Kommentarer på 10 knep som stärker psyket
Härlig löpdag i West Virgina. Sådana här dagar är det lätt att tänka positivt och milen bara rullar på.
Vad var det som gjorde att jag klarade att springa tvärs över USA? Ja, sett så här i efterhand berodde det inte bara på att jag var vältränad. Viktigare var att jag hade ett starkt psyke, tror jag. Här kan du läsa mina 10 bästa ”knep” för att klara en extraordinär utmaning, typ marathon eller längre.
- Försök att ha en allmänt positiv inställning till det mesta. Reta dig inte på småsaker. I en tävling är det helt förödande att irritera sig på andra löpare, bilar, funktionärer mm. Var i stället generös, glad och öppen, även mot dom som felar- du får igen det många gånger om.
- Spring på känsla och planera inte allt i detalj, t ex hur fort du skall springa, hur långt du skall springa, var du skall äta etc. Ta dan lite som den kommer. Då behöver du aldrig bli besviken, bara glad om du kommer längre än vad du kanske hade hoppats.
- Spring med vidöppna ögon, se dig omkring och skippa tunnelseendet! Hänger du med och ser dig omkring, tittar folk i ögonen och är intresserad av din omgivning går allt så mycket lättare.
- Regn, blåst, hagel, tät trafik, vägar utan vägren, ilskna hundar, utrustning som krånglar, skavsår- ja eländeslistan går att göra hur lång som helst. Allt detta drabbades jag av men varje gång jag klarade en svårighet blev jag bara starkare.
- Ta ingenting för givet. Bara en så enkel sak som att du lever och att du kan sätta den ena foten framför den andra är egentligen fantastiskt. Ibland kunde sådana ”självklarheter” göra mig otroligt lycklig.
- Om du som jag var ensam på vägarna i ett enormt land är det lätt att känna sig liten och det räcker då inte att bara tro på sig själv. Du måste också lita på andra människor, att dom vill dig väl (och det vill 99,9 procent av mänskligheten). När någon sa ”be safe”, ”be careful”, ”good luck” och liknande sög jag i mig alla vänliga ord och uppfattade dem inte bara som tomma fraser.
- När jag fick problem, löpningen gick kanske tungt och jag började tvivla på att jag skulle nå fram till motellet, matstället etc tänkte jag så här: Björn, igår gick det också tungt och likadant var det dan innan men du kom ändå fram och allt gick bra. Varför skulle det inte också gå bra idag? Och visst gick det bra när jag tänkte så!
- Mina ”arbetsdagar” i USA var ofta 8-10 timmar, ibland över 12 timmar. Du kan därför inte räkna med att löpningen skall gå lika lätt eller tungt under alla dessa timmar. När det tungt tänkte jag alltid att det kommer gå lätt efter att du fått äta eller ta en tupplur vid sidan av vägen. Och jag fick alltid rätt!
- Ta det lugnt, slarva aldrig och hoppa inte över maten. Får du problem med t ex utrustningen försök att laga den så gott du kan. Även om du inte lyckas kan du med gott samvete tänka att jag gjorde så gott jag kunde. Blir du plötsligt vrålhungrig kan du tänka att jag i alla fall åt en rejäl frukost. Att vara ”Mr perfect” stärker psyket!
- Tänk på att det finns andra som tänker på dig. För mig betydde stödet från familjen, från jobbet och alla mina bloggläsare enormt mycket.
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
#1 Berndt Hallberg - 2007-11-15 22:51:02
Kloka och eftertänksamma ord av dig Björn och visst är det så att man med sin inställning till i stort sett allt så är ett positivt psyke ett måste för att det skall kännas "lätt" det vi gör av lite större format. Ingenting är självklart.
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg