Kommentarer på Dag1 Lite väl mycket äventyr
Skrapsåren efter vurpan såg förskräckliga ut men de var dessbättre inte djupa och knä- och handledsskydden räddade Jan.
Vårt Tysklandäventyr startade inte så bra. Jan vurpade i en brant nerförsbacke och skrapade ben och händer. Men han reste sig på fem och rullade glatt vidare.
Jag blev inte vittne till olyckan, låg några hundra meter bakom honom, men fruktade det värsta när jag kom till backkrönet och såg Jan vifta uppgivet nere i backen. Vad hande hänt? Hade han vurpat?
Usch, det där såg förskräckligt ut. Men Jan verkade inte särskilt berörd, bad mig ta upp en handduk ur ryggsäcken. Och så rullade han vidare med omlindad blodig hand mot apoteket i Ratzeburg, staden där vi bokat rum på fina Hansa Hotel. En dusch, desinfektionsmedel, plåster och några godisbitar från hotellet gjorde underverk. Jan var glad, sa att han inte hade ont och i morgon fortsätter den tappre soldaten färden mot Berlin, vi är där på måndag om vi slipper nya bakhåll backarna.
Första dagen blev kort, bara 20 km. I morgon passerar vi "järnridån", den forna gränsen mellan DDR och Västtyskland. En oviss femmilare till staden Schwerin ligger framför oss. Vi har ingen aning om hur vägarna är eftersom i Tyskland är de inte avfotograderade på Google Maps. Spännande värre!
På tal om DDR. Den tyska tv-produktionen Weisensee, som jag såg i Sverige nyligen, fortsätter här i Tyskland den 17 september med nya avsnitt. Synd att vi inte är kvar då för den var verkligen intrressant.
Glada men lite stukade anlände vi till hotellet i Ratzebug, en stad från 1000-talet (men all gammal bebyggelse bombades under kriget). Misstolka inte Jan hälsning.
Keep on running!
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
#1 Axel - 2013-09-05 16:39:31
Fördelen med att träna är att man är fullpumpad med adrenalin så att man inte känner av smärta så lätt.
#2 lelle - 2013-09-05 18:21:38
Jippie....=(
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg