Badpojke vid poolen på Quality Inn i Breezewood, Pennsylvania. Det här var första doppet utomhus, underbart och i underbar miljö. I bakgrunden Appalacherna, som blir allt beskedligare för varje dag jag avancerar österut.
Hemma är en tremilare ett långpass. Mina 31 km idag till Breezewood kändes som en vilodag. Jo, jag har tappat proportionerna!
När jag arbetade såg jag som de flesta fram mot fredagen och kommande helg. På jobbet brukade vi lyxa till det lite och cheferna köpte godis eller hittade på något annat trevligt för oss. Vi var faktiskt bra på Svenska Dagbladet att ta vara på alla chanser till att fira.
Här på USA-touren har jag lite svårt att hålla reda på veckodagarna så fredagarna är inget speciellt. Det är löpning alla dagar, hittills har jag inte haft en enda vilodag fast idag var det snudd på det- 31 km är oförskämt lite. Jag kände mig lös och ledig, komma tidigt till motellet är det bästa jag vet. Det kändes som jag hade oceaner av tid: det blev stortvätt, ompyssling av vagnen, tillverkning av ny Sverigeflagga, planering inför målgången den 25 juni och dopp i motellets utomhuspool.
Med så mycket tid över blev det också lite turistande i staden Everton (2 000 invånare). Där hajade jag till över flaggor på elstolparna med texten Bloody Run och en bild på en indian. Vad kunde detta vara? Jo staden hette så i början, namnet efter ett slag mellan indianer och vita och som färgade floden röd. Ruggigt!
Everett, tidigare Bloody Run. Lyxiga Union Hotel från 1808, nu stängt.
Målgången, ja den ser jag fram emot. Och den kan bli riktigt festlig. Jan har något i bakfickan men vad det är avslöjar jag ännu inte. Jan har som vanligt varit till enorm hjälp vid planerandet men den här gången har han varit mer kreativ än vanligt.
Det är för tidigt att sammanfatta äventyret. Men ni som följt bloggen förstår nog att det varit det bästa av alla så här långt.
Ni läser väl också kommentarerna? Om inte tycker jag att ni i alla fall skall läsa gårdagens om spökstäder. Intressanta inlägg från läsarna!
Imorgon lördag blir det också en "vilodag", tourens kortaste etapp.
Keep on running
#1 Markus Björnström - 2012-06-16 10:33:52
Hej, Björn!
Du är otroligt stark! Snart 5000 km och kropp och själv kan fortfarande resa på samma biljett. Du imponerar.
Helst skulle vi vilja att du vid hemkosten åker raka spåret till Lapland ultra i Adak och sätter banrekord på 100 km i H 60. Du är ju ultrakungen!
#2 Jan Suneson - 2012-06-16 13:40:57
Kanske hög tid att förbättra solbrännan inför Atlant doppet den 25 med alla bikinibrudar och muskelknuttar på stranden. Till skillnad från Ragnar och mig har Björn ärvt pappas blekhet.
#3 leif - 2012-06-16 15:42:39
deygt tre mil !!! Det skulle jag ta som semester. Skärp dig. Jag for 57 mil i torsdag - med bil!!! Det var en pärs!!!
#4 Jennie - 2012-06-16 18:31:10
Nästan lite trist att du snart är framme, läser din blogg varje dag! vad ska vi som följer dig göra sedan? :-) alltid trevlig läsning!
#5 Helene - 2012-06-17 10:54:33
Runrundan är den 30/6,då hinner du kanske dit?Lycka till nu den sista biten.Undrar fortfarande hur du lyckas hålla dig skadefri hela tiden med så långa löppass
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg