Inte en skidåkare ute i spåren på Stockholms stadion. I ena kurvan finns en liten backe, dock så brant att jag tvingades saxa varje gång.
Idag återvände jag till stadion. Det blev 50 varv på löparbanorna och jag var ensam skidåkare under mina 2 timmar och 5 minuter.
50 varv är 2 mil. Men eftersom jag körde ytterspår kan jag kanske plussa på med 2 km, alltså drygt en halvmara. Av tiden att döma förstår du att jag inte är någon bra skidåkare, ändå tyckte jag att glidet var hyfsat. Och jag märkte att jag blivit allt starkare i armarna.
Jag är förvånad att jag kunde vara ensam denna måndagseftermiddag. Visst, folk arbetar men nog borde spåren locka en massa pensionärer. Eller är det för simpelt för Östermalmsborna att ta sig till stadion? Nej jag tror inte det, förklaringen är nog snarare att så få känner till spåren. Kanske blir det ändring på det- på väg till stadion träffade jag en reporter på en av stadsdelstidningarna och hon skulle skriva om saken.
Du tycker kanske att jag snöat in på skidåkning och borde skriva mera om löpning? Ja vem kunde drömma om att jag skulle bli skidåkare. Men jag sysslar också med löpning i liten skala. Efter mina 50 varv tog jag skidorna under armen och knatade upp till GHI-badet och sprang 5 km på löpband. Jag blev glatt överraskad- allt kändes normalt och knät spökade inte längre!
Keep on running!
#1 Axel - 2013-03-19 07:20:46
Knät kanske börjar bli helt återställt, men att det kändes bra kanske berodde på att du var uppvärmd efter all skidåkning. Hur som helst inget dåligt tecken!
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg