Glad trots min sämsta tid någonsin i ett maratonlopp. Tröjan jag bär är unik- den är framtagen enbart för de bästa löparna i de olika åldersklasserna i Boston Marathon
Jag har startat! Och starten blev närmast perfekt trots att Boston Marathon tidsmässigt blev min sämsta mara någonsin. Nu återstår bara 99 dagar och 522 mil på detta sjätte coast to coast, från Oregon till Newport.
Att starta den här typen av äventyrslöp med ett maratonlopp är naturligtvis extra äventyrligt. Ett fiasko eller skada skulle kunna äventyra hela löpet. Hård motvind, ibland kuling, ösregn hela vägen och en temperatur på några plusgrader bidrog till att de flesta sprang 20-30 minuter långsammare än normalt. Min tid blev mediokra 3.53.
Jag var märkligt nog mer nervös för det här loppet än för de 326 milen till Newport, Orgon.
-Why? frågade en äldre löpare när jag på darriga ben gick mot startlinjen i Hopkinton.
- I do not want to fail in such a prestigious race as the Boston Marathon. I have been looking forward to this race for several years.
Lite snopet att bli fyra. Ingen medalj alltså men alla vi som kom bra i ålderklasserna fick en specialdesignad tröja från Adidas. Totalt tog sig 173-gubbar i 70-årsklassen i mål. Loppets kanske bäste löpare var annars en 70-årig amerikan som normalt springer maran på under tre timmar. Jag frågade honom hur mycket han tränar.
-80-90 km i veckan, svarade han och det lät ju inte sådär jättemycket. Uppenbarligen förstod dock publiken att hans 3.16 var en otroligt bra tid.
Hjältarna i Boston Marathon tycker jag annars var publiken. Trots regnet gick man man ur huse och hyllade sina löpare med glada tillrop. Ljudnivån var bedövande och det var tur jag lämnade hörapparaten hemma. Under större delen av loppet sprang jag med en tröja som täckte min gula Sverigetröja och nummerlappen. Men när överdragströjan åkte av blev delar av publiken vild:
-Great Sweden! Sweden, Sweden! skrek man entusiastiskt.
Jag formligen bars fram. Tänk vad mycket publikstödet ändå betyder för en trött löpare. I Stockholm är publiken också entusiastisk men har det inte mattats under senare år?
Imorgon tisdag blir det ännu en mara men i betydligt lugnare takt. Målet är Sturbridge och jag springer med en svensk löparkompis under två dagar. Vi hörs!
Keep on running!
#1 Tommy Nordlander - 2018-04-17 08:18:22
Kul Björn !!
Nu följer många dagars följande av dina löpardagar i följd !
Tummen upp
#2 Erik H - 2018-04-17 08:43:10
Bra att du är glad I dag!
Spring i din unika Bostontröja idag.
#3 Ragnar - 2018-04-17 11:01:12
Grattis Björn! Du ser ju inte det minsta sliten ut så de resterande 99 dagarna går nog bra den här gången också.
#4 Lars Söderberg - 2018-04-17 13:05:59
Att du valde att starta ditt 6:e C2C med Boston Marathon var en utmaning. Men med din rutin och träningsbakgrund blev jag inte förvånad. Är det någon som klarar av det, så är det du.
Kommer att följa dig. Lycka till !
#5 Patrick - 2018-04-17 14:34:45
Jag råkade ha tillgång till en artikel i The Boston Globe gratis just idag och självklart läste jag reportaget om maran. Som nästan frossar i hur fruktansvärt dåligt väder det var för både löpare och publik; motvind, ihållande regn och kyla. Kanske ungefär som maran i Stockholm 2012, eller ännu värre? Men du tycks inte ha lidit så svårt, även om din tid påverkades. Du verkar rent av ha fått en bra start på din långtur!
#6 Linda - 2018-04-17 15:55:10
Grattis...you fulfilled your dream! Have a safe journey westward...see you in Oregon.
#7 Martin - 2018-04-17 17:57:09
Fin prestation! Njut varje minut ????
#8 Staffan - 2018-04-17 20:13:05
Hoppas på bättre väder resten av resan. 2013 var det fint väder i Boston. Dock blev ju många stoppade på upploppet och tidigare pga bomben.
#9 Anders - 2018-04-17 20:23:33
Grattis! Tänk på att alla som fullföljer en mara är vinnare. Lycka till med C2C!
#10 sverker - 2018-04-17 22:28:23
Stockholm Marathon 2012 - stod som funktionär på Skeppsbron och det var otroligt läbbigt - kraftig motvind.. Vinnaren i linne och shorts var från - gissa? Jordanien!
Amerikanarna är verkligen gästvänliga - att supporta The Swede visar på ett stort hjärta....
#11 Helene - 2018-04-18 04:22:52
Grattis och grymt bra kämpat Björn.Tack för pepp du är en sann förebild som får mig att fortsätta träna inför maran.Det har absolut inte mattats av med publikstödet i Stockholmsmaran.Keep on running
#12 Björn - 2018-04-18 04:41:15
Patrick: Ja, Stockholmsmaran det året var i klass med årets Bostonmara. Jag sprang visserligen inte i Stockholm men där hade man i alla fall inte motvind hela tiden men temperaturen var ännu lägre. Min yngste son debuterade i Stockholm, han blev nog avskräckt och sedan dessa har det inte blivit några fler maror för han,
#Helene: Tack. Du har kanske rätt att publikstödet inte mattats i Stockholm. Jag har alltid stått och tittat på loppet vid Vasaparken och där har i alla fall folkmassorna krympt om man jämför med 80- och 90-talet.
#13 Lars L - 2018-04-18 18:49:54
Grattis Björn!
Det är inte så ofta jag gratulerar till en fjärdeplats men det var bra jobbat även om det var lite förargligt med de där tre minuterna som fattades till ett brons. Regn och kyla är mest ett obehag men motvind kan ta ner farten ordentligt. Lycka till med fortsättningen!
#14 Gustaf N - 2018-04-18 22:06:14
En riktigt fin prestation och sluttid givet förutsättningarna (eliten hade också rejält långsammare tider) med motvind och regn större delen av loppet. Har några vänner som löpte i år och alla vittnar om en lång kamp från start till mål. Men vilken upplevelse!
#15 Jan Suneson - 2018-04-18 23:00:24
Var det bara en slump att medaljens band hade våra färger?
#16 Tom - 2018-04-24 16:03:08
I meet Bjorn at Wendy?s restaurant last Saturday night. After hearing his story and learning this is his 6th trip running across the United States what can I say. Bjorn is a pioneer, elite athlete and inspiration to us all. Safe travels and Godspeed Bjorn.
Tom
#17 Gunilla Franzén - 2018-04-25 16:18:36
Så lustigt! 1994, när jag sprang Boston marathon, hade jag exakt din tid 3.53.10. Jag var ganska nöjd, men jag fick inte vara med i 50-klassen, för jag fyllde tre månader därefter. I Athen däremot hade jag fyllt och fick brons i 50-klassen. Året innan fick jag också brons, då i Amsterdam, i 45 klassen. De skickade faktiskt hem en ganska stor pokal med posten. Lycka till med din färd!
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg