Kommentarer på Dag 20: I urtidsindianernas rike
Vägen genom Fremont Indian State park i Utah var en av de vackraste jag sett i hela Amerika. Nerförsbacke hela tiden, inga bilar, löven precis utslagna och en brusande- vårbäck- paradiset för en löpare.
Jag har sett Paradiset. Jag har haft lyckan att springa i urindindianernas rike. Här i södra Utah levde år 400 till 1 300 en indianstam som ingen känt till förrän Interstate 70 byggdes på 60-talet.
Jag baxnar när jag springer i underbara Utah. Naturen är så vacker att jag måste stanna till hela tiden. Från "Kepnekaise-toppen" igår på cirka 2 200 meter ner till staden Richfield har jag i dag sänkt mig 400 höjdmeter. Min 5-milafärd på slingrande vägar i ett närmast billöst land blev en av mina starkaste löparupplevelser.
Fantastiska bergsformationer. På dessa hällar ristade Fremont indianerna bilder på djur och människor, betydligt mer avancerade avbildningar än våra hällristningar.
Jag springer i Fremont Indian State park och Jan och jag slinker in på indianmuséet där. Vi får stifta bekantskap med Fremont indianernas historia. Idianstammen, som främst levde på jordbruk och jakt, var också skickliga konsthantverkare och länge en okänd stam i detta område. Men när Interstate 70 byggdes genom Clear Creek Canyon upptäcktes deras bosättningar. Tusentals fynd gjordes och finns nu på muséet. Eftersom många skolklasser åker hit är utställningen mycket pedagoiskt gjord- t o m Jan och jag begrep. Medan jag rullade vidare passade Jan på att gå en av många leder och fick se hällristningarna.
Varför indianstammen dog ut vet man inte riktigt. En ny stam tog över och på 1800-talet var de guldrusch här. I detta underbara område skulle jag kunna tänka mig att äga ett litet fritidshus. Jag har inte mer än tänkt tanken förrän jag ser en skylt vid sidan av vägen om att ett hus är till salu. Hm, 6 miloner för en nybyggd villa på 400 kvadratmeter, garage för tre bilar, privat skjutbana och en tomt på 100 000 kvadratmeter är kanske ändå att ta i. Men broschyren jag snappat åt mig upplyser att jag också får mineralrättigheterna. Det fanns ju guld i området . . .
Jag var ingen seriös husspekulant och vid vägen stod en skylt om "No trespassing" så bilden är smygtagen.
Äntligen fungerar min mejl igen. Det får jag tacka webmaster för, skönt att barnen är datakunniga när pappa är teknisk idiot.
Morgondagen blir spännande. Då börjar en resa i okänt land där jag ska ta mig igenom en passage på cirka 20 mil där det inte finns någon form av service, inte ens en mjölkpall. Nu kanske ni förstår varför jag behöver följebil.
Dagens distans:49 km
Keep on running!
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
#1 Sibban - 2014-05-14 08:11:27
Åh så härligt för dig med denna vackra natur och vilken kontrast till tidigare snökaos och umbäranden!
#2 Lunkan - 2014-05-14 08:28:11
Är det inte läskigt att springa i ödemark?
#3 Michael - 2014-05-14 08:52:56
Avis! :-)
#4 Urban - 2014-05-14 09:16:43
Heja Björn!
Följer dig sedan länge i det tysta, men den här gången överträffar du dina tidigare resor! Lycka till!
#5 Ulf - 2014-05-14 09:20:54
Ser fantastiskt ut!
Häftigt också med väderkontrasterna.
Hur funkar knäna vid en så lång utförslöpning?
Du har ju haft problem tidigare med just detta.
Grattis till 100 mil som jag antar att du passerar idag!?
#6 Andre' - 2014-05-14 10:56:53
Grattis till första femtedelen!!!
#7 Björn - 2014-05-14 16:38:52
Lunkan: Jo, om det är dåligt väder är det inget vidare att vara ensam ute på vidderna. Vädret är det enda jag egentligen är rädd för, inte människorna. Vad gör man när en tornado är i antågande, t ex? Jag har råka ut för det en gång, omskakande.
Ulf: Inga problem alls. Fick också till en gymträning igår för just knäna. Nej, utförslöpning är annars inte det bästa men jag kan avlasta genom att lägga tyngden på vagnen.
#8 Oliver - 2014-05-15 20:49:23
Du är väl värd belöningen av en vacker utförslöpa efter att ha "klättrat" dryga Kebnekaise.
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg