Kommentarer på Längtar ut på vägarna
Rehab pågår. En av övningarna går ut på att med sträckt underben lyfta en trekilosvikt tio centimeter upp från golvet.
Det har snart gått två veckor sedan jag senast sprang. Jag är trött på rehablivet och längtar ut på vägarna igen.
Nej, jag kryper inte på väggarna för att jag just nu inte springer. Cykling, promenader, skidåkning, diverse rehabövningar inomhus och nu senast vattenlöpning i all ära, det är inte min grej. Visst har tillvaron fördystrats sedan jag drabbats av artros. Och beslutet att göra ett löpuppehåll har inte gjort saken roligare.
Det smärtar när jag ser joggare ute på gatan. Alla andra verkar friska men inte jag. Ska jag någonsin komma tillbaka? tänker jag ibland. Det har gått över fyra månader sedan jag skadade mig i ett maratonlopp i Utah, USA och efteråt fick diagnosen artros. Sedan dess har löpningen i dubbel bemärkelse haltat.
Att läsa om andra som har problem är inte roligt. Jag förstår att ni vill höra positiva nyheter från mig. Men jag är nog inte så nerslagen som det kanske kan låta. Det finns positiva tecken och jag tror att jag har goda möjligheter att kommma tillbaka som löpare. Jag skriver det inte bara för att muntra upp mig och andra. Jag grundar optimismen på följande:
* Det tillfälliga löpstoppet har medfört att värken nattetid har försvunnit och jag har därför slutat att äta smärtstillande. Skönt, jag kan sova normalt och slipper illamåendet!
* Jag är inte lika stel när jag reser mig efter att ha suttit stilla en längre tid.
* Det verkar som om jag har lite lättare att springa normalt på det sjuka benet, det vill säga jag sätter inte lika ofta ner framfoten för att avlasta. Är det månde rehabövningarna som börjar ge resultat?
* Går nu fullständigt obehindrat och känner att löplusten kommit tillbaka.
Styrkt av detta bokade jag en löparresa till Skottland i april. Och planerna att till hösten göra ett längre löp, kanske ett fjärde coast to coast, ligger fast. Men att det skulle ta så här lång tid att bli bra hade jag inte räknat med. Jag har flera gånger trott att jag snart skulle vara helt återställd men där har jag huggit i sten. Glädjande nog har jag inte haft några bakslag, det går ändå sakta framåt.
Jag fortsätter programmet hos sjukgymnasten. I nästa vecka ska hon visa mig diverse övningar man kan göra på ett gym.
Keep on running!
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
#1 Viktor - 2013-02-10 23:39:11
Jag hejar på dig!
#2 Helene - 2013-02-11 09:25:25
Jag hejar också på dig,keep on running
#3 Mats - 2013-02-11 20:23:23
Hoppas du mår bättre snart, vet hur tråkigt det är att se andra springa när man själv inte kan, känns orättvist.
Keep on running!
#4 Ulf - 2013-02-12 10:40:09
Har du testat långfärdskridsko?
Mycket frisk luft, bra motion och skonsamt för knäna men framförallt kul!
Jag tror att det är bra att inte helt snöa in på en träningsform.
Då blir inte en skada så drastisk mentalt eftersom man då kan träna andra saker istället under en tid.
#5 Björn - 2013-02-13 14:50:17
Tack för omtanken!
Ulf: Nej, långfärdsskridsko har jag inte provat. Sprang däremot häromåret på isen Vikingarännet (från Sigtuna till Kalhäll). Eftersom jag nu har så många andra motionsaktiviteter igång tror jag att jag inskränker skridskoåkandet till Vasaparken och då med barnen.
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg