Kommentarer på Dag 10: Detta är Amerika
Peg har arbetat i glassbaren sedan 1970 och hennes mamma började på 60-talet. Byggnaden är dock från 50-talet.
Det är lite av en nostalgitripp jag gör. Mina första bilder av Amerika fick jag från barndomens Kalle Anka-tidnngar. Och det är dom bilderna som nu spelas upp när jag springer längs highway 7 här i delstaten New York.
Många vackra gamla byggnader står och förfaller, ägarna pressas inte av myndighterna att riva eller städa upp. Därför ser det ofta fattigare ut än vad det kanske är. Men det finns också en ambition hos de unga att bevara det gamla. På ett kaffé i småstaden Unadilla träffar jag 26-årige Kurt som vigt sitt liv åt att renovera ett gammalt värdshus byggt 1787 (Historic Andrew Mann Inn). Han har studerat bygnasvård och jobbar extra på kaféet för att få ihop pengar till husprojektet.
-Ja, det är ett livsprojekt. Det är ett fantastiskt hus, unikt eftersom det knappt ändrats sedan det byggdes, säger han och visar bilder på det från en bilaga lokaltidningen tryckt upp.
Alla gamla bensinstationer, motell, glassbarer med mera gör mig nostalgisk. Många av dessa 50- och 60-talsskaplser finns kvar i nära ursprungsskick. Som t ex glassbaren Tastee Treat längs hwy 7 i Sydney. Där träffar jag Peg som säkert har uppemot 50 olika mjukglassar att erbjuda, jag tar ett litet rån med jordgubb för dryga dollarn. Underbar!
-Inte många kunder idag eftersom det regnat hela dagen.
Jag kommer i samspråk med henne och hon berättar att hon arbtetat i glassbaren sedan 1970 men nu funderar på pensionen. Jag frågar om den ingår i någon kedja eftersom jag sett liknade byggnader men glaasbaren är familjeägd. "If you can dream it up, we can make it!", lyder sloganen.
Tuff kille i tufft väder. Det regnade hela tiden jag sprang och den ena bilen efter den andra stannade och erbjöd mig skjuts.
-Care for a drive? frågar föraren i en röd pickup som stannat till men jag viftar avvärjande. Lite senare händer samma sak. Nu nästan föser föraren in mig i sin lilla bil och han har inte den minsta förståelse för att varenda meter över denna kontinent ska ske till fots. Av hans ansiktsuttryck kan jag läsa hans tankar; idiot.
Det märktes att jag idag var omskriven i lokaltidningen, ovanligt många tutningar och tummen upp.
-Are you Björn from Sweden? frågar en kvinna och trycker en femdollarssedel i handen på mig.
Och när jag checkar in på hotellet och inte har jämna pengar (kortmaskinen fungerade inte, annars betalar jag alltid med kort) rundar motellkvinnan av beloppet till min fördel.
-Resspekt för sådana som du, säger hon.
Inte undra på att luffaren kommer tillbaka till Amerika år efter år.
Keep on running!
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
#1 Tomas - 2018-04-26 05:30:26
Verkligen enastående att läsa om människor som ställer upp.
Kul med extraslantarna till "luffaren ".
Bra att dom har vett att bevara mycket av det gamla som ger en kontinuitet bakåt i tiden .
#2 Bernt - 2018-04-26 07:46:57
????
#3 Bernt - 2018-04-26 07:48:55
Tack för ännu en inblick i äventyret!
#4 sverker - 2018-04-26 09:30:43
kolla telefonstolparna! minns ni stolpskorna - man kunde se märkena i stolparna.
Det är en gåta - Kalle har inga byxor men ankan drar på badbyxor när han ska bada.
Vem är pojkarnas mamma? Inte Kajsa och Kalle är deras farbror. Det är väl snålhet att man inte river - vem ska betala? Personligen tycker jag det är skönt med vatten i dojorna....
#5 Pelle - 2018-04-26 10:21:23
...och vem är deras pappa om Kalle är farbror? Och hur kan Musse ha en hund i koppel som heter Pluto, men en kompis på två ben som också är en hund, Långben.
#6 sverker - 2018-04-26 11:54:28
Rättelse: pojkarna är barn till Kalles syster Bella - fader okänd men Joakim von Anka är deras farbror. Har Kalle sällskap med Kajsa? Blöta dojor - jag hade ett par Reebook Ventilator med utblåsgaller vid hälarna där även vattnet åkte ut. Reebook är de bästa dojorna? Näst bäst är Karhu.
#7 Jan - 2018-04-26 16:43:16
Tack för din gestaltning av miljöerna du passerar. Inspirerande!
#8 sverker - 2018-04-26 21:48:11
Kajsa och Kalle skulle gifta sig men så hade Kalle en mardröm om hur äktenskapet skulle gestalta sig - i panik ställde han in bröllopet och flydde utomlands och tog värvning i Främlingslegionen. I kväll körde TSM backe i hagelregn och åska vid Laduviken. Vi såg en häger. Hoppas Du som jag hoppar i ett varmt bad....
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg