På Crossroads Motel var alla rum rökrum. Att standarden var låg kunde jag stå ut med men inte den hemska röklukten.
Mina föräldrar var rökare och det besvärade mig inte. Men när jag nu tvingas bo i ett motellrum för rökare, ja då lider jag.
Hur kan man vara så korkad att man tillåter rökning i alla rum på ett motell? Den frågan ställer jag mig efter att ha checkat in på Crossroads Motel i Leechburg, PA.
Jan hade förvarnat om att det var ett "Runemotell" (efter ultralöparen Rune Larsson som gillar sunkiga motell). Hade jag vetat att det bara fanns rökrum, ja då hade jag gladeligen sprungit en mil till för att få ett rökfritt rum. Visst, 45 dollar var billigt, men detta motell var det sämsta hittills även om jag bott på betydligt sämre under tidigare coast to coast.
Jag tycker alla motellrum borde vara rökfria, inte minst för brandrisken men också för att rökarna är i klar minoritet. Andelen rökare är visserligen högre här, 18 procent, mot 12 i Sverige. Utvecklingen går dock mot rätt håll och idag är flera motellkedjor i USA rökfria, bl a Marriott och Comfort Suites.
Vackert men ack så jobbig terräng för en löpare.
Dagen kan beskrivas som en "skitdag". Förutom att motellet var dåligt gick löpningen tungt och backarna var knäckande. Och lunch på en bensinstation är sällan en höjdare. Det som håller mig igång är ofta just att ha något att se fram emot, t ex ett bra motell och en restaurang med lagad mat. Idag blev det inget av detta. Dessutom var bilisterna ovanligt ilskna och tutade på mig trots att jag höll mig på vägrenen. Morgondagen blir säkert bättre, då väntar ett QuaIity Inn i staden Indiana.
Dagens distans: 37 km
Keep on running!
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg