Vacker vinterdag på norra Djurgården. Jag är på väg mot Lidingö och Bosön.
Vintertid är det suveränt att springa med joggingvagn. Det kan vara hur halt som helst men med vagn är det omöjligt att ramla.
Coast to coast-löpen har gjort mig tll en vagnlöpare. Med kärran känner jag mig alltid trygg. Jag kan ha med mig allt jag behöver på långpassen. Kärran får mig också att dra ner lite på tempot. Och nu på vintern får vagnen hänga med på varenda pass, det känns faktiskt lite lättare än att springa med dubbade skor.
Sedan får jag nog också erkänna att vagnen är lite av ett camouflage. Mitt haltande löpsteg syns inte så tydligt, i alla fall inte rakt framifrån. Djupsnön är heller inget bekymmer. Vagnen tar mig fram överallt, de smala specialdäcken skär igenom snön som rakblad.
Idag gick färden ut till Riksidrottsförbundets anläggning på Bosön. Det var inte löparbanan som lockade utan snarare bastun. Något mer olämpligt än dessa doserade banor finns nog inte för ett artrosknä. Men när jag ändå var där blev det några varv på ovalen.
Löpningen går nu någorlunda bra, trots hälta och försvagad kraft i vänster ben. Jag orkar ganska långa distanser, har inte ont och innevarande vecka ser ut att bli den andra tiomilaveckan på raken.
Katt bland hermelinerna. Bosöns löparbanor är inte något för mig. Men jag kan inte klaga på priset, för 30 kronor fick jag tillgång till hela anläggningen.
Alternativ träning. En vecka med elva mils löpning avslutades med lite skidåkning i Karlbergsparken.
Keep on running!
#1 Helene - 2013-01-26 15:11:46
Härligt herr Suneson att du är på G.Funderar också på att skaffa en sån där vagn du har.Keep on running
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg