Nej, jag är ingen typisk coast to coast löpare. Men att jag vid 77-års ålder skulle vara betydligt snabbare än dagens löpare blev en positiv överraskning när jag djupdök i min egen statistik.
Coast to coast-löparna blir allt långsammare för varje år. Så även jag. Mitt sista löp tog 105 dagar och var det långsammaste. Mitt första löp 2007 tog 95 dagar och var det snabbaste.
Med amerikanen John Wallace´s och min statistik från i princip sekelskiftet till idag finns en stor mängd hårdata att bearbeta. Siffrorna över totalt drygt 200 öpare (gångarna lång fler) är i sig inte så spännande men det går att få fram uppgifter som jag haft på känn men inte kunnat bekräfta. Som t ex att löparna blivit långsammare under senare år. Fram till 2012 tog det 100 dagar för en "crosser" att springa de ca 500 milen (medianvärde), numera 112,5 dagar, alltså nästan en vecka längre. Förr tog också färre hjälp av följebil, numera var tredje. Med följebil blir mycket enklare men i mitt tycke tråkigare. En annan förändring är att löparna generellt är något år äldre.
Var man bättre förr än idag? Nja, det är inte så säkert. Fler vanliga joggare vågar anta utmaningen men också en del ultralöpare. Lite förvånande är att Pete Kostelnics hastighetsrekord från 2016 på 42 dagar fortfarande står sig och att så få inom ultraeliten vågat utmana det. Skälet är, gissar jag, att ett coast to coast kostar mycket pengar och att få kan vara borta så länge.
Kanske är rekordet nu ändå på väg att ryka. För ett par dagar sedan startade en fransman, 53-årige Jean-Benoït Jaoen i ett rasande tempo för slå rekordet. Mot honom talar dock åldern och att hans team bara består av tre personer. Att inte vara hemtam i USA kan också vara en nackdel. Det verkar som han kopierat Kostelnicks rutt men skulle jag vara i fransmannens kläder skulle jag på vissa sträckor i Wyoming sprungit på Interstate (motorväg) och dragit om rutten lite för att komma in i Utah där fotgängare också är tillåtna. Interstate är mer lättsprunget, backarna är mindre branta och det är trafiksäkrare.
--
Själv kan jag bara drömma om nya äventyrslöp. Jag springer visserligen några mil i veckan men har fortsatta problem med ett kraftlöst vänsterben och tempot inte mycket högre än gång. Jag är på rehab hos fysioterapeut där övningarna går ut på att sträcka ut benet. Tvivlar på att det har något med artros att göra. Jag har goda förhoppningar om att bli bra men det kan ta tid. Det positiva är att jag inte har ont när jag springer.
Imorgon väntar det bästa jag vet: lingonplockning i Norduppland. Självklart på springande fot.
Keep on running!
#1 CC - 2025-09-12 18:40:09
Jag är en purist, och i min bok är en steve fusk. Att ta igen distansen någon annanstans blir inte samma sak i min bok, så jag blir nyfiken då du gjort detta flera gånger om du någonsin sprungit kust till kust utan att "fuska"?
#2 Maths - 2025-09-12 18:46:44
Testa en fysio till och ta second opinion, finns de som är specialister på löpare.
#3 Karl Gustavsson - 2025-09-12 22:37:36
#1 CC, Intressant inlägg.
Om man väljer bort en lång seg uppförsbacke, mot ett pass på ett löpband som inte är kalibrerat ? "mer lättsprunget, backarna är mindre branta och det är trafiksäkrare" Kanke kortare, men kan även vara längre..
Precis som i orientering verkar det finnas många vägval som "crosser", välja lättare väg o kortare väg.
#4 CC - 2025-09-12 23:01:46
#3 Precis så, är det 7 mil till hotellet och jag springer 5 mil för att sedan springa 2 mil på löpbandet blir det rätt konstigt i min värld.Visst du springer onekligen dina 7 mil. Men kan du då inte springa en kust till kust i Sverige om det är distansen du är ute efter? Aja. Finns väl inga rätt eller fel här, vi är alla olika.
#5 Jan-Olof - 2025-09-13 00:05:23
Blir lite förvånad över att medelåldern bara är 38 år. Är det framförallt amerikanska löpare som är unga? Antar att du Björn är huvudorsaken till att Sverige har en hög placering bland länder. Är det fler än du och Rune Larsson som har genomfört C-2-C bland svenskar?
#6 Andreas - 2025-09-14 08:03:18
Hej Björn.
Jag har frågat förut om din lingondricka men minns inte receptet. Verkar som det finns gott om lingon i skogarna norr om Norrtälje.
#7 Björn - 2025-09-14 22:06:58
#CC och K G: Finns inga regler
#Jan-Olof: Ja, mängden unga amerikaner sänker medelåldern. Det är bara Rune och jag bland svenskar som sprungit över USA. Danskar och norrmän finns med i listorna men ännu ingen från Finland eller Island.
#Andreas: 1. Skölj och rensa bären
2. Mixa allt länge
3. Låt rinna av i en silduk över natten och pressa ut det sista för hand
och sila allt igen
4. Använd lite socker för måltidsdricka. Brukar ta 1 dl socker till 1 kg
bär. Ett kg ger 0,5 liter koncentrerad dryck.
Ja, det är ett bra lingonår i år, i alla fall i norra Stockholm och
norra Uppland där jag plockar.
#8 Jan Suneson - 2025-09-14 23:57:29
Den enda orsaken till "Stevar" är att motellen inte ligger som pärlband med 4-5 mils avstånd. Har man då inte tillgång till följebil och inte vill sova ute bland mygg och ormar så är diverse olika Stevar och löpband den enda möjligheten att genomföra ett Coast to Coast.
Som Björn säger så finns det inga skrivna regler och då är ordet "fusk" inte relevant.
#9 Jan-Olof - 2025-09-15 18:49:15
En sak som inte finns med i statistiken är fördelningen mellan män och kvinnor. Jag utgår från att det är huvudsakligen män som genomfört C-2-C, men finns det några kvinnor som sprungit?
#10 Björn - 2025-09-18 21:43:08
Ungefär 15 % är kvinnor, mereparten går. Amerikanskan Jenny Hoffman sprang 2003 på 47 dagar, bara 5 dagar långsammare än snabbaste man. Klassas inte som världsrekord men som Guiness World Record.
#11 Markus Björnström - 2025-09-28 19:23:58
Hej, Björn!
Återigen ett stort grattis till ännu ett lyckat coast-to-coast. Du är den obestridliga ultrakungen - sedan länge.
Jag har av bloggen förstått att du under åren kämpat med artros och dessutom lyckats hantera problemet framgångsrikt. Jag tror att jag själv vid 57 års ålder stött på samma problem. Har du något tips på duktig fysioterapeut i Stockholm eller ett bra löparanpassat träningsprogram mot den här envisa åkomman?
Keep on running!
markus.bjornstrom@gmail.com
#12 Björn - 2025-09-29 18:21:23
Jag går/har gått till Friskispraktiken på Kammakargatan för artrosbesvär i ett knä. Upplevde att man var kunnig, första gången för 12 år sedan blev jag hjälpt och fick ett träningsprogram som gick ut på att stärka musklerna runt knät (benlyft, benpress och lårcurl med tunga vikter). Nu annan terapeut (Malin Bergström) och lite andra övningar som går ut på att sträcka ut benet. För tidigt att säga om jag blir bra även denna gång men jag är en flitig "elev". Jag kan t ex inte hoppa på ena benet, har svårt att gå i trappor och springer oerhört långsamt, dessbättre utan nämnvärd värk. Jag tror att dom är kunniga och engagerade på Friskispraktiken, dessutom billiga.
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg