
Varmt och fruktansvärd luftfuktighet- tar alla chanser till avkylning. Dricker minst tio liter om dagen och mår prima.
Kort text i dag på grund av fortsatt planering. När flera personer är inblandade blir det extra besvärligt. Dagens hjälte är dock min bror Jan som upptäckte ett fatalt fel i löpschemat, ett fel som kunde lett till att jag missat flyget hem.
Målgång är planerad till den 14 augusti i närheten av Newark flygplats i New Jersey. Blir mitt långsaammaste coast to coast, 107 dagar. Men än kan jag inte ropa hej, Pennsylvania med alla sina backar återstår att besegra.
Keep on running!
#1 Klas-Peter Suneson - 2025-07-31 07:48:16
Dag 91. 426 Mil (86,28%) Kent Ohio
”Mår prima!” Det tar vi fasta på, inför backarna i Pennsylvania. Fantastiskt att Du som 77-åring kan/orkar genomföra projektet: Nionde Coast to Coast! Att det inte går lika fort som tidigare, är en sann utveckling av allas vårt åldrande. 14 dagar kvar! När Du sätter fötterna i Atlanten, sätter jag flaggan i topp!
Keep on running!
#2 Peter M - 2025-07-31 08:55:00
Hallå Björn! Jag slutar aldrig att förundras hur vardagligt du verkar ta det faktum att du gör något som merparten av jordens befolkning inte ens tror är möjligt. Och du gör det för nionde gången. Och i en ålder då de flesta mycket hellre tar hissen än trapporna, även om det bara är en våning. Och du oroar dig för att du missar flyget hem efter att ha sprungit 520-530 svenska mil, när i stort sett alla som tränat till ett Marathon första gången undrar om de över huvudtaget kommer att överleva.
Jag antar att det är därför du klarar det här. Du förvandlar en helt ofattbar prestation till "business as usual" och förargas istället av hutlöst prissatta hotell och trilskande prylar, samtidigt som du blir förvånad över av att alla tar emot denna nyfikne "luffare" längs vägen med öppna armar. (Jag delar dock din förvåning över alla som vill ge dig pengar.)
Mot slutet av loppet 2016 gjorde du nedanstående sammanställning över vilken genomsnittlig löptakt du haft. Jag har kompletterat med egna beräkningar för loppen därefter, som jag hoppas är rätt. Det är en beundransvärd jämnhet, oavsett ålder. Så här har loppen sett ut:
2007: 53,7 km per dag (59 år)
2010: 52,7 km per dag (62 år)
2012 52,1 km per dag (64 år)
2014: 48,6 km per dag (66 år)
2016: 54,8 km per dag (68 år)
PM 2018: 54,2 km per dag (70 år)
PM 2019: 54,1 km per dag (71 år)
PM 2023: 51,5 km per dag (75 år)
Jämnheten är förbluffande, oavsett ålder (2014 gick från öst till väst i nästan konstant motvind). Även dina beskrivningar skvallrar om denna jämnhet. Din nyfikenhet och sprudlande entusiasm var visserligen störst i det första loppet (liksom överraskningen av att du faktiskt kom i mål), men den ersätts successiv med en välbehövlig dos erfarenhet, samtidigt som nyfikenheten i alla lopp är densamma.
Eftersom detta lopp 2025 tydligen kommer att ta 107 dagar, mot tidigare drygt 100, blir snitthastigheten lägre. Det framstår dock som att den längre tiden ute på vägarna, mer har att göra med problem med "Stevar" och att många sträckor låg klart över snittet, än det faktum att du är två år äldre än senast.
Den längsta sträckan jag kunnat se i något coast-to-coast på en dag är 84 km, men dagsetapper över 70 km förekommer ganska många gånger under de flesta lopp. Problemet här verkar dock inte i första hand vara att orka sträckan, utan det faktum att du får springa omkring i mörker och leta efter motellet.
Vi kan också glädjas över att du denna gång inte verkar ha haft några större problem med polisen. Det var ett stående inslag i de första loppen. (Alltså, för att förtydliga - problemet var att vissa poliser ansåg att du inte fick springa på vissa vägar. Ingenting annat.).
Med tanke på att de flesta problem du stöter på är av administrativ karaktär (avsaknad av bra matställen under dagen, vettiga motell under natten) vore det naturligtvis intressant om du ville göra ett tionde coast-to-coast, men denna (sista) gång med följebil. Jag antar att det skulle bli som en "walk in the park" för dig.
Eller så knäcks du redan i Wyoming, för om du inte har alla administrativa problem att fokusera på måste du börja tänka på löpningen - å fy f-n, jag har bara sprungit 100 mil, hur tusan skall jag orka resten..? Att lösa alla uppkommande problem under loppet kanske är nödvändig distraktion för att klara av detta.
Keep up the good work! :-)
#3 Ragnar - 2025-07-31 09:49:51
Att du i denna föränderliga värld överhuvudtaget kunnat hålla ditt tidsschema någorlunda är ju otroligt. Om du nu ändå missar ditt flyg är det ju bara att bita i det sura äpplet. Det går ju fler flyg. Känns tryggt att Jan håller ett vakande öga över din planering.
#4 Thomas Eriksson - 2025-07-31 10:45:44
Har följt dig varje dag, vilken otrolig uthållighet och vilken förmåga att hålla humöret uppe även under svåra förhållanden. Du är unik.
#5 Mats - 2025-07-31 11:10:19
När solen får luften att dallra
så kyler man huvud och hand
men Björnen tycks trivas i värmen
får hjälp av en fisk uppå land.
Och luftfuktigheten är maxad
miljön liknar den maritima
här hinkas det sportdryck minsann
men kroppen tycks ändå må prima.
Nu stundar snart knepiga backar
så än ska man ej ropa hej!
men om man nu ändå får önska
så tror jag allting ordnar sej.
#6 Ed. - 2025-07-31 13:45:50
OPM = Other People's Money. Det är lätt att säga att någon annan kan strössla med sina pengar om de missar ett flyg. Om du köper en enkelresa, billigaste biljett, från New York / New Jersey till Stockholm, med en dags varsel, kostar den i dagsläget 24.857 kr. Lägg till en extra natt övernattning på flygplatsen Newark, 2.452 kr.
#7 Tomas - 2025-07-31 15:15:09
Så långt kommen och med ditt pannben /jävlar anamma ,får du helt enkelt se till att du går i mål och då kan känna ett otroligt lugn för du behöver ju inte alls göra fler coast to coast ,it’s over.
#8 Jan Suneson - 2025-07-31 21:59:02
Jag hoppas att min lilla insats rädda Björns svåraste kust till kust någonsin. Nu får ingenting gå snett. De återstående etapperna i Pennsylvania och Appalacherna kommer att bli stentuffa. Tyvärr skulle det behövas minst två extra dagar för att jag skulle känna mig helt säker. Tyvärr råkade Björn ut för en mindre skada i en sena i ena knät redan i Iowa och hade nog fått bryta redan där om vi inte tillsammans hade ritat om ett antal etapper i Michigan och Ohio. Tyvärr försvann då de extradagarna som hade behövts på slutet. Jag tror att Björn nu är återställ i sitt knä och jag vet att han har ett pannben som ingen annan och jag tror att han kommer att lyckas att nå den lilla målstranden Sadowski Parkway Waterfront Park i New Jersey på morgonen den 14 augusti och flyg hem senare på kvällen. Nu behövs nog både pannben och pannlampa. Keep on Walking!
#9 Viktor - 2025-07-31 23:11:08
Följer detta coast-to-coast, precis som ett gäng innan. Känns lika återkommande som VM-/OS-bevakningar att det kommer inlägg i den här bloggen år efter år vilket är lika ofattbart som prestationen i sig.
Oerhört imponerad av din prestation!
#10 Gunnar Irvegård - 2025-08-01 11:18:17
Heja Björn
Kommentarer är inaktiverade för så gamla inlägg