Klart för start. Bruno Rimbe (t v) instruerar de reflexförsedda löparna om banan i Skinkloppet.
Familjen får även i år handla julskinkan på Konsum. I kvällens Skinklopp kammade jag noll.
En julskinka var första pris i Skinkloppet anordnat av Vallentuna FK. Alla hade lika stor chans att vinna den åtråvärda skinkan. Det gällde "bara" att pricka sin måltid. Jag gissade att jag skulle springa den ca 10,5 km långa banan på 46.30, vilket skulle innebära ett rätt behagligt tempo. Jag missbedömde farten totalt och var drygt 3 minuter långsammare än beräknat. Usch, jag hade nästan den största tidsdifferensen av alla.
Att springa i planerad fart (utan klocka) är ingen lätt match. Ikväll sprang nästan alla mycket långsammare än de tänkt sig. Kan det vara mörkret som spelade ett spratt? Själv upplever jag mörkerlöpning som att det går väldigt fort men i verkligheten gör det ju inte det.
Eftersom två löpare hade samma tidsdifferens delades det i år ut två skinkor. Men varken jag eller de andra cirka 25 medtävlarna blev helt utan skinka. Efteråt serverades kaffe och smörgås där pålägget var just skinka. Roligt också att löpningen kändes så lätt, trots mina 41 km dagen innan. Jag hade mera att ge, hoppas nu bara att formen består till deltävling Nr 2 i Bore Cup den 7 januari.
Keep on running!
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg