Det här är toppen, 2 633 meter.
Det luktar brända bromsband från långtradarna i monsterbacken upp mot Lincoln Monument. Själv krypkör jag uppför Klippiga Bergens ”sista backe” och får en och annan uppmuntringstut.
Ja, Klippiga Bergen är ”besegrade”. Idag nådde jag tourens absolut högsta punkt, Lincoln Monument, en mil utanför Laramie, Wyoming. Backen var nog den längsta och bitvis också den brantaste. När jag utan stopp nådde toppen mötte mig skylten: 8 640 feet, alltså 2 633 meter.
Det här var ju toppen! Är det det här som kallas för ”runners high”? Nog var jag lite hög idag. Extra roligt att jag faktiskt besegrat denna backe en gång tidigare, även då sprang jag hela vägen. Gubben håller uppenbarligen måttet fast i år gick det lite långsammare.
Som ni vet är jag kritisk mot polisen. Men idag tyckte jag att man uppträdde föredömligt. När luffaren pustat ut inne på toppens Rest Area frågade en konstapel med bredbrättad hatt:
-Is everything ok?
-Yes, very ok! svarade jag och var nära att ge honom ett av mina skrytsamma visitkort.
Dagens hjältar var annars Lea och Sandra, två ultralöpare från löparklubben i Laramie. De gav mig var sin Steve så jag fick ihop den komplicerade logistiken. Sanda, som är sjukvårdsutbildad och har egen praktik gav mig medicin mot mina problem med läpparna. Solen och vinden har gjort att jag fått en sårinfektion. Det har jag också haft tidigare men då har vanliga preparat från butiker typ Dollar General hjälpt. Lea försåg mig också med diverse ”löparmat”. Jag är rörd över denna genorositet!
Hela södra körfältet på I80 var avstängt på grund av vägarbeten. Första gången jag fått ha en hel motorväg för mig själv.
Morgondagen till Cheyenne kan bli mycket trevlig. Jag ska springa på en vacker sidoväg till I80, Happy Jack Road. Att det dessutom är nerförsbacke och ingen trafik gör ju inte saken sämre. Kanske möter jag också vänner från Gothenburg, Nebraska längs vägen. Enda osäkerhetsmomentet är som vanligt vädret.
Keep on running!
#1 bureborn - 2016-05-27 11:12:10
Grattis till löpningens höjdrekord! Nedförsbacke låter härligt, om än lite vanskligt om de blir alltför branta och vagnen skenar. Men det kanske inte är någon risk?
#2 Lars L - 2016-05-27 14:13:51
Härligt! Vacker skogsväg och utför låter ju som en höjdare. Det dåliga vädret har vi lagt beslag på här i östra Svealand så du har väl chans till bättre;-)
#3 Klas-Peter Suneson - 2016-05-27 15:54:49
När Du skrev att Du skulle stanna två dagar, så uppfattade jag att du skulle ligga still och låta kroppen återhämta sig från de två senaste max sträckorna. Men Du maler på! Inga vilodagar här inte.Högsta punkten och snart 40 % av sträckan. Det måste kännas bra.
Keep on running
.
#4 Anders i Omaha - 2016-05-27 16:38:25
Bra kämpat Björn! Om jag minns rätt så blir det nog en inte så liten uppförsbacke till Cheyenne också!
#5 Arnold - 2016-05-27 18:07:16
Fantastiskt Björn sicken kämpe du är -hoppas du fått lite extra röda blodkroppar pga höjden - då går kommande dagar kanske som en dans! Hur många kalorier förbrukar du på en dag?
#6 Anders i Omaha - 2016-05-27 18:51:15
ah, nu ser jag, du har ju redan passerat Lincoln Monument - blev lurad av Steve'arna!
#7 sverker - 2016-05-27 19:01:03
ja här demonstrerar du vad människokroppen pallar för - jag kan bara skryta med ett spinningpass på friskis&svettis nyss....det tycks så att kroppen mobiliserar nya krafter när man sätter igång? handlar mest om pannben - vilja?
#8 Jan Suneson - 2016-05-28 01:21:33
Högre än Flaine (2561) Du borde ha låtit läkarn tagit ett blodprov säkert har du nog nu ett otillåtet hämoglobin värde utan blod doping.
#9 Björn - 2016-05-28 07:07:12
# Bureborn: Har handbroms, den får man hålla inne om backen är brant.
# Klas-Peter: Ja, det känns bra. Distanserna har dock blivit väl långa. Idag 65 km och minst lika långt imorgon till Nebraska-gränsen.
# Sverker: Det räcker nog inte bara med vilja . . .
# Ja, den höga höjden och mängden röda blodkroppar har nog haft en positiv effekt som förhoppningsvis sitter i några veckor till.
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg