Kommentarer på Atrosbesvären tillbaka


Segraren i M75, Ralph Björnsson, sprang på 2.01.43 i helgens Stockholm Halvmarathon. Min tid från ifjol var fyra minuter långsammare. Jag var inte anmäld till årets lopp och min skada gör att det inte blir något tävlande alls i år.

Skadeskjuten, haltar och artrosbesvären är tillbaka. Hemkomsten blev inte vad jag väntade.

Du som följt den här bloggen vet att jag haft problem med artros i vänster knä. Men jag har varit besvärsfri under många år och har sedan friskförklaringen 2013 sprungit sex coast to coast utan den minsta "känning". Är det över med löpningen nu?

Under mina över 40 år som långdistanslöpare på motionsnivå har jag nästan aldrig varit skadad. Det är ovanligt och den enkla förklaringen kan vara att all träning skett på ungefär samma sätt: mycket mängd men lite snabbhetsträning. 

Jag vet inte varför jag fått tillbaka artrosbevären. Artros beskrivs som en kronisk sjukdom som är åldersrelaterad, experter har förklarat att den inte har något med min löpning att göra. Under årets coast to coast började jag känna av knät när jag kommit halvvägs, framför allt i en sena i knävecket. Men det gjorde inte ont och jag kunde fortsätta att springa obehindrat efter en startsträcka på några kilometrar.

Nu efter hemkomsten för drygt två veckor sedan har jag dock fått problem. Normalt brukar jag springa som tidigare, d v s runt tio mil i veckan, men nu har det bara blivit några mil. Jag är kraftlös i vänster ben, sätter bara ner det i marken, och känner ett lätt tryck i knäleden, ungfefär som om man skulle trycka hårt med handen mot huden. Ingen stickande, eller huggande värk, positivt alltså.

Jag fick rådet att besöka en fysioterapeut och detta gjordes häromdagen. Det blev Friskispraktiken där jag tidigare framgångsrikt behandlats. Jag har fått några enkla övningar som går ut på att sträcka ut benet, fortsätter också med de övningar jag tidigare gjort på gymmet (sittande bensträck, lårcurl och benpress).

Deppigt? Nej, inte särskilt. Jag är hoppfull om att komma tillbaka men tävlande eller långpass i år lär det inte bli, däremot besök varje dag på gymmet och rehab hemma. Den tioåriga runstreaken hoppas jag kunna hålla vid liv.

Keep on running!

 




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 David Johansson - 2025-08-31 14:48:40

Krya på dig Björn!

Årets viktigaste träningspass framför dig?

#2 John - 2025-08-31 16:22:52

Håller du fortfarande din runstreak eller vilar du helt från löpning nu ?

#3 Bernt Hedlund - 2025-08-31 21:23:09

Då har vi en gemensam kamp mot artrosen, alla tre B:na.
Vi ger aldrig upp!
Ses på Kungsholmen!

#4 Björn - 2025-08-31 21:35:32

#John: Risk att jag kan tvingas vila helt men ännu lever runstreaken. 1,6 km/dag är ju inte mycket. . .

#5 Karl Gustavsson - 2025-09-01 12:00:24

Ältar..

"#10 Karl Gustavsson - 2025-08-09 11:15:53

Att Ståhl fick stappla sig i mål, visar väl att det är meningslöst att ålders omräkna.

Skador, förslitningar o åldersrelaterade sjukdomar, medför att håller man sig frisk till 100 år o lyckas promenera sig igenom ett Marathon. Ålders omräknat så "springer" man som svenska eliten."

Om kvinnor räknar på vad de skulle göra för prestationer om de vore män o 50 år yngre. Då skulle nya världsrekord registreras. Var nöjd o stolt med att du har kunnat jogga så länge i ditt liv o håller bra klass i din åldersgrupp o kön.

#6 Axel - 2025-09-01 21:53:04

Mindre tid till löpning. Mer tid att hitta Jesus.

#7 Pontus - 2025-09-01 23:46:56

Kämpa på Björn. Kan man springa så många gånger över USA så kommer du garanterat fixa detta. Du är min och mångas stora löparförebild. Håll gärna alla uppdaterade hur det går. Nu vill vi se dig på TV.

#8 Tomas - 2025-09-03 04:18:55

Tveksamt att det är artros du har säkert överansträngt för länge med USA löpet för att du ville inte bryta .
Betydligt försiktigare och betydligt mindre löpnings sträckor är att rekommendera .
Sätt dig gärna i varmt bad/bastu kan ha positiv inverkan .
I övrigt är du tillräckligt klok för att hantera det hela.
Nu gäller det att ha tålamod med svackan.

#9 Mårten - 2025-09-03 10:48:06

Bra skrivet Tomas. Det är inte ett misslyckande att bryta för att man vill vara frisk.
Du har ju familj som också måste se att löpningen betyder mer för dig än dina barn och barn/barn..Tag som Tomas skriver sätt dig i bas tun ock tänk över vad som är bäst .Att vara skadad eller att vara frisk. Som sagt var nu klok.för en gångs skull.

#10 John Jensen - 2025-09-03 21:44:52

Nu hoppas vi på ett snabbt tillfrisknande och något säger mig att så blir det


Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg