Kommentarer på Dag 33: Skjutglada kvinnor
Kellee Thompson säljer fyrverkeripjäser året runt på Warehouse firevorks vid en motorvägsavfart mitt ute i ödemarken. Affärerna upgges vara lönsamma men butiken ser förfallen ut.
Amerikanen gillar inte bara vapen utan också fyrverkeripjäser. Affärerna är i full gång inför självständighetsdagen Fourth of July. Jag fick en inblick i den lisvfarliga hanteringen.
Jag har svängt av vid Creston Junction, en motorvägsavfart på I80 21 km öster om Wamsutter. Det är ren ödemark och det enda som finns här är en butik för fireworks, det vill säga smällare och raketer. Jag var här 2012 och stannade till för en cola eftersom det är den enda "service" som finns på den 65 km lång sträckan mellan Warmsutter och Rawlins, Wyoming.
En och annan bil stannar till vid butiken som mer ser ut som ett skjul. Besökarna är långväga, en kommer från Alaska, en annan från Colorado. Just i det här countyt får man sälja fyrverkeripjäser, annars är det förbjudet i många områden.
Inne i den trånga butiken arbetar tre kvinnor, Jag blir vänligt bemött trots att jag inte ska handla det vanliga sortimentet utan bara vill ha lite att dricka. Jag blir bjuden på Pepsi och vatten. Fler av kunderna vill få produktern demonstrerade och kvinnorna provskjuter utanför butiken. Det verkar lite farligt att panga så här nära ett stort ammunitionslager (bakom butiken finns dessutom containrar fulla med smällare och raketer). Inne i butiken har man tänt på en sticka, det bolmar.
-Jag hoppas att ni vet vad ni gör? säger jag lite förskräckt. Stickan ska senare användas för att tända på vid provskjutningen utanför.
När provskjutandet upphört sätter jag mig utanför och äter min medhavda lunch. Då kommer kvinnorna ut igen för att ta en rökpaus. De står alldeles intill butiksväggen, röker helt ogenerat trots att det finns en skylt om rökförbud. Jag är faktisk lite skraj att allt ska flyga i luften. Barndomsminnet från 50-talet då Hanssons Pyrotekniskan i Högsbo industriområde exploderade kommer i blixtbelysning.
När rökpausen är över fyrar kvinnorna av några fräsande saker bara för skoj skull. Dags att dra. Får det verkligen gå till så här? tänker jag och hastar vidare mot Rawlins.
Att jag passerat ContinentalDivide två gånger tror jag aldrig hänt under ett coast to coast. Bilden tagen drygt en mil väster om Rawlins.
Idag var det igen härlig medvind. Men avsaknaden av ritkig lunch och att sträckan var både lång och backig gjorde löpningen besvärlig. Jag nådde först motellet när det blivit mörkt. Laundromaten utanför Econo Lodge hade stängt och jag fick gå långt för att hitta en nattöppen. Morgondagen blir en rysare- 75 km till Elk Mountain och osäkert om det finns något rum på hotellet där.
Dagens distans; 65 km
Keep on running!
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
#1 sverker - 2016-05-24 12:37:17
butiken kanske ligger där av säkerhetsskäl? ruggigt med säkerheten? kan du inte boka hotell med datorn - det funkar ju ofta bra? passerar du källorna till någon större flod? de måste ju starta tidigast här oppe?
#2 Klas-Peter Suneson - 2016-05-24 12:54:18
Mor grät när vi på 50-talet blandade eget krut och testade på att fat i sovrummet. Det vävspända taket blev svart. Vi samlade tomhylsor från skjutbanan för att tillverka egna påsksmällare. Med en hovtång knep vi ihop tomhylsans mynning runt en kort stubintråd som vi köpt i kemikalieaffären. På den nivån var det då. Det låter som de inte kommit mycket längre med säkerhetstänket där Du är nu.
Men med krutdoft i näsborrarna kan kanske hjälpa dig genom de planerade 75 km:rarna Keep on running.
#3 Staffan - 2016-05-24 13:53:53
Tuffa bud Björn. Själv avverkade jag 26.5 km idag i gassande sol med 24 C i skuggan.
#4 Gunnar - 2016-05-24 19:25:22
Kämpa på Björn, det går nog bra imorgon också
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg