Kommentarer på Dag 14: Frös och mådde illa
Bath (12 000 invånare) hade en väl bevarad stadskärna och ett stort kvadratiskt torg. Kylan satte stopp för mitt turistande.
Det hade precis blivit mörkt när jag nådde dagens slutmål, staden Hornell (8 000 invånare). Kyla, motvind och illamående gjorde denna långa etapp extra jobbig.
Illamåendet var något nytt och gjorde att jag mot slutet hade svårt att springa. Men jag var inte i sämre skick än att jag omedelbart vid framkomsten kunde smälla i mig en jättelik portion spagetti och kyckling. Ryktet om att en långlöpare anlänt till Hornell spred sig snabbt och flera personer ville bli fotograferade tillsammans med mig. Ganska typiskt amerikanskt men trevligt!
Jag har lätt för att frysa, förmodligen har jag för lite underhudsfett. Och klär jag på mig extra brukar jag svettas, svårt att hitta balansen. Ser fram emot värmen, för mig kan det nästan aldrig bli för varmt. Det lär dröja innan jag skaffar en kyltermos för sportdrycken.
Morgondagens etapp till Cuba (NY) blir tyvärr också lång- drygt 6 mil.
Dagens distans:66 km
Veckans distans: 374 km (rekord)
Keep on running!
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
#1 Robert - 2018-04-30 08:20:39
Grymt jobbat! Motvind och regn är otroligt jobbigt att springa i, du får tänka att varje km tar dig närmare värmen. Hur klarar man sig från att bli förkyld efter en sådan dag?
#2 Klas-Peter Suneson - 2018-04-30 08:47:06
Bra Björn !
Det var väl den goda Kinamaten och din favorit rätt biff med broccoli från staden Owego som gjorde sig påmind.
Gott med ett varmt bad! Sedan vila för den 1 maj! Keep on Running !
#3 sverker - 2018-04-30 09:38:47
Just det - kinamaten ? Det här är väl Irokesernas marker och den gamla indianmedicinen mot förkylning, Solhattsdroppar funkar alltid för mig - Echinaforce finns kanske på närmaste drugstore? Du brukar ju aldrig kolla dina värden men om Du fryser - kanske för lågt blodvärde? Mer järn alltså - mat eller tabletter?
#4 Björn - 2018-04-30 13:55:58
Mår prima och tror inte på någon matförgiftning, snarare bara på vanlig trötthet. Konstigt nog har jag aldrig blivit matförgiftad i USA. Det kan ofta se ganska snuskigt ut, särskilt toaletterna, men handhygienen är uppenbarligen god. Överallt skyltar om att personalen ska tvätta händerna.
#Robert: Förkylning har jag aldrig drabbats av under mina USA-löp, knappast heller hemma sedan barnen slutat förskolan. Vet inte vad det beror på men löpningen kan säkert ha en bidragande positiv effekt.
#Sverker: Tror nog vanlig kost ska räcka men extra salt kan komma att behövas när det blir varmare.
#5 sverker - 2018-04-30 16:53:44
men det är ju så att blodplättarna krossas i fotsulorna när man springer - vore intressant veta Ditt Hb-värde måste jag säja?! Har Du blodgrupp 0 - det är den gamla allätaren med plåtmage - jag har det.
#6 Bibbi Lind - 2018-04-30 20:34:16
Otroligt imponerande och intressant att följa dig!
#7 Björn - 2018-05-01 06:49:18
#Sverker: Borde veta men jag känner inte till min blodgrupp.
#Bibbi: Kul att du följer bloggen!
#8 Anders - 2018-05-01 11:28:39
Du är en riktig fighter! Läser din blogg med stort intresse. Kallt regn och dessutom motvind är jobbigt.
#9 Gustaf N - 2018-05-01 19:43:29
Illamående och frusenhet - men ändå 66km avklarade. Säger en hel del om dig Björn, bra jobbat!
Kan det vara så att Boston-maran fortfarande sitter i kroppen?
#10 Björn - 2018-05-01 21:27:32
Ja, kanske är det så. Tycker att jag får allt för lätt mjölksyrakänning men tror att jag kommer att bli allt starkare för varje dag.
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg