Håll i hatten, här går det undan. Snabbfärjan gjorde 30-34 knop och fartvinden var stark. Lake Michigan har likheter med Vättern men allt är så mycket större.
What a day! Snabbfärjan från Milwaukee över Lake Michigan blev en av tourens absoluta höjdpunkter. Fusk att ta färja? Nej, jag är inte Jesus, kan inte gå på vattnet . . .
Det här var en dag jag sett fram emot. Att ta snabbfärjan Lake Express över Lake Michigan har styrt hur rutten lagts upp. Övriga fasta hållpunkter har varit:
Två höjdpunkter återstår alltså. Men det känns ändå som om målgången är ganska nära. Löpningen går fortsatt mycket bra och idag, den kortaste dagen av alla, återkom aptiten.
Överfarten tog 2,5 timmar och sträckan motsvarande ungefär tre dagsetapper för mig. Nu skulle man kunna tro att jag på ett fiffigt sätt kommit undan tre löpdagar men så är det inte. Hade jag istället sprungit söder om Chicago hade rutten blivit något kortare. Så mitt samvete är gott.
På färjeterminalen väckte min ankomst viss uppståndelse. Många knepiga typer har man säkert sett där men ännu ingen coast to coast löpare. Jag blev anmodad att sätta en knappnål på en liten karta som visade var resenärerna kom ifrån. Jag var i år förste svensken men det satt några nålar i Finland.
Devin Faulkner från Kalifornien hade liksom jag startat i San Fracisco men han behövde bara 24 dagar mot mina 68 för att ta sig till Milwaukee. Devin cyklar till New York för ett välgörande ändamål.
Lake Michigan låg nästan blank som en spegel, solen sken och färjan med ett 30-tal bilar och några motorcyklar och vanliga cyklar dundrade på i 30-34 knop. Ombord hade man ingen känsla av fart. Men ute på däck var fartvinden mycket stark. Jag vågade inte ställa kameran för att ta en bild med självutlösaren, löparkepsen fick jag hålla i. Lite lyxig överfart men konstigt att man inte hade wifi ombord. I Muskegon väntade pressen och kanske kan jag imorgon lägga ut en länk på intervjun Muskegon Chronicle gjorde.
Jämfört med Vättern, Sveriges näst största sjö, är Lake Michigans vattenvolym 60 gånger större. Båda sjöarna är mycket djupa (LM:s maxdjup 281 m oc Vätterns 128), Gemensamt är också det rena, klara och kalla vattnet.
På Rodeway Inn utanför Muskegon hade jag en jättestor jacuzzi på rummet. Kanske bra för trötta löparmuskler? Lyxigt kändes det i alla fall.
Äntligen Michigan! Det fanns ingen delstatsskylt så hoppet fick göras vid färjeterminalen i Muskegon.
Dagens distans: 19 km (exklusive båtfärd)
Keep on running!
#1 Klas-Peter Suneson - 2016-06-28 07:18:53
Härligt Björn! Den sjö turen behövde Du! Din dagrapport andas optimism. Får oss oroliga, att se din fortsatta löpning klart möjlig. Kul bild med speglar som får rummet att bli dubbelt så stort. Kärran med sina reflexer är en självklar del av ditt äventyr. Keep on running!!
#2 sverker - 2016-06-28 08:47:05
svenskarnas tränare i OS 1912 svenskamerikanen Ernie Hjertberg sade att de skulle ta ett kallt bad efter tävling plus smörja in kroppen med olivolja. konstigt med jacuzzi inne i själva rummet? cyklisten tar tid på sig - har tagit pauser på vägen? ingen wifi på rummet - kolla deras fasta telefoner - stenålder....
#3 Tomas - 2016-06-28 10:26:49
Båtfärden kom i rättan tid.Stärkande för kropp och själ.
Bra med mindre löpning och ökad njutning den dagen.
Det gör susen.
#4 Håkan - 2016-06-28 17:35:39
Björn: Hur många vilodagar har du planerat in? Låter du vädret styra eventuella vilodagar eller har du bestämt dig för att exempelvis vila var tionde dag?
Sverker: Den där cyklisten verkar ha trampat drygt 150 km om dagen med packning, jag tvivlar på att han har tagit många pausar.
#5 Björn - 2016-06-28 20:01:30
"Klas-Peter: Ja, 19 km under en dag kändes som en vilodag för mig. Idag känns allt normalt igen. Rummet var faktiskt stort och jacuzzin enorm.
#Sverker: Ja, verkligen konstigt, har haft en jacuzzi på rummet tidigare. Råden från den gamle OS-tränaren håller än idag! Cyklisten var nog ganska duktig; han cyklade cirka 15 mil per dag men tog också en del vilodagar. Jag klagade på att det intevfanns wifi på färjan. Alla motell har wifi med något undantag.
#Thomas: Helt rätt, det gjorde susen. Allt känns mycket bra idag tisdag.
#Håkan: Inga vilodagar inplanerade och jag har aldrig tagit en vilodag under något coast to coast. Jo, vädret skulle kunna styra men har alltså inte gjort det. Jag vågar inte ta en vilodag, tror att jag bara blir stel. Däremot ett par vilodagar skulle förmodligen göra nytta men eftersom jag känner mig helt återhämtad varje dag är det rätt lyxigt att att pausa, motellen kostar ändå en hel del och hustrun längtar efter att få hem gubben. Ja cyklisten sa att han cyklade 100-125 miles/dag. Ovh eftersom han inte var någon särskilt rutinerad cyklist tror jag att hans dagar är (nästan) lika tuffa som mina kan vara ibland.
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg