Kommentarer på Dag 23: Alla dessa märkliga krogar


Han säljer sprit in the middle of nowhere. I en vägkorsning, fem mil från närmaste stad, kan bilisterna köpa något stärkande av Garry Hicks.

Han är 65 år, ser sliten ut, har knappt några tänder kvar och affärerna går uselt. Garry Hicks övertog en bar (tavern) från sin pappa när han var 29 år. Under många år var Witch Well Tavern en lysande affär. Man serverade sprit även till indianerna i trakten trots att det var förbjudet. Men ifjol kom dråpslaget: en ny lag i Arizona förbjöd den här typen av servering. Däremot tilläts han sälja sprit genom en lucka, men alltså ingen servering.

-Jag fick böta flera hundra dollar. Allt är politik, suckar han.

Innan har jag ryckt i den stängda dörren till baren. Men nu vågar Garry inte släppa in en kotte.

-Kan du öppna så jag kan värma mig lite? Och har du något kaffe? frågar jag.

På båda frågorna blir svaret nej. När jag frågar om jag får fotografera honom muttrar han något om att min kamera kan ta stryk av så fula motiv. Just när jag ska fortsätta stannar en bil till, föraren rycker också i den stängda dörren, Garry förklarar läget och föraren kör vidare utan att något blir köpt.

Idag korsade jag gränsen till New Mexico. Stort. Det blåste så mycket att mössan blåste av och min kamera föll i backen flera gånger när den obligatoriska hoppbilden skulle tas vid delstatsskylten.

Jag har frusit mycket under detta coast to coast. Och idag hamnade jag mitt i en hagelstorm. Det är otäckt men denna gång var det små hagel och de gjorde inte så ont. Men jag tvingades ändå ta skydd och i ett öppet landskap var min löpvagn enda skyddet.

Vad kan detta vara för hundraser?

Man skulle verkligen kunna säga att jag blev utskälld vid min entré i Zuni. I denna stad befolkad av indianer och som ligger i ett indianreservat har många hundar och alla skällde på mig. Bara trevligt, jag pratade med jyckarna som kom fram och nosade och viftade på svansarna. Jag har aldrig blivit attackerad av hundar och det tycks som de känner på sig att jag inte är en fiende.

Zuni med ca 8 000 invånare har en månghundraårig historia. Här skulle jag vilja stanna någon dag men tiden tillåter inte det. Här råder också fotoförbud så någon bild blev det inte. När jag sprangr in i stan såg jag den ena pickupen efter den andra fullastade med ved huggen från de buskliknande träden längs vägen. Många av husen värms upp med ved, röken låg tät men mitt fina och minst sagt originella motell (Halona Inn) värms upp med naturgas. På motellet fick man fylla i vad man önskade till frukost. Det blev kryss i varenda ruta!

Dagens distans: 53 km

Keep on running!




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Klas-Peter Suneson - 2019-03-09 09:37:47

Fantastiskt Björn ! Alla dessa människor Du möter! Alla med en historia som Du på ett bra sätt, snabbt lyckas fånga och förmedla. Det är säkert en av orsakerna till att Du inte tvekar till ett sjunde lopp över den Amerikanska kontinenten. Bibliotekarier, Kyrkfolk, Indianer, Krogägare, vinddrivna enslingar, vildhästar och nu hundar. Spännande och intressant att få följa. Fotoförbud i Zuni ! Jag gick in på Googel Earth Pro och klickade på Street View. Där kunde jag följa din väg genom staden. Du ligger helt i fas med planen 5.2 mil om dagen!!
Keep on running !

#2 Sven - 2019-03-09 10:06:47

Riktiga indianer!
Snarare 800 ggr. tio till antalet.
Undrar hur gammal Garrys skjorta är.

#3 Martin - 2019-03-09 14:25:17

Vilken typ av bar hade han som var olaglig? För inte ör väl barer generellt olagliga i Arizona?

#4 Björn - 2019-03-09 16:11:38

#Sven: Riktigt, 8 000 invånare ska det vara. Nu ändrat. Ja, "riktiga indianer" .
#Martin: Nej barer kan knappast vara förbjudna, måste ha något med placeringen, gissar jag

#5 Sverker - 2019-03-09 21:01:37

54 km - jösses! En gång i Lilljansskogen lät det som ett tåg kom - hagel stora som pingisbollar och stenhårda - ställde mej vid en trädstam- kvistar slogs av - trodde inte sånt kunde hända i Sverige? Zuni har varit jordbrukare i minst 3000 år - kul kille -"kameran går sönder om du fotar en sån ful en som mej".... USA är EGENTLIGEN ett otroligt sedesamt ställe - det är bara Hollywood som fantiserar?

#6 sverker - 2019-03-09 21:45:27

hundarna: den bruna är nån slags spets och den andra blandras - huvudet en kamphund och kroppen dalmantiner - skum blandning - inte bra! Men ser drag av doberman pincher? Elvindsnurror - vår framtid? De laddar ett batteri? Typiskt prärien.

#7 Olle - 2019-03-10 06:01:54

Den högra hunden är en husky.

#8 Björn - 2019-03-11 07:12:44

Tack Olle. Blir nog fler hundbilder på bloggen.

#9 Erik H - 2019-03-11 16:24:51

Saknar du sällskap på resan borde du skaffa dig en sibirien husky, som tom orkar med än du. Mycket intressant att följa dig och läsa dina reportage. Jag visste inte att det var så fattiga trakter i södra USA.

#10 Björn - 2019-03-11 20:08:53

Ja vilken grej att springa med en hund över USA. Fast det hade nog varit komplicerat att få in jycken i landet.

#11 Linda - 2019-03-12 04:04:12

The tan and white dog is predominantly husky, but may have something mixed in, and the black and white appears to be predominantly Australian Cattle Dog.

Greetings from Globe, Arizona....Apache territory.