Kommentarer på Dag 87: Krisen över men bed bugs . . .
Solen skiner igen över detta löp. Idag första gången jag såg fält med solrosor.
Krisen är undanröjd (tror jag). Det känns som om jag har kontroll över löpet igen. Det enda problemet, och det är litet, är att jag blivit biten av vägglöss (bed bugs). . .
Bara två kommentarer på gårdagens rapport om ”värsta krisen hittills”. Det kan tyda på att läsarna uppfattar saken som ett lyxproblem. ”Bara en planeringsmiss”, skriver min kusin Klas-Peter, och visst är det så. Att sträckan blivit 11 mil längre och att jag blir ”försenad” med en dag spelar ju egentligen ingen roll när det handlar om ett megalöp på cirka hundra dagar och femhundra mil.
Men att springa över USA är mera en mental än en fysisk utmaning. Körschemat har varit tryggheten i en ibland rätt kaosartad tillvaro. När schemat plötsligt inte stämmer blir jag osäker, stressad och glädjen försvinner. Dessutom medför det en mängd praktiska problem; motell måste avbokas, nya bokas om, avtalade möten blir inte av etc etc. Och allt det där tar tid och tid är det jag har minst av.
Tänk dig att du du springer i mål i ett maratonlopp och funktionären säger:
-Sorry, vi har mätt banan fel, du måste fortsätta två kilometer till.
Ja, ungefär så där har det känts. Men nu vet jag hur lång banan är, jag har fått ordning på motellbokningarna och att det nu är sex och ibland sju mil som gäller varje dag ska nog inte behöva bli några problem.
Nej, det blev varken camping eller arresten för mig idag. Jag checkade istället in på Rodeway Inn i Weedport, tolv km innan Eldbridge, motellet som inte svarade när jag ringde. Motsvarande sträcka sprang jag istället på kvällen och imorgon får jag en Steve till Eldbridge. Tänk vad allt blir mycket lättare när både kropp och knopp fungerar! Och vad lätt det gick att springa utan vagn.
Vägglösen då? Ingen tvekan om bed bugs! Med så många hotellnätter inget konstigt alls men det är första gången. Jag har ett 20-tal små bett på vänster sida av bålen. Först trodde jag det var mygg- eller fästingbett men så många får man ju inte, dessutom inte på samma ställe. De kliar inte men flammar upp efter duschning. Säkert borta om några dagar.
En föraning till Appalacherna? Landskapet har helt ändrat karaktär och det är ganska kuperat. Eftersom det dessutom är varmt och fuktigt är backarna nästan lika jobbiga som i Wyoming.
Dagens distans: 61 km
Keep on running!
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
#1 Hasse - 2016-07-15 06:52:04
Se till att tvätta alla kläder i 60 grader och ev lägg in i frysen när du kommer hem, vägglössen vill du inte ha med dig hem...
#2 Viktor - 2016-07-15 08:48:27
Jag uppskattar verkligen dina inlägg Björn! Första saken jag gör när vaknar är att läsa nytt inlägg! Lycka till sista biten!
#3 sverker - 2016-07-15 08:54:31
vägglöss? sa du till på motellet? det pikanta med din cross är annars boendet - man upplever mer. vilket härligt landskap som närmar sig.
#4 Lunkan - 2016-07-15 09:48:06
Bed bugs fick jag för några år sedan i ett hus vi hyrde ute på vischan i Frankrike. Det var hemskt eftersom jag fick en mycket kraftig allergisk reaktion på detta. Mina ben var spetälskeliga och såg så hemska ut att jag inte ville visa mig med badbyxor på stranden. Kännetecknande för bed bugs är att betten sitter på tex armen på rad, som ett pärlband. För att ta död på dem i kläderna la vi in våra resväskor i vårt lilla växthus på balkongen där det var 40, 50 grader varmt. Andra alternativet är frysboxen. Men det gick över, Björn.
#5 Klas-Peter Suneson - 2016-07-15 12:06:59
Det är en förmånen att varje morgon få följa dig, utan minsta egen ansträngning. Det gör att jag inte har förmågan att ta in hela bilden. Din fysiska prestationen är makalös. Men att Du skulle vara seriöst orolig, har jag aldrig tagit in. Dina många "selifis" är ju ett enda stort leende över hela löpet. Alla dina härliga bilder, vittnar om ett sinne i full balans. Ta bara fältet med solrosorna i dag. Låt detta hav av sol, skina dig till lättare löpsteg! Keep on running.
#6 Jan Suneson - 2016-07-15 13:51:04
Du uttryckte mycket bra att Körschemat har varit din trygghet i en annars ganska otrygg värld. När schemat klickar blir det lätt kaos och hjärnan fungerar inte riktigt som man vill. Glädjande att läsa att du nu åter tycks ha kontroll och väldigt smart att du behöll Rodeway Inn i Weedport och kunde skippa mitt nya osäkra alternativ i Eldbridge genom att fixa en Steve.
Apropå otrygghet nås du av nyheter som exempel terrordådet i Nice igår (minst 84 döda).
#7 Micke Jansson - 2016-07-15 14:06:13
Har för mig att jag har hört talas om dina bedrifter tidigare år men har helt missat din nuvarande utmaning. Grymt imponerad. Både av din löpning och din beskrivande bild av hur det är där ute på vägarna. Tänk om man själv nån gång...
#8 Jan Suneson - 2016-07-15 14:26:45
Appalacherna är verkligen en berg o dal bana. Det är ganska svårt att se på Google kartorna (även om man ställer in på terräng). Här är ett knep
Ta en av Björns kartlänkar. Lägg in ett 10 tal stöd punkter. Välj sedan cykel alternativ och du får en banprofil. Dagen etapp Eldbridge - Oneida Verona visar då cirka 430 meter upp och 460 mer ner. Maraton bana i Boston visar 100 meter upp 150 meter ner
#9 Olle - 2016-07-15 15:07:40
Tänk dig att du du springer i mål i ett maratonlopp och någon spränger en bomb. Boston 2013. Nej usch. Leve Frankrike!
#10 X-X - 2016-07-15 18:10:29
skrev ett långt inlägg som inte passade koden TROTS JAG SKREV RÃ?TT-> USELT
#11 Björn - 2016-07-16 14:02:30
#Hasse: Det ska göras. Och också göras här i USA.
#Micke: Börja i lilla skalan, gör t ex något i Sverige under ett par dagar.
#X-X: Förstår inte vad du menar.
#12 Björn - 2016-07-16 14:20:30
#Sverker: Nej, jag sa inte till eftersom jag inte visste vilket motell det var.
#Lunkan: Ja, ag tror att det redan gått över, inga bett syns längre.
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg