Kommentarer på Dag 15: Fotgängarna lever farligt


För att korsa vägen var jag tvungen att vifta med en flagga så att få bilarna stannade. Är det kanske billigare att hålla med flaggor än att sätta upp ett trafikljus? Bilden från highway 30 i Payette, Idaho.

I USA ska man ha bil och defintivt inte vara fotgängare. Här är gångarna satta på undantag och betraktas som lite suspekta personer.

Trafiken är den största risken för mig. Jag kommer att möta miljontals bilar under min färd från Stilla Havet till Atlanten. Ändå är jag inte särskilt rädd för bilarna och jag tycker nog att bilisterna generellt tar det lugnare här än i Sverige.

Men som gångare är du verkligen en udda figur. Inga människor går, allt sker med bil. Det är drive in till banken, lunchrestaurangen, ja jag har till och med sett drive in till spritbutiken. Och skulle man se någon som är ute och går är det i regel en utslagen eller fattig person. De som väntar vid en busshållplats är också samhällets bottenskikt. På gymmen ser jag folk gå på löpbanden, inte springa. Med så lite motion är det inte konstigt att amerikanen blir fetare och fetare.

Själv betraktas jag naturligtvis också som en udda figur. Idag blev jag stoppad två gånger av polisen på motorvägen, omotiverat kan tyckas. Men jag var förmodligen årets sensation. Den ena polisen (Sheriff Payette County)  begärde leg men varför han stoppade mig förstod jag inte. Den andre (Idaho State Police) sa att han tipsats om jag var en kvinna (!) på rymmen med sitt barn. Båda uppträdde helt korrekt och det var nu inte något snack om att jag sprang på "fel sida" av vägen. Någon samordning mellan de olika poliserna verkar inte finnas. För säkerhets skull smygfotograferade jag poliserna om det skulle bli trassel framöver. Stridsyxan är dock nergrävd då det gäller anmälan av Oregon-polisen. Jag har inget att vinna på att bråka.

Nej, fotgängare ska man inte vara. Gångbanor och trottoarer finns visserligen ibland men de tar slut lika fort som de började. Och att rulla kärran på dessa är lite riskabelt, de är dåligt sopade och risken att få punktering från taggbuskar är stor.

Första punkteringen. Jag har med mig många reservslangar och den här punkan gick lät att fixa.

Flaggor älskar amerikanen. Det är flaggor utanför villorna, i vissa områden kan vartenda hus ha en flagga, i andra inga flaggor. Flaggans storlek verkar spegla inkomsten, på rancherna kan flaggorna vara helt enorma. Och så älskar man också varningsflaggor, t ex vid vägarbeten eller på långtradare med breda transporter. Går det någon ledning i marken, ja då är det också små flaggor i gräset.

En ny upplevelse var dock flaggor för gångare som ska korsa en gata. Jag hajade till när jag såg den här lådan på en stolpe i småstaden Payette.

Det fanns inga flaggor i burken. För att få en flagga var jag tvungen att korsa gatan "oflaggad" och greppa en i burken på andra sidan!

Det fungerade utmärkt med gångflaggorna. Jag viftade som en galning och bilarna stannade. Kanske något för Stockholm att ta över? Fast många flaggor blir det.

Dagens distans från Payette till ett väldigt lyxigt Best Western i Caldwell blev 55 km. Det var en av de besvärligare löpningarna  eftersom motvinden var mycket stark samtidigt som föraren av kärran inte var fullt lika stark. I morgon bär det av till Boise, som jag besökte under mitt första coast to coast. Där var jag inne i en snobbig sportaffär som behandlade mig som luft. Den besöker jag inte igen och några nya skor behöver jag inte just nu.

Det enda som oroar är nytt teknikstrul. Jag kommer inte in på Bredbandsbolagets hemsida, än mindre kan jag logga in och läsa mina mejl. Katastrof om detta håller i sig, jag har bland annat hela rutten inlagd i ett mejl. Tänk vad problemfritt det hade varit om man slapp allt det där med teknik och prylar som krånglar. Men ändå vill jag inte vara utan tekniken. Hur Rune Larsson och för all del även jag på första coast to coast klarade oss utan en gps begriper jag inte.

Keep on running!



Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Ulf - 2012-04-04 09:12:54

Hej Björn! Bra kämpat!

Några frågor och funderingar.
Du skriver att du aldrig ser några löpare på dina CTC-löp. Var finns USA:s alla löpare? Springer alla runt reservoaren i NY?
Noterar att nästan varje liten håla håller sig med en Municipal Airport. Ibland med bara några kilometers avstånd emellan. Används dessa till privatplan?
Funkar regnskyddet på vagnen bra, eller blir det mycket vindmotstånd?

#2 Tomas A - 2012-04-04 09:13:07

Underbar historia. Man kan tänka sig en Näringslivsrubrik på det hela: "Suneson flaggar upp i Payette"

#3 Fotgängare - 2012-04-04 15:07:52

Hmm varför tog du till Stridsyxan (Oregon-Polisen) från början, vad ville du vinna på att bråka ? Om syftet var att få reda på vilken sida du skall springa på så är den frågan ffa obesvarad, och då skulle du vinna på att bråka.

#4 Stefan S - 2012-04-04 15:51:59

Hej Björn.
Tänkte först föreslå att du kunde kunde besöka mina kollegor i Boise, och få dig en kopp kaffe, men såg att vi bara hade ett litet sälj kontor där. Så risken är nog stor att det inte är någon på plats. Men om du närmar dig en liten större ort kan jag be dom att ha kaffet klart. : ). Hur känns kroppen annars, är det olika från dag till dag? Lycka till.

#5 Helene - 2012-04-04 15:52:13

Minns när du flaggade på nyårsloppet

#6 Björn - 2012-04-04 17:30:05

Ulf: Löparna finns i de större städerna, särskilt i universitetsstäderna. Sedan springer man en del i skolorna men detta ser jag ju inget av. Javisst är det märkligt med alla dessa småflygfält. Vet inte hur aktiviteten är där, har aldrig sett några plan på dessa. Ja, regnskyddet är perfekt. Nu hålls allt tort och jag tror inte vagnen blev mindre aerodynamisk med regnskyddet.
Tomas;Roligt att du följer bloggen!
Stefan; Kroppen känns helt ok. Nu har det gått två veckor och jag har inga skadekänningar. Vist varierar det något från dag till dag. Ofta är det så att om första halvan på dagen går tungt blir andra halvan lätt eller annars är det tvärt om. Har aldrig haft en helt dålig dag.
Hele: Ja just det, att vara flaggvakt på Nyårsloppet var en trevilig syssla så jag hade ju vanan inne.
Fotgängare: Det var dumt av mig att bråka. Jag var övertygad omatt jag hade rätt. Men sedan ville jag ju också veta reglerna. Jag har nu bett polisen om ursäkt. Fast så mycket klokare om vilka regler som gäller på interstate har jag kanske inte blivit. Jag fortsätter att springa med trafiken och igår gick det bra trots att jag blev stoppad två gånger, dock av andra orsaker.

#7 Kalle B - 2012-04-04 18:42:47

Du kommer väl inte att ta in på något motell intill järnvägen i Boise den här gången...

Inn America i Boise ligger bra placerat på rutten mot Mountain Home. (länk1) (länk2)

Även Super8 ligger bra till på rutten. (länk1) (länk2)

Efter Boise väntar en tuff sträcka på ca 68 km.

#8 lelle - 2012-04-04 19:19:42

Det var väldigt inressant att följa din kommande rutt på markplan med den "gula " gubben i google maps, kan rekommenderas,
(antar du kör parallellgata genom stan till Boise). Simma lungt!

#9 Björn - 2012-04-05 00:10:20

Kalle:Det blir Best Western i Boise. BW är alltid BW, dyrare men den lagade frukosten, de fluffiga kuddarna och de stora rummen är luffareens enda lyx.
Kanske har jag studerat kartan dåligt men jag tror detta BW ligger bäst till, längst ut från stan. Dessutom har jag sovit här 2007.

Lelle: Ja, Boise är ett litet trafikhelvete. Jag har gångfunktionen på på gps:n så kanske blir det inte de värsta stråken.

Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg