Kommentarer på En klassresa längs röda linjen


Min löptur följde stationerna längs tunnelbanans röda linje, började i Ropsten (bilden) och slutade i Norsborg. Det blev lite av en klassresa- från välstånd till fattigdom.

Morgonrusning och packat med folk på t-centralen. Jag får släppa förbi några tåg innan jag får plats med vagnen. Som pensionär känner jag mig fri som fågeln när jag ser dessa horder av människor på väg till jobbet, tysta, buttra och med blicken riktad ner i sina mobiler eller gratistidningar.

Själv är jag på väg mot Ropsten i norr för att därifrån börja min löptur längs tunnelbanans röda linje (T 13) ner till Norsborg i sydväst. Framför mig ligger en lugn och behaglig löptur på cirka tre mil. Det är några plusgrader, solen tittar fram då och då och jag kommer att få en lätt sidvind.

Turen börjar med att jag villar bort mig på smågatorna i Hjorthagen. Gps:en snarare stjälper än hjälper mig. Det byggs mycket här ute, jag irrar runt kring Fortums gigantiska  kraftvärmeverk. Skönt att jag inte bor här ute, tänker jag. Alldeles för backigt och detta värmeverk mitt i bebyggelsen.

Men snart blir det behagligare och jag hittar bättre när jag närmar mig Gärdet. Välståndet verkar också öka. Ja det blir något av en klassresa jag kommer att göra, förstår jag - från välmående Östermalm, Norrmalm, Södermalm till fattigare områden som Skärholmen, Vårberg, Fittja, Alby, Hallunda och Norsborg.

De här stationerna passerade jag i tur och ordning. Klicka för större bild!

Gärdet 2,2 km, Karlaplan 3,4 km, Östermalmstorg 4,4 km, t-centralen 5,6 km

Gamla stan 6,5 km, Slussen 7,4 km, Mariatorget 8,2 km, Zinkensdamm 9,1 km

Hornstull 10,1 km, Liljeholmen 11 km, Aspudden 12,8 km, Örsberg 13,6 km

Axelsberg 14,5 km, Mälarhöjden 15,7 km, Bredäng 17,6 km, Sätra 19,5 km

Skärholmen 21,3 km, Vårberg 23,7 km, Vårby gård 25,3 km, Masmo 27, 3 km

Fittja 28,8 km, Alby 30,3 km, Hallunda 32,2 km

Klassresa, ja. De första tecknen på miljonprogrammet börjar synas runt Axelbergs tunnelbanestation. Bredäng verkar heller inte så trevligt. Sådär håller det på ju längre söder ut jag kommer. Något förfall är det inte, bara trist i största allmänhet.

Tiggarna ser jag överallt vid tunnelbanestationerna, såväl i innerstan som i förorterna. Jag gör en snabbkalkyl; hur många tiggare kommer jag att passera ner till Norsborg? Det är 25 stationer, i innerstan sitter det en tiggare vid varje nedgång, i förorterna i regel bara en vid varje station. Det gör cirka 40 tiggare plus cirka 10 jag passerar på gatorna. Till detta ska läggas att varje tunnelbanestation i förorterna har ett köpcentrum och där sitter minst 2 tiggare utanför de större butikerna vilket gör att jag kan plussa på med 30. Totalt alltså 80, förmodligen har jag tagit till i underkant. Tre av fyra är kvinnor.

Det sorgliga är inte att tiggarna är så många och att dom verkar bli allt fler. Nej, det verkligt bekymmersamma är alla sysslolösa jag ser i förorterna. De verkar också bli fler för varje år. Unga, friska män, inga missbrukare, ofta invandrare. De står i grupper utanför något köpcentrum, röker, snackar och har absolut inget att göra. Arbetslösa, förmodar jag. Vilket resursslöseri! I Vårberg kunder jag räkna till ett 30-tal från den här gruppen. Och sen har vi alla missbrukare som sitter med sina burkar och flaskor i värmen inne i köpcentrat och ständigt jagas ut av Securitasvakterna. Mest skrämmande är dock vakterna. Deras tatueringar och brutala stil inger inget förtroende. De blänger misslynt på mej men verkar inte komma på något att sätta dit mig för.

I Skärholmen är ohälsotalet (antalet dagar med sjukpenning m m) för män 30 mot 12 för Östermalm. Medellivslängden är tre år lägre i Skärholmen men hjärtinfarkterna betydligt fler. Siffrorna talar sitt tydliga språk; förorterna har stora problem och jag kan som gäst hos verkligheten förnimma den känslan.

Framme i Norsborg efter 33 km löpning. Utflykten inkluisve lunch, småstopp och felspringningar tog närmare sex timmar. Tunnelbanan hem tog 45 minuter.

Keep on running!



Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Lennart - 2014-11-28 23:24:01

Ang tiggarna så är de där tältbyarna (bla i Kista) väldigt tråkiga att se och det konstigaste när det gäller tiggarna är att de verkar finnas personer som tror att tiggarna egentligen är "rika och åker BMW" och att hela tiggeriet är en bluff som de lever gott på.

Efter att ha sett missären i de där tältbyarna så är bluff-teorin rätt dum.

#2 lelle - 2014-11-29 09:24:47

Kan dom härstamma från nomadfolk och som prövar en ny nisch? Vi som går med på att betala miljoner för ett bostadskontrakt måste ju vara stenrika!

#3 Per - 2014-11-29 23:54:22

Varför har det blivit så här? Ghetton i Sverige? Stenkastning, bränder, skottlossningar. Känner du dig trygg i dessa sk no go zones?

#4 Löparvän... - 2014-11-30 12:00:12

Varför har du inte ryggsäck som många andra istället för din "rullator" ???

#5 Björn - 2014-11-30 12:56:27

Per: Intressant fråga, vi pratade just om det hemma. Nej, jag är aldrig rädd när jag promenerar eller springer i Sverige. Sverige är fantastiskt, det finns inga farliga områden här till skillnad från många andra länder, inte minst USA. I USA har jag passerat flera mycket farliga städer (bl a New Orleans och Kansas City). Då gäller det att springa hela tiden och snabbt är man ute ur de farliga områdena som är mycket lokala.

Löparvän: Ja, rullator är ett passande namn. Vagnen ger ett visst stöd, även mentalt, för när jag springer med vagn vet jag att jag alltid når målet. Men främsta skälet är att jag kan bära med mig lite mera, bland annat komplett ombyte. Efter långpassen brukar jag dyka in på Friskis & Svettis eller en simhall för att göra mina benövningar för knäna och för att basta och duscha. Men idag blev det såväl vagnlöst som ryggsäckslöst på ett långpass (23 km) i innerstan. Kändes ovant.

Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg