Gardagen blev en lang och het dag. Var ute totalt 12 timmar pa vagarna och det blev 66 km. Drack ca 7 liter och anda kandes det som om jag led av vatskebrist. Inga problem att fa tag i vatten, vattenspridare pa grasmattor har flera ganger blivit min raddning. Springer med tva flaskor i handen och en bak i ryggan (totalt 1,8 liter).

Lopningen far nog kallas for lufsande men det gar bra och jag ar vid gatt mod. Eftersom jag igar hade problem med att hitta ett motell i staden Frankfort fortsatte jag ut pa bonnvischan. Blev lite skramd, inte ett hus sa langt ogat nadde, an mindre ett motell. Raknade med att behova sova utomhus men dam pa en bensinstation blev raddningen. Spring en mil rakt osterut sa hittar du ett Super 8 Motell, sa hon, och det gjorde jag. Dar blev jag mottagen som en hjalte. Kvinann i recptionen var overvaldigad, har gillar man folk som gor nagot extraordinart. Hon gav mig rabatt pa rummet, bjod mig pa lask och framfor allt en ol, nagot jag langtat efter hela dagen. I butikerna kan man bara kopa 6-pack ol och da blir man ju berusad.

Skriver fran ett bibliotek i staden Manteno (8 000 invanare). Ambitionen ar att springa ca 5 mil i dag. Da har jag pa 3 dagar avverkat ca 15 mil.

Har motvind hela tiden. Men det flaktar skont och det var tur att jag inte lydde radet att vanda pa strackan och springa New Orleans-Chicago.

Nu har jag startat min lopning soderut. Har ar en fruktansvard hetta, i Chicago var det i dag 32 grader. Eftersom det dessutom blev en lang dag nojde jag mig med att springa ca 36 km. Tog in pa ett motell i Countryside, en liten hala med i princip en gata, nagra snabbmatstallen och ett antal bilaffarer.

Inte bara hettan utan trafiken ar ocksa besvarande. Jag springer pa vag 55 och skall nog i morgon forsoka bege mig in pa lite mindre vagar. Eftersom det ar sa varmt borjar jag att springa vid 5-tiden. Malet ar att ta mig till Frankfort som ligger 4 mil soderut.

Mobiltelefonen fungerar tyvarr inte att ringa utlandssamtal pa just nu, tur att det finns epost sa man kan visa att man lever. Annars allt val och jag ser verkligen fram emot de vantande majsfalten och de spikraka vagarna. Detta skrivs pa ett stort internet och faxsstalle. Folk verkar inte ha internet hemma utan far beges sig till sadana har stallen.

Tånaglarna klippta, ryggsäcken packad-nu är allt klart för avfärd.
På måndag vid lunchtid amerikansk tid landar jag i Chicago. Då kastar jag min skjorta, stoppar byxorna i ryggan och och tar fram löparbyxor, löparlinne, solglasögon och keps och börjar springa söderut.

Planen är att ta det lugnt första dagen, kanske springa 2-3 mil för att komma bort från värsta gyttret kring flygplatsen och hitta något enkelt motell. Sedan väntar ett 160 mil långt löparäventyr ner till New Orleans. Vi hörs!

Om en vecka är det dags- på måndag morgon tar jag planet från Arlanda för mellanlandning i Amsterdam med slutdestinantion Chicago. Den 7 juni tas de första stegen på min 160 mil långa löptur Chicago-New Orleans.

Jag är väl förberedd inför detta månadslånga löparäventyr. Blev lite extra stärkt rent mentalt efter att nyligen ha genomfört två stycken halvmarathonlopp. För två veckor sedan blev jag distriktsmästare på Göteborgsvaravet och nu i lördags silvermedlajör i Näshulta på Veteran SM i klassen M55. Jag kommer nu att träna väldigt lite sista veckan för att vara så utvilad som möjligt.

Roligt med gensvaret i gästboken, sådant stärker. Igår blev jag också uppmärksammad på en amerikansk löparsajt som skriver om folk som korsat den amerikanska kontinenten. Länken till den sidan hittar du under mina länkar. Håll också ögonen på SvD som i veckan kommer att skriva om mig.

Björn