Den här vagnen ska rulla 523 mil i Amerika under 102 dagar. Trots att den är över tio år gammal är den i princip i nyskick. Kärran har stora 20" hjul, rullar fantastiskt lätt, väger knappt 10 kilo och packningen ungefär lika mycket.

Synnerligen väl förberedd. Torsdag den 4 maj flyger jag till Portland i Oregon. Dan efter börjar jag springa från den lilla kuststaden Seaside. Målet är New York.

Ja, förberedelserna inför mitt åttonde Amerikalöp har gått bra. Allt är på plats och själv känner jag mig i slag. Men det finns ett men- för första gången har jag funderat på om det här kommer att gå vägen. Jag är ju ändå 75- den näst äldste coast to coast löparen genom tiderna.

Jag får förlita mig på rutinen. Och hade jag inte fjolårets Smygehuk-Treriksröset i benen, ja då hade jag nog inte vågat. Uthålligheten verkar bestå men jag har blivit långsammare. Får med andra ord räkna med att det tar 1-2 timmar längre att förflytta sig samma distans som under de första löpen.

Annars är det mesta sig likt. Jag räknar med att hålla samma dagsdistanser som i tidigare, det vill säga lite drygt 5 mil/dag och inte ta några vilodagar. Den här gången har jag dock lyxen att inte behöva vara framme ett bestämt datum, jag kan ta lite längre tid på mig om det behövs.

Som vanligt bor jag på hotell/motell. Högst 1-3 campingnätter är inplanerade, helst hade jag slupit- utrustningen tar plats, det är obekvämt och allemansrätt saknas i USA. Boendet blir rekorddyrt eftersom det är svårt att även i mindre städer få ett hyggligt rum för under 100 dollar. Detta gör att det här löpet kanske springer upp i 150 000 kronor.

Den svenska kronan är som bekant svag men jag har delvis säkrat detta genom att under en längre tid ha ett dollarkonto i svensk bank, ett konto som jag nu sakta kommer att tömma.

Hängslen och livrem i det mesta. Och självklart en olycksfallsförsäkring, sjukhusvård kostar skjortan i Amerika. Trafiken ser jag som den största risken.

-Kommer du bära vapen och kniv? frågade min frisör nyligen.

Självklart inte. Människor ser jag inte som något större hot och en luffare är knappt värd att råna. Och att ha med sig kniv, pepparspray etc skulle bara förvärra situationen. Annars vet jag att att det är poppis bland coast to coast löpare att ha med sig både det ena och det andra, just hundar och ormar verkar många rädda för. Men hundarna är mina vänner och ormar har jag nästan bara sett i dött skick.

Som vanligt kommer jag att försöka blogga varje dag men på Facebook kommer jag knappt förekomma, däremot kanske för första gången på Instagram. Funkar allt är första blogginlägget att vänta på fredag runt lunchtid svensk tid.

Till intresserade längs vägen brukar jag dela ut visitkort. Från tidigare löp har jag kvar kort varför jag nu bara behövde byta ut några siffror för att de skulle bli som nya.

Keep on running!