Kommentarer på Dag 43: Ã?terhämtningens betydelse
Brule Country Cafe låg i en fallfärdig byggnad som invändigt också var sliten. Men maten var ok och ägarinnan bjöd mig. Hit kom jag efter fem mils löpning och efter middagen var jag helt återhämtad.
Fem till sex mils löpning varje dag och inga vilodagar. Då gäller det att återhämtningen fungerar. Och det gör den fantastiskt bra!
Jag är aldrig speciellt trött på mornarna. Jag har ingen träningsvärk och löplusten finns där varje dag.
-Man, you are a machine! utbrast en av mina fans häromdagen.
Uppenbarligen måste återhämtningen fungera mycket bra för mig. Ponera att jag bara skulle bli återställd till 95 procent efter varje löpdag, ja då skulle kroppen ha brutit ihop för länge sedan. Jag skulle vara skadad och vara ett fysiskt och mentalt vrak. Men så är det ju dessbättre inte.
Jag har märkt att jag får tillbaka krafterna snabbt om jag i lugn och ro får sitta ner och äta min lunch eller middag. Och det ska vara lagad mat, inte några kalla smörgåsar från Subway eller liknande. Därför är idealet om det finns en restaurang efter 2-3 mils löpning. Då brukar finalen gå i dur.
Det är rätt märkligt, jag har aldrig haft en enda hel dag med dålig löpning under detta coast to coast. Under delar av dagen kan det gå tungt men aldrig hela tiden. Och skulle jag känna mig trött, ja då försöker jag ta en tupplur längs vägen. Det gjorde jag t ex idag och krafterna återkom direkt.
Just detta att veta att efter en dålig period kommer en bra period stärker mig mentalt. Jag behöver aldrig tvivla på att jag inte kommer att nå dagens etappmål.Hittills har jag kommit fram alla dagar så varför skulle jag inte göra det i morgon?
Men det gäller att inte bli för styv i korken eller ta för stora risker. Det gjorde jag kanske igår när jag stack iväg utan att ha ordnat en Steve innan. Men varför skulle det inte fixa sig när det gjort det alla andra dagar? Ja, ungefär så där resonerar jag.
En sak som jag blivit noggrannare med under detta löp är att jag nu besöker en restaurang omedelbart efter avslutad löpning. Tidigare checkade jag först alltid in på motellet, tog ett bad och åt middag sent på kvällen. Det var förmodligen inte bra för återhämtningen.
Jag borde dock sova mera. Normalt sover jag 7-8 timmar men under detta och det förra coast to coast bara 5-6 timmar. Jag "hinner" inte komma i säng förrän eferr midnatt, planering, bloggande, vård av utrustningen m m tar sin tid. Kanske är det tupplurarna som räddar mig?
Hwy 30 är min följeslagare i Nebraska. Eftersom all trafik går på interstate i närheten får jag ha vägen nästan helt för mig själv. Underbart!
Dagens löpning från Chapell till Ogallala (vilket vackert namn!) blev 66 km, lite längre än planerat eftersom min gps visade mig fel väg till Super8.
-Vi är förtvivlade, alla kör fel. Det har blivit något fel på gps-kartan, säger kvinnan i receptionen och hon verkar förstå att det var extra bekymersamt för mig som löpare.
Dagens löpning blev också en utmaning, inte längdmässigt, utan för att matstoppet i Brule kom först efter fem mil. Jag fick därför lägga in ett snabbstopp med "skräpmat" (mackor, baner, cola och någon energikaka). Och så tuppluren.
Vad är Sweden creme? Innan mobiltelefoner fanns.
Keep on running!
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
#1 Kalle B - 2012-05-02 10:00:02
Sweden Creme är glass.
"Sweden Creme Drive Inn is a business dealing in the Ice Cream & Frozen Desserts industry"
#2 Ove L - 2012-05-02 23:29:43
Intressant vad du skriver om lagad mat med tanke på din fantastiska löpprestation.
Enligt vad jag sett i populärvetenskap så verkar lagad mat (via kontroll av eld av jägare/samlare/fiskare) vara en huvudorsakerna till vår stora hjärna. Dessutom har våra magar nu anpassat sig till lagad mat så vi knappt klarar oss utan den. Utan lagad mat så verkar vi sakta svälta ihjäl på längre sikt (runt 3 månader).
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg