Levande reklampelare. Ett par timmar om dagen under fyra månader gör hon reklam för en deklartionsfirma. Förnedringsuppdrag?
Herregud, vad är nu detta? På trottoaren står en kvinna och viftar vilt med den amerikanska flaggan, hon är insvept i något grönt plyschtyg och utklädd till frihetsgudinnan. En galning? Nej, en uselt betald amerikansk arbetare.
Vid de större trafikstråken i städerna ser man alltid dessa skyltmänniskor. De viftar och tjoar för att väcka bilisternas uppmärksamhet för något företag vid vägkanten. Det är något tragiskt över det hela, ingen kan leva på sådana jobb.
-Säsongsarbete, jag har flera liknande men det är knapert, berättar plyschkvinnan och förstår inte mitt intresse.
I Sverige klagar vi över att det inte längre finns några okvalificerade jobb för ungdomar och outbildade, springsjasen dog ut för över 50 år sedan men här lever den typen av jobb kvar. Ska vi kanske gå in för den amerikanska modellen? Nej, jag tror inte det och dessutom har vi inte den kulturen. Och någon lösning på arbetslösheten är det inte, snarare tvärt om. I USA går 10 procent arbetslösa mot 8 i Sverige.
Löpnigen går bra och under mina nu tre löpdagar i Flordia har jag fått ihop drygt 15 mil. Det är på ungefär den nivån jag vill ligga när jag i april startar mitt fjärde löp över den amerikanska kontinenten. I flera avseenden är den här lilla nöjestrippen på en vecka dock en lightversion. Jag springer nästan hela tiden i tättbebyggelse och har sällan längre än några kilometrar till en coca cola-automat eller restaurang. Något "äventyr" är det definitivt inte. Saknar lite utamningen, ett coast to coast är roligare. Nu undrar jag ibland vad jag håller på med, jag har ju inget riktigt mål.
Ändå kan det vara rätt tufft ibland. Vägarna är spikraka och monotona, underlaget är ofta betong. För andra dagen i följd sprang jag t ex på Military Trail, en tvåfilig väg på ett par mil där enda spänningen var om trafikljusen skulle ligga på en, två eller tre kilomters lucka. Men visst är det vackert med alla palmer och grönska och trafiken är inte särskilt intensiv.
Fåglar på vägen hindrade ibland min framfart.
Jag har nu kommit till Best Western och staden Stuart och fortsätter på måndag färden norrut på öarna, som ligger som ett pärlband längs kusten. Målet blir troligtvis Fort Pierce men innan måste jag försöka skaffa ett par nya joggingskor, mitt enda par utslitet.
Keep on running!
#1 Axel - 2014-01-27 16:42:46
Jag tror mycket på lärllingssystemet, likt de som Tyskland använder sig av. I utbyte mot lite lägre lön kan en ung anställd få den nödvändiga praktiska kunskapen som behövs på en viss arbetsplats. Arbetslivserfarenhet är oftast mer värt än allt annat på ett CV.
Att som LO, och andra fackliga organisationer, kräva mycket höga ingångslöner leder bara till att vissa får det väldigt bra ställt ekonomiskt, medan andra inte ens är med och bidrar alls.
#2 Robert - 2014-01-27 20:00:08
Hur mkt tjänade kvinnan som var utklädd till Frihetsgudinnan?
#3 Lennart - 2014-01-27 20:51:13
Kul att löpningen går så bra! Hoppas det fortsätter så!
Angående förnedring så ha leksaksbutiken Hemleys öppnat i Täby C och där gillar jag inte att handla just på grund av att en anställd alltid tvingas stå utanför entrén och bete sig som en "clown". Ofta unga männsikor (kanske första jobbet) och det tycker jag verkar vara förnedrande. Känns lite olustigt.
#4 Björn - 2014-01-27 20:58:04
Jag skämdes för att fråga så jag vet inte. Ska nog passa på att frågan någon annan. Återkommer!
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg