har lite problematiska familjeförhållanden men han ger ett rättframt och sympatiskt intryck. Med sin härligt röda kalufs påminner han om min yngste son. Jag uppmuntrar honom att hålla fast vid sina drömmar.
-Thank you sir, säger han när vi skiljs och jag ger honom mitt visitkort så han kan kolla in bloggen.
Jag fortsätter löpningen och utanför stadsgränsen svängar jag in på en liten åkerväg för att kalasa på det enda jag har i matväg: två små fruktyoughurt, lite Philadelphiaost, två små muffins, två äpplen och sportdryck. Inte mycket men förhoppningsvis så att jag ska klara de återstående tre milen i hård motvind och en massa backar, några så branta i skogen att jag knappt kunde skjuta kärran. Livsfarligt att lita på gångfunktionen i gps:en, som ibland ger mycket dåliga vägval. Genvägar är senvägar.
Jag befinner mig i Amish-land.
Väl framme i Cuba startas en matorgie. På McDonalds inhandlas den största och mest kaloririka menyn och på Dollar General köper jag några Snickers, salta jordnötter, chips och Coke. En rysare för den matmedvetne men för mig största njutningen. Finn det något bättre än att trött ligga i ett varmt bad och på badkarskanten ha en Snickers och en Cola?
Dagens distans 62 km. Imorgon väntar 58 km till ett kasino-hotell i Salamanca. Ska jag satsa allt på rött?
Keep on running
#1 Klas-Peter Suneson - 2018-05-01 06:55:13
Strax 80 mil !
15% på 15 dagar, Det "löper" tydligen, enligt plan.
En timma innan Valborgsfirandet i Bankeryd skulle ta sin början, +4 grader. Regnet öste ner och vinden slet i flaggorna. Åskan rullade genom Bankerydsdalen. Magnus och styrelsen tog beslutet att flytta in i kyrkan. Ett bra beslut! När de traditionella vårsångerna , vårtal och mässingsmusik från stor orkester var klara, gick vi ut i regnet och tittade på hur elden mer rök än brann. Fyrverkeriet fungerade ovanligt bra på den regnfyllda himmelen.
Tack för din skildring av en ung amerikans verklighet.
Keep on running!
#2 sverker - 2018-05-01 07:09:00
Killen skulle väl svimma om han fick veta om vårt förmånliga studiesystem? Det tog ett tag innan jag begrep att rouletten har inget minne så att varje spel är nytt - förr stod man och tänkte nu har det varit svart länge så rött måste komma? Samma med att lägga på samma nummer hela tiden. Men visst finns det busslinjer på landsbygden i USA - även lokaltrafik?
#3 sverker - 2018-05-01 07:46:29
ser att körlektioner är inte obligatoriskt i USA man kan själv öva med en förälder eller annan och uppkörning inkl. körkort kostar en hundring - kan det stämma? Förr i Sverige kunde ett barn köra bil inom privat område - minns grannpojken som körde farsans Buick fram och tillbaka på gårdsplanen - en stor vinröd sak - Bubben som hans mamma kallade honom syntes knappt i rutan.
#4 Jan Suneson - 2018-05-01 14:58:00
Det är nog ingen risk att Björn spelar bort sin reskassa på roulett. För fyra år sedan försökte bröderna seriös att spela i Vegas, men vi var för korkade för att förstå spelen. Två år senare lyckades jag spela bort $5 på enarmad bandit på ett Casino hotell. Det bästa med hotellen är att både boendet och maten är bra man förutses att betala genom spelandet.
Med dagens usla svenska kurs 8.70 för en dollar och otroliga 10.50 för en EUR (varför har vi inte EUR?) måste du kanske satsa på rött.
Svag motvind och upp mot 20 grader låter väll bra.
#5 M - 2018-05-01 17:11:50
Det är en skön bild att se framför sig, en seg envis långlöpare, i ett badkar njutandes Cola och Snickers. Keep on running, ja!
#6 Jonas - 2018-05-01 19:41:43
Tack för en härlig blogg med intressanta reflektioner!
Fråga,har du någon "daglig" rutin för att ta hand om din kropp/fötter etc? Tänker stretch,massage etc.
#7 Björn - 2018-05-01 21:24:42
#Klas-Peter: Jo, nu börjar det löpa på bra. Tar ett tag att komma in i rutinerna. Och efter två veckor kan man vara rätt säker, dock inte stensäker, på att kroppen accepterat dessa träningsmängder varför risken för att råka ut för en överbelastningsskada inte är särskilt stor.
#Jan: Kanske satsar en dollar på rött ändå- om jag nu förstår hur man gör. Nä, valutakursen är väldigt ofördelaktig och jag upplever inte USA som billigt, ungefär som i Sverige.
#Sverker: Visst finns det busslinjer även på landsbygden men mycket, mycket sämre än i Sverige. Just där den här ungdomen bodde fanns inget. Vet inget om regler/kostnader för körkort men 16 år är inget ovanligt för att få köra bil.
#M: Javisst, men en bild som inte passar sig för att läggas ut här på bloggen . . .
#Jonas: Jodå, jag har massa dagliga rutiner. Hela löpet bygger förresten på rutiner. Men så är det ju för alla som är på resande fot, t ex varje pinal har sin bestämda plats i packningen. Fötterna tar jag väl hand om, de smörjs, ja kletas in med vaselin, morgon som kväll. Varje morgon smörjer jag också in mig med solkräm, även om det skulle regna. En andra insmörjning med solkräm även ibland mitt på dagen på grund av svetten. Försöker också styrketräna på gym för att träna musklerna runt knät (pga min artros) men lättare sagt än gjort eftersom motellens gym är obefintliga eller dåliga och tid saknas för att hitta något ute på stan. En annan daglig rutin är att jag efter halva löpet byter skor för att minska skaderisken. Om tid finns och jag känner mig trött försöker jag också ta en powernapp halvvägs in i löpet. Bland dagliga rutiner för snabb återhämtning är att äta omedelbart efter avslutad löpning. Med alla dessa rutiner känns det som om man har läget någorlunda under kontroll. Jo, en annan daglig rutin: att kolla väderprognos och rutt innan jag sticker iväg på morgonen. Stretch och massage ägnar jag mig dock inte åt.
#8 Lars L - 2018-05-01 22:23:12
Har du provat att ange cykel som färdsätt i karttjänsten? Misstänker att skillnaden inte blir stor men kanske något. Det finns ju också kartfunktioner som kan ta fram en höjdprofil på rutten, har tyvärr ingen länk lättillgänglig men kan leta om du inte hittar något själv.
#9 Björn - 2018-05-02 04:36:56
Hej Lars! Cykel ger dåliga förslag på min Garmin gps avsedd för mc-bruk. På datorn får jag däremot hyggliga höjdkurvor när jag använder google maps. Jag måste alltså studera kartan noga innan jag beger mig ut.
#10 sverker - 2018-05-02 07:03:47
sitter och tänker på Stanley som gick ca 1000 mil över Afrika - kartor? Han hade ju en massa bärare och kunde väl fråga lokalt. Vet inte om det var obanad terräng eller kanske gamla transportleder. Han hade en svensk medhjälpare tror jag. Björn gör 500 mil på 50 dygn men Stanleys expedition vad tog den? Svenska kartverket med militära rötter gjorde förstklassiga kartor. En svensk karolin upprättade kartor över Sibirien under fångenskapen - så bra att Tsaren ville ha honom som chef för ryska kartverket men han avböjde.
#11 sverker - 2018-05-02 07:25:12
999 dagar - han följde Kongoflodens lopp så det var väl obanad terräng - en Garmin hade inte varit helt fel där? Folk dog som flugor även de vita. Han hade fått i uppdrag av en tidning att finna missionären Livingstone också. Stanley, född Rowland var ingen trevlig herre - barnhemsbarn från Wales som emigrerat och jobbat hos en affärsman i New Orleans, han gillade inte afrikaner och tipsade kung Leopold av Belgien om stora naturrikedomar i Kongo och resten känner vi ju till.
#12 sverker - 2018-05-02 14:01:27
95 dagar var det? 1883 avreste Keynes från Bryssel med ett stort antal medföljare, flera svenskar på uppdrag av Kung Leopold till Kongo för att förhandla med lokala ledare - fortsättningen vet vi....
#13 sverker - 2018-05-02 14:06:02
Stanley menar jag...
#14 Katarina - 2018-05-02 17:29:47
Jag följer din blogg, inte för att jag är så intresserad av löpning, utan för att jag tycker det är så intressant att få en glimt av ett USA vi i Sverige sällan ser. Särskilt mycket tycker jag om att, som här, läsa om dina möten och samtal med olika sorters människor. Tack för det!
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg