Kommentarer på Jesper del 4: Så undvek jag skadorna
Lyssna på kroppen och tolka alla små signaler innan skadan är ett faktum, råder Jesper Olsen. Här stretchar han i South Carolina. Foto: World Run II
Jesper Olsen och jag har minst en sak gemensamt; vi drack bara en öl under våra respektive långlöp. Däremot är han en större konsument av löparskor- inte mindre än 45 par förbrukade han.
Här kommer fjärde och sista delen av min långa intervju med den danske jordenruntlöparen Jesper Olsen. Bland annat får du tips om hur du kan undvika skador.
Hur många löparskor förbrukade du och i vilka skor har du sprungit?
-Det blev 38 par fördelat på 3 700 mil under World Run 2. Till detta ska också läggas 7 tävlingsskor, alltså totalt 45 par. Jag sprang 6day Race i New York (640 km/4: plats, ”inte bra”), Gator 50miles i Florida (2:a plats), Cairo 48hour Challange (seger) och Berlin 24hour (seger och banrekord).
Det här innebär knappt 100 mil per par. Det är relativt täta byten och kortare livslängd än vad fabrikanterna brukar uppge. Som jämförelse kan nämnas att jag slet ut knappt fyra par under mitt senaste coast to coast på drygt 500 mil, alltså ca 125 mil per par. Två av skoparen var dessutom halvslitna redan från start. Normalt blir skoslitaget större när det är varmt- värme var ju inte precis någon bristvara under Jespers löp medan jag hade för det mesta behagliga temperaturer.
Han hade danska Ecco som huvudsponsor och sprang därför uteslutande i Eccoskor, främst Biom B och Biom Trail. Tidigare var det Asiscs. Men när Jesper under sitt World Run I besökte huvudkontoret i Kobe, Japan, hade ingen i ledningen tid att träffa honom! Inte undra på att det blev byte av skosponsor.
Brukar du växla skor för att minska skaderisken?
-Ja. Det är något jag lärt mig under alla år som långdistanslöpare. Jag använder minst två par träningsskor under en träningsvecka men i regel flerunder en träningsmånad Skorna hinner då återhämta sig till normal stötdämpning. Och nästa lika viktigt är att springa med lite olika modeller, vår sport ger ju väldigt ensidig belastning. Det är också en bra idé att skifta mellan olika skomärken, man ska akta sig för att bli alltför konservativ i sitt skoval. Alla stora skomärken har både bra och dåliga modeller.
Fler knep?
- Spring i friska skor, inte utslitna. 80 mil brukar gälla för en toppmodell, anser jag, även om tillverkarna kan hävda 100-150 mil. Men hur länge en sko håller beror mycket på hur du springer- ju hårdare, snabbare och längre desto mer utsatt är du.
- Det gäller också lyssna på sin kropp och tolka alla små signaler kroppen sänder ut långt innan skadan är ett faktum. Den som är erfaren kan märka redan en vecka innan om kroppen är i obalans eller om en överbelastning är på gång trots att det egentligen inte finns några skadesymptom. Det ögonblick du slutar att lyssna på din kropp eller slutar att bry dig om andras erfarenheter av skador eller är ointresserad av att ta till dig ny kunskap, ja då upphör du att utvecklas som löpare.
Jepser berättar att han brukar stretcha lite men om det verkligen hjälper vet han inte. Han tränar också fötterna 1-2 gånger per dag under fem minuter (rörlighet, koordination och muskelstyrka).
Har du fått några bestående skador?
-Nej, jag har varit lyckligt lottad och sluppit kroniska skador under mina 30 år med långdistanslöpning. Annars skulle man ju kunna tro att 6 400 mil (2 623 och 3 700 under World Run I resp II) skulle ha orsakat ganska allvarliga skador. Som sagt, kroppen anpassar sig bara om man ger den tid.
Mannen som inte räknar kalorierna. Och det är vanlig mat som gäller. Bilden från New York.
Har du minskat i vikt och vad låg det dagliga kaloriintaget på?
- Jag har låtit vikten variera under olika faser av löpet men att räkna kalorier har inte legat för mig, det finns viktigare saker att fokusera på. När jag sprang i Anderna på hög höjd var det nästan ett måste att väga lite, samma i Sahara. Då låg jag på 62-65 kg (jag är 179 cm). Men vid starten i Nordkap i juli 2008 vägde jag 75 kg, 4-6 kg över min normalvikt. Att jag ville väga mer i starten berodde på att man i början inte springer så effektivt rent löp- och energimässigt. Det måste då finnas något att tära på.
Han berättar att han ratat energikakor, gel och liknande och inte heller druckit särskilt mycket sportdryck. Springer man jorden runt måste man lämna den europeiska livsstilen. Om man tror att man kan få tag i ett paket Isostar, Powerrade eller Gatorade i Sinaiöknen, Sahara, Atacama öknen i Peru, på savannerna i Östafrika, på Pampas i Argentina eller i bergsbyarna i Equador och Columbia, ja då blir man besviken och ger snabbt upp, menar han.
-Nej, människan har klarat sig bra utan detta under de senaste tiotusen åren. I de flesta uthållighetssammanhang är det bättre att använda sunda förnuftet, äta vanlig mat och dricka vatten än att lägga pengarna på energidrycker och liknande. Men det är en annan sak om det ska springas maraton eller ultra. Jag är övertygad om att jag inte kommit under 7 timmar på 100 km utan en speciell energidryck.
”My last long run”, skrev du i Sydamerika, samma dag som din far gick bort. Blev detta ditt sista riktigt långa löp?
-Det där känner jag inte riktigt igen att jag skrivit. Men det var en ganska känslosam dag, så är det för alla som mister en nära släkting. Mera är inte att säga om detta offentligt. Det hoppas jag är förståeligt.
Tidningarna i Sverige har knappt skrivit om dig. Är du besviken eller du har kanske inte sökt publicitet?
- Under World Run I fick jag bland annat fem sidor i internationella Runners World, helsida i New York Times, mycket täckning i Danmark, Ryssland och Kina etc. Det var intressant så länge det var seriösa medier. Men hur mycket uppmärksamhet du får tror jag beror på din personlighet, jag har inte direkt sökt publicitet. Jag är en mycket privat person trots att jag träffat mängder av fantastiska människor under mina löp. Jag har en krets av nära vänner som jag vädersätter högt (alla är inte löpare). Men med åren har det blivit allt viktigare att kunna vara sig själv och privat.
-Mediebevakningen ger ofast en väldigt ensidig bild av personen, oavsett hur kvalificerade medierna eller journalisterna är. En komplicerad problemställning ska ofta kokas ner till högst ett par meningar. Därför delar jag hellre mina upplevelser med mina vänner, håller föredrag eller skriver böcker.
Han verkar väldigt nöjd med att huvudsponsorn Ecco låtit honom vara den ändå lite udda person han är. Och förmodligen har det varit nödvändigt. En massa framträdanden i medier och i kommersiella sammanhang skulle kunna ha stjälpt löpet.
Hur firade du målgången i Cape Spear, New Foundland?
-Tillsammans med min chaufför och några vänner jag träffat några veckor tidigare vid Red Indian Lake. Att kunna avsluta World Run II efter fyra år och 1 månad med en dagsetapp på 20 mil, ja det var skönt!
Efteråt besökte gruppen ett microbryggeri.
-Där drack jag min första öl sedan 2008. Jag har haft som princip att inte dricka alkohol under mina World Run. Men jag kan garantera att den ölen ”smagte”!
Hur är det som dansk att bo i Malmö?
-Även om jag är dansk känner jag mig mer som Skandinav. Och genom att möta en ny kultur får man också mera insikt om sig själv. Det här är tredje bostaden i Malmö och den är toppen. Samma med Malmö som stad, det är en ”storby” men inte större än man kan springa genom den på drygt en timma och med Öresundsbron når man centrala Köpenhamn på 30 minuter. Men också mentaliteten här spelar en stor roll, det verkar vara mera accepterat i Sverige att gå in 100 procent för sin sport. Även öppenheten för ”främlingar” är viktig för mig, Malmö är en av de städer i Skandinavien med flest invandrargrupper. Det är en stor kvalitet. När jag mött så mycket vänlighet och fått så mycket hjälp i främmande länder är det pinsamt hur rika Danmark behandlar människor med annan religion, kultur och värderingar.
-Visst är det fantastiskt ute i värden. Men det är det också i trygga Skandinavien. Vilken glädje att få se naturen skifta dag för dag och snart kommer jag att få se snö. Vad jag saknat snön!
Hur värderar du dig själv som ultralöpare, världens bäste?
-Hur jämför man ultralöpare, kombinationen snabbhet och uthållighet? Non stop prestationer under 24 timmar, dagliga kilometermängder på 6- och 10-dagrslöp eller två löp jorden runt, det är väldigt olika typer av prestationer. Själv har jag min bakgrund i traditionell långdistanslöpning; 10 km upp till maraton. Där är det tiderna som gäller och då är jag inte så imponerad över egna prestationer.
Ultraterrängloppet på 50 miles i Florida var ett av hans hårdaste lopp någonsin och han blev tvåa i tävlingen.
- De två jordenruntlöpen sprangs i långsamt tempo. Då var utmaningen kombinationen äventyr och löpning. Men det ställs mycket (Mycket) höga krav på båda delarna för att man inte ska ge upp, t ex halvvägs i Afrika (wr2) eller i Sibirien (wr1). Ingen löpare har sprungit tvärs över dessa kontinenter, än mindre som en del i en löpning jorden runt. Så det är det som talar för mig; att sätta rekord.
Jesper är inte de stora ordens man och vill ogärna framhäva sig själv. Till nöds kan han gå med på att de två jordenruntlöpen kan klassas som hjältedåd. Men ändå är de inte särskilt märkvärdiga, snarare är det märkligt att så få människor korsat vår planet till fots, menar han.
Ernst Mensen. Rutten för World Run II.
-Mina hjältar är löpare som norrmannen Ernst Mensen. För över 150 år sedan sprang han Paris-Moskva (14 dagar och 20 mil per dag) och Konstantiopel-Calcutta (59 dagar och 14 mil per dag), dog i dysenteri på gränsen mellan nuvarande Egypten och Sudan under en löpning från Polen till Nilens källor (jag sprang förbi stället där han dog). Jag tror knappt det går att föreställa sig hur många svårigheter han måste ha haft. Vägar? Få. Floder: oftst tvingades han simma över. Utrustning? Den fick han själv bära. Alltså helt unika prestationer.
-En annan hjälte är ryssen Ivan Basov som under det kalla kriget på 80-talet, då det inte gick att springa i andra länder, sprang runt Sovjetunionen. Babyjogger eller följebil? Nej, åtta år tog det honom att skjuta ett oljefat på hjul framför sig!
Keep on running!
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
#1 Ove L - 2012-08-16 06:26:43
Oj!
Man imponeras av dansken. Hans löpprestation och att kunna se det hela objektivt.
Jag är inte förvånad att i många frågor kommer till mycket liknande slutsatser som dig. Ni har bägge en väldigt stor erfarenhet inom långlöpning.
#2 miriam - 2012-08-16 18:14:58
Meget spændende læsning, og lærerigt!
Jeg håber at Jesper Olsen har fået sig en rigtig seng at sove i efter sin hjemkomst. (Frem for et lagen på det bare gulv). Det har han fortjent!
Venlig hilsen :)
#3 Jonas Wincent - 2012-08-18 20:31:31
Oj! Makalöst. Ett oljefat på hjul kanske skulle vara nåt?
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg