Kommentarer på Dag 50: USA-maten bättre än sitt rykte


Många bilar utanför är ett gott tecken på att här serveras god mat. De små lokala och familjeägda restaurangerna ger ofta ett slitet intryck, i regel hemska toaletter men maten är bra. Bilden från Silvercreek, NE.

Jag gillar maten i USA. Har faktiskt aldrig ätit något som smakat illa. På orter med bara några hundra invånare kan man hitta en topprestaurang.

Maten i USA tycker jag förtjänar ett bättre rykte. Det finns mycket mera än bara snabbmat. Jag lyfter på löparkepsen för smårestaurangerna på landsorten. Men tyvärr ger dom ofta ett slitet och halvsnuskigt intryck, maten är dock generellt bra, här får man hemlagat. Bensinstationsmaten tröttnar man fort på och den är knappast heller nyttig. Numera blir det typ McDonalds bara 1-2 gånger i veckan.

Mycket lantbrukare på Vine Street Café i Silvercreek. Skönt att här kan man gå klädd hur som helst utan att någon reagerar. Caféet saknade wifi men av servitrisen fick jag fick koden till baren intill.

Det är inte bara maten som är generellt bra. USA har servitriser i världsklass. De ser direkt när man kommer in, man behöver aldrig vänta på att få beställa eller att få notan och fyller på glaset hela tiden. De verkar dock slita hårt och är väldigt beroende av hur mycket dricks de kan dra in.

Ökenkepsen åkte på under eftermiddagen när temperaturen var som högst.

Dagen till Columbus blev lång och het. Löpningen gick trots den tryckande värmen bra. Första halvan, 38 km till Silver Creek, gick på 3.50. Men när det bara var några kilometrar kvar till slutmålet Columbus drabbades jag av illamående och hade svårt att ta mig till motellet. Efter någon timma kvicknade jag till och nu känns allt normalt igen. Tyvärr blir mogondagen ännu tuffare.

Dagens distans 73 km

Keep on running!




Kändes denna post intressant och värd att kommentera går det bra här

#1 Thorulf Arwidson - 2016-06-10 06:44:19

We are many who admire you tremendously. It is impressive that your body can handle all this. We are a bunch of lawyers here in Stockholm who follow you day by day!

#2 Per S - 2016-06-10 07:05:36

Björn - tror du att det var vätske- eller saltbrist som gjorde dig illamående? Värmen och distansen var ju rätt så svettig om man säger som så.

#3 Klas-Peter Suneson - 2016-06-10 07:58:36

God mat, tillagad på ett "halv snuskigt ställe" kan ge biverkningar! Styrka sitter tydligen inte bara i huvud och muskler. Din mage klarar också den ständigt skiftande bakterie floran.
På p-platsen framför Vine Steet Café. En fet Cadillac från Nebraska och en slank löparkärra från Sweden! Härlig bild! Keep on running!

#4 sverker - 2016-06-10 08:08:55

när jag var FN-soldat i Gaza 1964 var salttabletter en del av utrustningen. 45 grader i skuggan var det normala - men vid torr luft är det inga problem. något på huvudet är nödvändigt. men på natten blev det kallt i öknen - en enorm kontrast. förkylningar. sen var det så att vi fick nåt vi kallade "yxmage" - mycket dålig men sen byttes bakteriefloran i tjocktarmen ut och därefter tålde vi allt, precis allt. Kanske Du redan fått en sån ny bakterieflora? Man ser hur det går i ett samhälle där allt är fritt - det krävs en viss byråkrati inte minst vid mathantering.

#5 Ragnar Suneson - 2016-06-10 10:26:55

En tillfällighet eller? Samma dag som du skriver om lite snuskiga restauranger blir du illamående. Men väl så troligt - ansträngningen. Vem skulle kunna stå på benen efter 73 km i den hettan? Vid tidigare löp har du skrivit om nyttan av en tupplur. Finns det inte tid för en sådan?

#6 Monica Suneson - 2016-06-10 11:00:54

Har precis fått tips om din blogg via "vår" advokat - både nyfiken på din tripp samt om vi kanske är släkt. Farfar med bröder kommer ursprungligen från Ronneby - flyttade till Värmdö tillsammans och både drev matbutik samt byggde sina bostäder på samma gata. Tage/Gösta/ Paul/ Sixten/ Nora och VIctor
Med vänlig hälsning Monica - kanske inte så reserelaterat - men kanske som ett litet pausinslag :)

#7 Pelle - 2016-06-10 14:05:38

Går det alltså inte att köra längre löp i "kalla" stater och ta det lugnare exempelvis nu? Eller är det omöjligt att koordinera?

#8 sverker - 2016-06-10 14:32:10

apropå släkt: Danmarks ärkebiskop på senare delen av 1100-talet hette Anders Sunesen...deckarförfattaren Vic Suneson hade tagit det - han hette Lundqvist. (bra deckare)

#9 Anders - 2016-06-10 14:53:43

38 km på 3 t 50 min (bättre km-tid än min mara i lördags) och sedan 35 km till i värmen! Otroligt imponerande! Keep on running!

#10 Pontus - 2016-06-10 15:03:46

Kan inte annat än hålla med den gode Anders, din prestation är sjukt imponerande och som sagt en fantastisk inspirationskälla.

#11 Klas-Henrik Adergaard - 2016-06-10 21:24:43

Har funderat lite på varför du har så förtvivlat bråttom? Kan du inte ta åtminstone en vilodag i veckan? :) Det skulle även ge oss läsare mer att se (bilder) och läsa eftersom du förmodligen skulle hinna skriva än mer under sådana förhållanden.

Tack för inspirationen och för en jätterolig resa att följa.

PS. Servitriser har inte sällan $0 i grundlön och jobbar således helt och hållet på provision (dricks), men det känner du säkert till. Det är förresten mycket vanligt även med hotellpersonal och annat. Allt som inte är kärnverksamhet (t ex parkeringsvakter och andra i lobbyn) lejs ut och de är rätt många som jobbar uteslutande mot dricks. Därför är inte dricks i USA och i Sverige att ses som samma sak. Att ge dricks i Sverige är egentligen inte motiverat, sett ur det perspektivet.

#12 Ingmarie Nilsson(blog.yoging.se - 2016-06-10 21:40:36

Och t.o.m egen parkering! :-)

#13 goran.cyklist@telia.com - 2016-06-11 07:27:37

Du är grymm! jag var på väg att lägga joggingskorna på hyllan mht till min ålder men du inspirerade till att fortsätta. Funderar t o m på att köpa ett par nya joggskor
Hälsn
Göran

#14 Björn - 2016-06-11 07:40:00

#Thorulf: Nice! Hope that some of you also are Runners.
#Per: Ja, det är möjligt att illamåendet berodde på saltbrist. Hade ändå tagit lite extra salt den dagen men ökade på dosen till dagen därpå och då gick det bra. Vätska fick jag nog i mig tillräckligt även om man efter löpningen har ett vätskeunderskott och drickor massor.
#Monica: Dålig på släkten men min farfar levde i Bankeryd utanför Jönköping. Kanske kan min kusin Klas-Peter ge dig ett bättre svar.
#Klas-Peter: Har aldrig blivit matförgiftad i Amerika så hygienen är kanske bättre än det verkar.
#Sverker: Rune Larsson brukar predika om att man ska blanda saltgroggar när man svettas mycket. Jag följer hans råd. Ja, kombinationen temperatur/luftfuktighet avgör hur det känns. Här har man något som heter heatindex. Idag fredag var det 40 grader men luftfuktigheten var bara 25% så det var någorlunda uthärdligt. Vic Suneson är känd men googla på Suneson och se vem som kommer i topp. . .
#Ragnar: Är nog inte konstigt att bli illamående efter en sådan pärs men har nog aldrig råkat ut för det tidigare. Tog en tupplur efter halva distansen och kände mig då piggare.
#Pelle: Jo, det skulle kunna gå men jag är väldigt låst av mitt körschema. När det är besvärliga förhållanden hade det varit bra att anpassa distanserna efter vädret men jag kan alltså inte det.
#Anders: Jo, jag var själv nöjd med tiden. Men kanske straffades jag senare under dagen då det inte gick lika fort. Egentligen ska man under ett coast to coast springa som om det vore ett maratonlopp, dvs i ett jåmnt tempo.
#Pontus: Roligt om man kan inspirera någon, gärna äldre. För undertonen i bloggen är lite; "the age doesn´t matter".
#Klas-Henrik: Nej, vilodagar vill jag inte ha. Har aldrig tagit några sådana under ett coast to coast. Det av främst fyra orsaker:
1. Onödigt eftersom jag har hundraprocentig återhämtning. Hade jag inte haft det hade jag brutit ihop redan i Nevada.
2. En vilodag skulle bara göra mig stel, flera vilodagar i följd hade inte gett den negativa effekten.
3. Hade inte haft så mycket att sysselsätta mig i en småhåla.
4. Löpet skulle ta för lång tid, kan inte vara borta från hemmet hur länge som helst, 93 dagar löpning + fem dagar turistande med barnen gör 98 dagar. Säg en vilodag i veckan hade gjort tolv extra dagar, totalt ca 100. Det jag gör är inte precis helt gratis även om jag har spenderbyxorna på.
Glad att du uppskattar bloggen. Men du ska veta att bloggandet redan stjäl för mycket tid.
#Ingmarie: Ja, och är det fullt har det hänt att handikapplatsen fått användas.



#15 korrekt info om bakterier - 2016-06-12 10:54:51

Tarmarnas vrår kan gömma svar om många sjukdomar - DN.SE
Foto: Science Photo Library

Det bor uppskattningsvis flera biljoner bakterier i våra tarmar. För det mesta lever de i harmoni med oss, vi skulle inte klara oss utan dem. Men hos vissa blir tarmfloran störd eller helt enkelt mindre varierad. Det har kopplats till många olika sjukdomar, inte bara inflammatoriska tarmsjukdomar, utan även fetma och psykiatriska tillstånd.

Allt fler forskare runt om i världen försöker nu ta reda på exakt hur tarmfloran påverkar vår hälsa. Antalet vetenskapliga artiklar om tarmflorans betydelse har ökat lavinartat de senaste åren. Det beror delvis på nya tekniker som gör det möjligt att kartlägga tarmfloran utan att odla den.

– Vi har dessutom sett att tarmfloran kopplats till folksjukdomar och i djurmodeller har vi kunnat se ett orsakssamband. Men det som fattas är ett samband mellan orsak och verkan hos människor, hittills har det varit begränsat till några få tillstånd, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärbiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Foto: Fotograf Johan Wingborg

Nyligen publicerades de två största studierna hittills i ämnet i tidskriften Science. Forskare har samlat in bajs från flera tusen personer i Holland och Belgien och kontrollerat detta för en rad faktorer, bland annat ålder, vikt, hur mycket de sov, vad de åt, om de rökte och vilka läkemedel de tog.

Analyserna visar att även om det fanns en stor variation av bakterier i tarmarna, så återfanns 14 bakteriestammar hos mer än 95 procent av personerna i den ena studien. Det tydligaste fyndet i båda studierna är ett samband mellan hur tarmfloran ser ut och konsistensen på avföringen. Inte särskilt oväntat kan man tycka.

Men det fanns också en hel del andra faktorer som påverkade personernas tarmflora. Kost, till exempel. Frukt och grönsaker, yoghurt, kaffe och rödvin påverkade tarmfloran i positiv riktning. Sockersötade drycker, skräpmat och småätande var däremot sämre för bakterierikedomen. Även läkemedel påverkade sammansättningen av bakterier. Att antibiotika kan förändra tarmfloran är känt. Men i studierna syntes att också till exempel antidepressiva, antihistaminer, hormoner och diabetesläkemedlet metformin satte sina spår i tarmarna.

Många tidigare studier har visat att barn som föds med kejsarsnitt får färre bakterier i tarmarna än barn som föds vaginalt. Forskare har sett ett samband mellan kejsarsnitt och vissa immunologiska sjukdomar som astma, eksem och tarmsjukdomar. De effekterna har kunnat visas under de första levnadsåren. Men i de här studierna fanns inte skillnaderna i tarmflora mellan dem som fötts vaginalt och dem som fötts med kejsarsnitt kvar i vuxen ålder.

Trots de ambitiösa studierna kunde de faktorer som forskarna hittade bara förklara en mycket liten del av tarmflorans variation, i den holländska studien 19 procent och i den belgiska knappt 8 procent. Fredrik Bäckhed tror att det delvis beror på hur studierna var upplagda.

– I sådana här studier tittar forskare oftast på avföringen, som innehåller den sammanlagda tarmfloran från tolvfingertarmen och nedåt. Men det är inte säkert att alla bakterier som finns i tarmarna finns tillsammans hela tiden, det kan finnas små grupper av bakterier som bara finns på vissa ställen. För att förstå alla exakta samband kanske vi måste undersöka på en mer detaljerad nivå och även titta på slemhinnan och i mitten av tarmen, säger han.

Om du har fel bakterier men äter väldigt bra så kanske du kan kompensera för dem. Och tvärtom så kanske du kan äta skräpmat om du har fantastiska bakterier.

Fredrik Bäckhed forskar om hur en störd tarmflora kopplas till ämnesomsättningssjukdomar som insulinresistens, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Hans forskargrupp och många andra har hittat ett samband mellan en störd tarmflora och en ökad risk för fetma och typ 2-diabetes. Även i den belgiska studien hittade forskarna en koppling mellan tarmflorans sammansättning och personens BMI. Men effekten var mycket liten. De menar att fler människor behöver undersökas för att kunna säga något med säkerhet.

Även om dessa studier inte fann så tydliga samband så är det visat att tarmfloran har betydelse för vissa sjukdomar. Till exempel har personer med diarrésjukdomen Clostridium difficile en utslagen bakterieflora som går att återställa med hjälp av avföringstransplantationer – och metoden blir allt vanligare.

Men det är osäkert hur användbar metoden är för andra tillstånd. Flera studier på möss har antytt att transplanterad tarmflora från smala möss kan vara en möjlig behandling mot fetma. Det testas nu på människor men Fredrik Bäckhed tror inte att det kommer att bli en metod som kommer att användas i sjukvården.

Foto: Science Photo Library I våra tarmar finns några biljoner bakterier. De flesta är bra för oss, medan några kan orsaka problem. Avföring består ungefär till hälften av tarmbakterier. Här har bakterierna förstorats och färgats för att visa på mångfalden. Foto: Science Photo Library

– En studie på människor har hittills publicerats och där såg man ingen effekt på fetma, men väl på en viss förbättring av insulinkänsligheten. Det verkar dock som att effekterna från transplantationen försvinner efter fem, sex veckor. Det betyder att du måste göra om transplantationen om och om igen för att få en hållbar effekt mot eventuell insulinresistens. Större och eventuellt längre studier med upprepade transplantationer krävs för att kunna visa en varaktig effekt. Det finns även en risk med fekalietransplantationer eftersom du inte vet vilka bakterier och virus du överför, säger han.

I stället tror han på andra typer av strategier, där tarmfloran ändras med hjälp av odlade bakterier, särskild typ av mat eller kanske till och med läkemedel. Han tror även att det kan behövas olika strategier för barn och vuxna eftersom det visat sig att de vuxnas bakterier är svåra att ändra permanent. Medan fetmaintervention kanske lämpar sig bättre i ung ålder är det viktigare att fokusera på att förebygga typ 2-diabetes hos feta vuxna genom att manipulera tarmfloran. Samtidigt tror han inte att det finns en lösning som passar alla eftersom tarmfloran är så komplex. Han tror att det kommer att krävas ett mer skräddarsytt tillvägagångssätt.

– Om du har fel bakterier men äter väldigt bra så kanske du kan kompensera för dem. Och tvärtom så kanske du kan äta skräpmat om du har fantastiska bakterier. Att tro att samma bakterier påverkar alla på samma sätt är lite naivt, säger han.

Även om det har varit svårt för forskningen att visa tydliga resultat så kanske större projekt kan råda bot på det. USA:s regering har nyligen lanserat projektet the National Microbiome Initiative. Tillsammans med privata stiftelser och andra organisationer kommer man att satsa en halv miljard dollar på projektet som förhoppningsvis ska kunna ge svar på hur bakteriefloror kan hamna i obalans och hur de kan normaliseras igen.

Foto: Centers for Disease Control and Prevention

Just den typen av långsiktig finansiering efterlyser Fredrik Bäckhed eftersom det är ett mödosamt arbete att studera de miljarder bakterier som finns i tarmfloran och de exakta mekanismerna bakom vissa sjukdomar. Det är inte heller säkert att alla samband går att stärka.

– Jag är den första att erkänna att det är en hajp kring tarmfloran just nu. Jag tror att det kommer att bli en tillnyktringsfas. Vi måste ha tålamod och försöka förstå hur kanske tio bakterier samverkar innan vi kan förstå en hel tarmflora, säger Fredrik Bäckhed.

#16 sverker - 2016-06-12 13:59:13

Hippokrates - läkekonstens fader, sade att tjocktarmen var alla sjukdomars källa.
det vita brödets jästsvampar bosätter sig tydligen i tjocktarmen - syrat bröd är bättre.

#17 korrekt info om bakterier - 2016-06-12 15:44:42

Hippokrates är för läkarvetenskapen
vad
Bondepraktikan är för meteorologin
= totalt värdelös