Omgiven av likasinnade. Vi var cirka 50 långlöpare som samlats på Vasagatan för att springa en 48 km lång slinga på Djurgården och Södermalm i Stockholm. Elva av oss sprang hela distansen.
Håkan Juholt höll inte distansen ut. Det gjorde däremot ett gäng tappra ultralöpare och glada motionärer som idag på sämsta tänkbara underlag sprang uppemot fem mil på glashala vägar och stigar.
Det är gott om olika löparevent i Stockholm. Numera är det minst ett i månaden; någon meddelar på ett löparforum att han eller hon tänker ge sig ut på ett ultraskubb och undrar om någon har lust att hänga på. Och det har vi!
Nu hette fresterskan Miranda Kvist. Hennes "Långpass: Stockholm runt 0-50 km", gick inte att motstå. Ledsagare var också Peter Nilsson, som idag gjorde ett hästjobb med att hålla tempot, lotsa oss rätt och sparka undan föremål som skulle kunna få oss på fall.
Isgata över allt. Miranda Kvist th. Peter Nilsson i aktion strax före start.
Jag har varit med på många grupplöp av den här typen men detta var ett av de större räknat till antalet deltagare. Det som alltid förvånar är att det är så många kvinnor med. Idag var nog fördelningen män kvinnor 50/50. Och när dagen var till ända efter dryga sex timmars löpning hade åtta män och tre kvinnor nått målet på Vasagatan där vi startade och kunde nu klocka av distansen 47-48 km. De andra droppade av en efter en men förvånasvärt många hängde ändå med 3-4 mil och noterade personliga distansrekord.
Egentligen var dagen den sämsta tänkbara. Stigarna och vägarna längs Kungsholmen, Brunnsviken, och Djurgården var rena isgatan. Hälften av sällskapet hade märkligt nog inte dubbat under skorna men förvånsvärt få ramlade. Själv sprang jag dubbat men fruktade att jag skulle tvingas bryta när mina Spikey på ena skon havererade. Men både dom och jag var starka idag.
Stallmästaregården passeras. Kort efter skulle vi enligt körschemat runda udden vid Bellevue men där "fuskade" alla på grund av isläget och jag var den ende som rundade udden. Det var runt denna udde jag 1981 tog min första joggingrunda. Premären skedde i mörkret eftersom jag skämdes- joggare på Stockholms gator var då inte såm vanliga.
Klockan 15 slog jag på radion i min telefon för att höra presskonferensen från Oskarshamn. Vi hade då sprungit cirka fyra mil och var vid Norra Hammarbyhamnen.
-Juholt avgår! skrek jag.
Inga applåder i gruppen men kanske en liten fartökning ändå. Med telefonen vid örat fortsatte jag att lyssna och höll på att dratta omkull när Göran Greider, chefredaktör för socialdemokratiska Dala-Demokraten, hävdade att massmedia bedrivit en häxjakt på Juholt och att detta var förklaringen till avgången. Detta sägs av person som borde värna det fria ordet. Greider skorrade lika falskt som när diktatorerna i Nordafrika och Mellanöstern skyller våldet på de "utländska provokatörerna", tänkte jag där jag sprang.
Väl hemma och faktiskt inte särskilt trött noterade jag att det idag blev hela 55 km. Veckan kommer att sluta på 15-16 mil. Jag och vi andra höll men Juholt föll.
Keep on running!
#1 SkånePågen - 2012-01-22 12:11:26
haha att jämföra detta media drev (så var de) med det som händer ute i världen kan bara en som inte ser då tillhörigheten på förhand satt agendan :( du får underkänt i din analys! Loppet bryr jag mej inte ett dugg om, men undrar om du värnar det fria ordet och låter min mening stå kvar?
#2 Jakob Ruhe - 2012-01-23 18:08:46
Hej Björn!
Det var en trevlig lördagstur vi fick nöjet att vara med på! Tack att du drog med mig de sista extra kilometrarna också så att jag fick ihop ett jämnt och bra antal km ;)
Det var roligt att läsa på din blogg här och dessutom se att några av bilderna kom till användning!
Hoppas vi ses snart igen och lycka till med fortsatta träningen inför ditt nästa äventyr!
/Jakob
#3 Björn - 2012-01-25 12:57:01
Jakob, bara roligt springa med dig en bit så att du fick ihop dina exakt 50,0 km.
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg