Kommentarer på Vi har varit på turné och har kommit . . .


Bekymrad min. Jag har efter drygt 3 mils löpning stigit på en gul Uppsala buss och har inte en aning om var jag är, än mindre vart bussen går. Efter ändhållplatsen blev det fortsatt löpning- skulle det aldrig ta slut?

Det skulle bli en löptur på cirka två mil. Felspringningar i okända områden gjorde att distansen blev nära den dubbla. Utan gps är jag som ett litet barn- måste ledas hela tiden.

Det är hemskt med felspringningar. På senaste coast to coast slapp jag detta, tacka gps:en för det! Just nu är den trasig och inne på lagning så jag lever farligt.

Idag var tanken att springa från pendeln i Märsta till Lindholmens station på Roslagsbanan och äta lunch på Kyssinge golfklubb. Jodå, jag lyckades ta mig till golfklubben och få min kokta torsk men innan hade jag virrat runt Arlanda flygplats ett antal onödiga kilometrar.

Underbart vackra småvägar och blommande vitsippor. Men är jag på rätt spår?

Hemma vid datorn hade jag gjort vissa kartstudier. Och jag hade också tryckt ut en detaljerad vägbeskrivning med varenda sväng angiven. Eftersom jag hade en fungerande gps, dock utan kartor, men som mäter avståndet skulle det därför inte bli några problem. Det var ju bara att följa anvisningarna . . .

När gps:en visade 31 km och Lindholmen ännu inte skymtades var det uppenbart- jag var fel, mycket fel. Men var var jag? Ingen aning. Då hörde jag i fjärran brusande trafik och där gick också bussar. Smått förvirrad klev jag på en gul Uppsalabuss.- naturligtvis i fel riktning. Och senare på en annan blå SL-buss som skulle ta mig till Knivsta station, trodde jag. Men inte gick bussen till Knivsta utan vände några kilometrar utanför. Till råga på allt glömde jag mitt månadskort på bussätet när jag steg av. Men med en spurt lyckades jag hinna ikapp bussen och bärga kortet. Sedan var det bara att jogga in till Knivsta, köpa största colan på Ica och ta pendeln hem till Karlberg.

En hemsk dag? Nej. Har man tid spelar ju egentligen felspringarna ingen roll. Jag fick många kilometrar (34) och fick vara med om en hel del. Och bäst av allt- artrosknät höll. Efteråt har jag förstått var jag sprang fel. Jag vara bara några futtiga kilometrar från Lindholmen då jag tog fel i den här korsningen med en märklig sten som vägvisare:

Jag skulle ha följt pilen till höger och inte den till vänster och sprungit rakt öster istället för norr.

Snart har jag min stora vattentätat motorcykel-gps lagad och då är det kanske slut på den här typen av felspringningar. Men det blir en dyr historia- Garmin ska ha 1 631 kronor för att byta ut strömknappen. Värt varenda krona för gps:en var fruktansvärt dyr i inköp. Dessutom ska den ju ta mig över USA en gång till. Och närmast ska den testas i Tyskland och Danmark.

Keep on running!



Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Jan Suneson - 2013-05-15 17:19:19

I dag tog jag Upptåget till Älvkarleö och sprang hem i medvinden och solen. Det blev bara 25 km men det gick ganska lätt. Måste försöka komma upp i dina sträckor innan Danmark. Jag såg att vinden i Danmark nu slår om till nordlig och med 20m/sekund. Hur skall det gå?

#2 Björn - 2013-05-15 21:53:49

Sprang? Du rullade väl. Fast bra ändå!

Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg