Kommentarer på Dag 60: -Har du ett barn i vagnen?


Sheriffen i Lincoln har fått ett samtal om att jag har ett barn i vagnen. Eftersom det är 32 grader och tryckande hett måste saken kollas. Trots att det gick att se igenom regnskyddet verkade han inte lita på mig men efterår bjöd han mig på iskallt vatten från sin termos.

Bilden från Iowa 2018. Kling och Klang har ryckt ut och beordrar mig att lyfta på regnskyddet för att försäkra sig om att jag inte hade ett barn i vagnen. Polisen till vänster var mest nitisk, hans kollega skrattar åt detta eftersom han förstod situationen direkt.

Nu har det hänt igen; polisen tror att jag springer med ett barn i vagnen. Själv skrattar jag mest åt saken men förstår att de måste kolla när de fått in en anmälan.

Att en pensionär springer runt med ett barn i en babyjogger med skylten COAST to COAST är inte så troligt. Det räcker med en blick genom det genomskinliga regnskyddet för att förstå. I Sverige har jag aldrig råkat ut för detta, men här alltså två gånger. Tidigare blev jag rätt irriterad över över diverse polisstoppningar, nu har jag börjat förstå att för de mesta är poliserna rättt hyggliga, vill bara veta allt allt är ok.

Skylten på kärran är guld värd. Det fick jag bevis på idag när jag genomsvettig och dödstrött stannade till vid macken i Palmyra. Där fanns inga stolar för matgästerna men snabbt rullades det fram en kontorsstol som placerades under ett luftutsläpp i taket. Folk tog selfies på den underlige figuren, en kvinna (hon kom att spela en ännu större roll några timmar senare) köpte en Coke till mig, en annan gav mig en stor vattenflaska, ytterligare en sheriff var oerhört intresserad av vad jag höll på med. Och några timmar tidigare drog skylten till sig två kvinnor som vandrat över USA.

De vandrade 2012 American Discovery Trail (ADT) på 250 dagar och totalt 4 800 miles, alltså längre än mitt coast to coast på 3 200 miles och drygt 100 dagar. Barry King och Julie Obear ska därför in på min lista över alla personer som gått eller sprungit över USA. Du hittar denna lista högst upp på sidan under "USA Crossers". De bjöd mig på mat på Runza, Nebraskas svar på McDonalds.

Dagens cirka 50 km till Syracuse blev synnerligen tuffa. Värmen, den höga luftfuktigheten och "roling hills" bidrog. Dessuton råkade jag ut för två punkteringar mot slutet.

Klockan börjar närma sig 21 och jag är stressad, inser att jag inte hinner fram till motellet innan det blir kolmörkt men . . 

... det är då Rachel Shirk dyker upp med sin van och erbjuder mig en Steve de sista kilometrarna till hotellet i Syracuse. Denna räddande ängel gjorde att dagen slutade i dur.

Keep on running!



Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Klas-Peter Suneson - 2025-06-29 07:24:06

Dag 60: Barn i vagnen?
Ett typiskt fall för den så kallade Proportionalitetsprincipen. Innebär att myndigheter inte får använda mer ingripande åtgärder än vad som är nödvändigt för att uppnå ett visst ändamål. Det handlar om att hitta en rimlig balans mellan åtgärdens syfte och de konsekvenser den får för den enskilde. Principen är grundläggande inom svensk rätt och gäller för många olika typer av myndighetsbeslut.
Sedan har jag en känsla av att det också finns ett eget intresse, från dessa mina forna kollegor ”over ther”, för att se och förstå för dem en udda figur och hans nionde lopp över USA. Åter igen är Du som en magnet för de människor som känner igen sig i ditt sätt att vara. Tacksam över all den vänlighet Du möter.
Keep on running!

#2 Lennart - 2025-06-29 08:58:15

Sorgligt att principen inte alltid tillämpas när det jagas unga orutinerade förare som har gjort nåt olagligt, i en stackars EPA traktor. Det slutar ofta med avåkningar och risk för både död och livslånga handikapp. Totalt omdömeslöst av en del trafikpoliser.

#3 Mats - 2025-06-29 11:03:10

Det är tur att människor
hjälper till ibland
och i vissa lägen
krävs en extra hand.

Dagen verkar slitsam
tuff på alla vis
du blev även stoppad
utav en polis.

Men ibland så finns dom
änglar med en Van
dagens sena åktur
var helt suverän.