Kommentarer på Höjdrekord- 2 487 m ö h!
Det här är toppen. Bergsgeten är uppe på absoluta högsta toppen i Flaine, 2 487 m ö h visade min gps. Får jag många röda blodkroppar här?
Igår en trött fjällko. Idag en pigg bergsget. Ta mig tusan, jag kutade 6,5 km upp på slingrade fjällvägar och lyfte mig 900 höjdmeter!
Det går långsamt men det går framåt. Idag la jag in ettanas växel, riktade blicken mot högsta toppen och började springa rakt uppför på de knaggliga serpentinvägar som är byggda för att serva liftsystemet. Jag sprang mer än jag gick. Ibland blev jag omkörd av någon lastbil med sprängsten eller stora kabeltrummor på flaket. Det byggs bland annat en ny linbana här uppe.
Vägen jag sprang på, längst ner i grytan ligger Flaine. Nerförslöpningen var nästan en lika stor utmaning och då tvingades jag zicka-zacka. Skyltar talade om hur lång tid det skulle ta att promenera till olika platser, jag klarade tidsangivelserna på nästan halva tiden!
Nästan högst upp på toppen bygger man en ny lift. Som svensk var det trevligt att se att fransmännen använde lastbilar och grävmaskiner av märket Volvo.
Tänk när jag var här vintertid upfattade jag inte skönheten och det storslagna på riktigt samma sätt. Nu när man är löpare, inte utförsåkare, går livet mera i ultrarapid. Man har tid till eftertanke, jag stannar till och tittar p¨en betande skock får nedanför mig, ljudet från bjällrorna blandas med hammarslagen från det pågående liftbygget.
Mont Blanc i bakgrunden. Märkliga sprickor och avgrundsdjupa, livsfarliga hål högst uppe på toppen.
På toppen där liften slutar ligger en restaurang. I vintras var det knökfullt med folk, svindyrt naturligtvis och Jan fick buffla sig fram för att över huvud taget bli serverad. Nu är det bara några byggjobbare här och lugnet råder. Jag sätter mig på trappan, blickar ut över snöklädda Mont Blanc och tar upp min Coca Cola ur ryggsäcken. Löpartröjan är blöt av svett men det är kallt här uppe så jag får ta på löparjackan. Om inte detta är lyckan så vad är lycka då?
På nerfärden tänker jag på biffen och pommes fritisen som ligger och väntar på mig i frysen. Det får nog också bli ett glas rött vin trots att det är tidig eftermiddag. Totalt 14 km fick jag ihop men den här turen motsvarade minst en tremilare i Stockholm. Kanske ska jag dansa runt i kväll i mina nya Brooks superlätta maratonskor- nej inte på något dansgolv men på landsvägen uppe vid golfbanan. Om en vecka är det ju veteran SM och skorna måste springas in.
När Flaine byggdes sparade man inte på pengarna. Mycket satsades på konsten som är Picassoinspirerad.
Keep on running!
Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här
#1 Jan Suneson - 2011-09-30 18:00:31
Jag viste att det var sprickor på toppen men inte så stora. Vad som göms i snö kommer upp i tö. Ser du mycket skräp under liftarna? Det är nog en gammal lift som man bygger om vilket är bra då lift tiden till min och Ragnas favorit pist halveras.
Ett tips för morgondagen.
Spring ner till tennisbanorna och när du har passerat äggliften tar du vägen (blå pist på vintern) upp mot Aujon. Följ sedan pinnliften (den ryckiga). Här ligger några fäbodar och det bör vara ett pastoralt landskap med levande ostproducenter. Hittade du soprummet?
#2 Björn - 2011-09-30 20:57:46
Tack för tipset. Imorgon blir det nog ändå det som du tidgare föreslagit: kvarnen, upp på fjället längs liften och ner till Les Carroz och lunch, därefter tillbaka till bilen som parkerats vid kvarnen. Jodå, soprummet har jag hittat.
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg