Med fötterna i Stilla Havet och 525 mil kvar till Atlanten- det fanns mycket att fundera på där jag ensam stod på stranden i Westport, Washington. Foto: Mac Leod Pappidas.

Höga vågar från ett upprört hav, kulingvindar och hagelskurar. Starten blev minst sagt tuff men nu är jag  gång.

Våren har kommit till Westport, ett litet turist- och fiskesamhälle några timmars bilresa från Seattle i  Washington på USA:s västkust. Det är hit jag tagit mig för att starta mitt andra coast to coast över den väldiga amerikanska kontinenten.

Magnolian blommar i trädgårdarna, de flesat träd och buskar har slagit ut men äppelträden har någon vecka kvar. Grodorna kväker i de vattenfyllda dikena och surfshoppen har öppnat men några surfare eller valturister ser jag inte. Valsäsongen med spaning efter gråval har annars  precis inletts, lite tidiagre än vanligt, läser jag i lokaltidningen. Fast så mycket vår är det inte just idag, det haglar, regnar, blåsar om vartannat.

När det haglade som värst tvingades jag lämna joggingvagnen och söka skydd under träden.

Lokalpressen har ryckt ut från grannstaden Aberdeen för att bevaka min start. Roligt ,och imorgon lär jag väl få höra många bilar som glatt tutar på mig när de läst om den galne svensken. John Wallace III, en duktig löpare från Seattle, finns också här på stranden. John sprang redan 2004-2005 mellan Westport  och Tybee Island i Georgia, precis vad jag nu håller på med även om hans rutt var helt annorlunda och mycket längre.

John Wallace är min inspirationskälla och nästa år ska han försöka sätta "världsrekord"  i hastighetslöpning tvärs över USA.

Trots att vädret var emot mig tycker jag ändå att jag fått en pangstart. Allt har klaffat  i denna logistiska kedja. Linda Feldman, min släkting i San Fracisco, hämtade mig på flygplatsen i Seattle och har försett mig med flera kilo nyttig färdproviant i form av nötter, energikakor med mera.

Så här glad jag när jag efter 52 kilomter nådde dagens slutmål, Montesano med cirka 3 000 invånare och bra motell.

Löpningen då? Jodå det har känts lätt i medvinden. Trafiken är inte så tät och vägarna har vägren. Vad kan en löpare mer önska sig? Morgondagen kan bli tuff med 72 km till staden Centralia.

Keep on running!