Kommentarer på Vardagsslit
Måndagar betyder träning med Vallentuna FK. På bilden Arne Lekström, tränaren Ola Nordstrand, Torbjörn Andersson (med ryggen mot kameran) och Sanna Rehn. Idag stod backintervaller på programmet.
Ensam är stark. Men ska du höja dig en nivå räcker det inte med att bara springa en massa mil. För mig har kvalitetsträning i grupp inneburit ett litet lyft.
Förra veckan blev det 17 mil. Det är ovanligt mycket för mig. Som vanligt skedde den mesta träningen ensam även om förra veckan var lite speciell med ett grupplöp på fem mil. Ju fler mil desto bättre. Det har varit min träningsfilosofi under många år. Jag tror fortfarande på den, såväl elit som hårdsatsande motionärer springer generellt för lite för att nå de resultat som motsvarande grupper gjorde under 80- och 90-talet.
Numera är jag inte bara en LSD-missbrukare (long slow distance). Jag prövar också andra preparat , t ex backintervaller. Genom att gå med i en klubb med egen tränare, i mitt fall Vallentuna, har den lite ändrade träningen börjat ge resultat, tycker jag.
Mängden har jag redan. Så kanske är det lite av turboeffekt kroppen nu får uppleva av kvalitetträningen. Mer än ett pass i veckan blir det dock inte. Det är jobbigt nog. På egen hand skulle jag inte mäkta med det. Därför är det så bra att ibland springa i grupp, vi sporrar varandra. Roligt? Ja, men det är bäst när gruppträningen är över. Så känner jag det även efter tävlingar, sällan när jag springer ensam. Har säkert med ansträngningsgrad och prestaionsångest att göra; jag kan till och med vara nervös inför ett gemensamt träningspass. Men jag är alltid nöjd efteråt, oavsett om det gått bra eller dåligt.
Den 4 februari är det dags för deltävling 3 i Bore Cup, 10 km i Östhammar. Det blir första tävlingen jag springer för Vallentuna sedan övergången från Majornas IK nu är klar. Lite pirrigt. Nu på torsdag åker jag till Spanien (Sitges utanför Barcelona) på ett privat träningsläger några dagar. En av mina "värsta" konkurrenter i M60, Kjell Björk i Hemlingby LK, laddar samtidigt upp på ett annat läger i Marocko. Kanske tar vi gamla gubbar löpningen på för stort allvar?
Keep on running!
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg