Kommentarer på De goda gärningarnas land


Mörkerlöpning på gång längs Hwy 36 mellan Seward och Lincoln i Nebraska. Notera reflexvästen på vagnen framtill, att ha västen på kroppen när temperaturen är 101 F (38 grader) och luftfuktigheten 80-90 procent gick bara inte. Sedan dök en ängel upp. . .

 

"Har du gjort  något gott mot en medmänniska den här veckan?" Ungefär så stod det på en skylt utanför en kyrka i samhället Waco (256 invånare) där jag i dag stannade till för att äta frukost. Plötsligt fick jag väldigt dåligt samvete, här hjälper alla mig medan jag bara springer och tänker på mig själv. Men sedan kom jag på något jag gjort som kanske varit till nytta för någon. Frukosten med stekta ägg "on the sunny side", råriven stekt potatis, bacon och amerikanska pannkakor med lönnsirap, ett stort glas mjölk och massor av Pepsi smakade denna dag extra gott samtidgt som en radio spelade countrymusik.

Här är landet där alla hjälper alla, ja det intrycket får jag. Det finns vardagsänglar hemma också men här vimlar det av dem. Och alltid tycks man ha ett vänligt ord på vägen. Som till exempel igår när jag gjorde lunchupphåll i staden Aurora (vilket vackert namn!). När notan skulle betalas på Pizza Hut hade den unga servitrisen bifogat följande handskrivna lapp:

"God has given you a great talent. I hope you have a good and safe run to Virginia! I hope everything goes well. God bless! Karrah"

Den lappen sparar jag. Löpningen gick extra lätt resten av den dagen. Visst, jag är lite blödig och suger åt mig alla vänliga ord jag får. Ni skall veta att med över 50 dagar på vägarna i detta enorma land känner man sig liten.  Jag behöver allt stöd jag kan få.

En annan vardagsängel är restaurangägaren Glyn Lacy  Malcom i Lincoln (Nebraskas huvudstad med 226 000 invånare). Han stannade till med bilen  och undrade om han kunde hjälpa till när jag stod vilsen i mökret utanför flygplatsen och inte kunde hitta mitt motell. I en sådan "krissituation" säger jag inte nej till hjälp- förmodligen hade jag fortfarande irrat omkring i mörkret om han inte skjussat mig och babyjoggern till motellet. Fusk? Nja, han körde mig snarare i västlig riktning, alltså tillbaka, får jag försvara mig med. Även under min löpning 2005 mellan Chicago och New Orleans tog jag bilhjälp, då var det en 4,2 mil lång bro som fotgängare inte fick beträda.

Många som springer, går eller cyklar över USA gör det ofta för något gott ändamål, samlar in pengar för till exempel canserforskning. Jag gör det bara av rent egoistiska skäl; för att det är så förbaskat roligt att springa och att detta är friheten för mig. Trots att jag inte har några skyltar  på vagnen om någon insamling stannade en bilförare till i dag och vill ge mig pengar. I handen hade han flera dollarsedlar- dom fick han behålla.

Gårdagensa distans 69 km, dagens 78.

Keep on running!

 




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Jan Suneson - 2007-08-05 21:22:53

Du har redan gjort ett 50 tal goda gärningar för alla här hemma i Sverige som dagligen följer dina strapatser. Du har verkligen hjälpt oss att överleva denna katastrofsommar.
Snart står du inför svåra vägval. Först återser du väl den ?gamle mannen? vid Nebraska City. Ta det försiktigt över bron. Sedan skall det bli intressant att seom du väljer den norra vägen genom Iowa eller om du drar ner mot Kansas City.